Ang Paanggid Parte sa mga Agsador
(Mat. 21:33-46; Luc. 20:9-19)
1Dayon naghambal si Jesus sa ila paagi sa mga paanggid, “May isa ka tawo nga may duta nga ginpatamnan niya sang ubas. Ginpakudalan niya ini, kag nagpahimo siya sang buho sa dako nga bato para pulugaan sang ubas. Nagpatindog man siya sang isa ka balantayan. Pagkatapos ginpaagsahan niya ang iya talamnan kag naglakat sa malayo nga lugar. 2Sang tion na sang pagpamupo sang ubas, ginsugo niya ang isa ka suluguon sa mga agsador sa pagkuha sang iya parte. 3Pero pag-abot didto sang suluguon, gindakop siya sang mga agsador kag ginbunal, kag ginpapauli nga wala gid sing dala. 4Ginpadala naman sang tag-iya ang isa pa ka suluguon, pero ginpakahuy-an nila kag ginlampusan sa ulo. 5Nagpadala pa gid siya sang isa pa ka suluguon, kag ila ini ginpatay. Madamo pa gid ang ginpadala sang tag-iya. Ang iban ginbunal nila, kag ang iban ginpatay. 6Sa katapusan, wala na siya sang suluguon nga ipadala. Gani ginpadala niya ang iya pinalangga nga anak. Kay naghunahuna siya nga tahuron nila ang iya anak. 7Pero pagkakita sang mga agsador sa iya anak, nagsiling sila, ‘Ari na ang manunubli. Dali, patyon ta siya agod mangin aton ang iya palanublion.’ 8Gani gindakop nila siya kag ginpatay. Ginhaboy nila ang iya bangkay sa guwa sang talamnan sang ubas.”
9Dayon nagsiling si Jesus, “Ti ano bala ang himuon sang tag-iya sang talamnan? Sigurado gid nga kadtuan niya ang mga agsador kag pamatyon. Dayon paagsahan niya sa iban ang iya talamnan.” 10Nagpadayon si Jesus sa pagsiling, “Wala bala ninyo ini mabasahi sa Kasulatan?
‘Ang bato nga ginsikway sang mga panday
amo ang nangin pundasyon nga bato.
11Ang Ginoo ang naghimo sini
kag makatilingala ini sa aton!’ ”12:11 Salmo 118:22-23.
12Nahibaluan sang manugdumala nga mga Judio nga sila gid ang ginatumod sang sadto nga paanggid. Gani gusto nila nga dakpon si Jesus, pero nahadlok sila sa mga tawo. Gani ginpabay-an na lang nila siya, kag naglakat sila.
Ang Pamangkot Parte sa Pagbayad sang Buhis
(Mat. 22:15-22; Luc. 20:20-26)
13Ginsugo nila ang pila ka mga Pariseo kag pila ka mga miyembro sang partido ni Herodes sa pagdakop-dakop kay Jesus paagi sa iya paghambal agod maakusar nila siya. 14Gani nagkadto sila kay Jesus kag nagpamangkot, “Manunudlo, nahibaluan namon nga matuod ang imo ginasugid. Kay wala ka nagapadala-dala sa mga tawo bisan sin-o pa sila, kundi kon ano ang kamatuoran parte sa kabubut-on sang Dios sa mga tawo amo gid ang imo ginatudlo. Ano bala sa imo, husto bala nga kita nga mga Judio magbayad sang buhis sa Emperador sang Roma? Dapat bala kita magbayad ukon indi?” 15Pero nahibaluan ni Jesus nga nagapakuno-kuno sila, gani nagsiling siya sa ila, “Ngaa bala ginatilawan ninyo ako nga dakpon paagi sa sini nga pamangkot? Abi dal-i ninyo ako diri sang kuwarta12:15 kuwarta: sa literal, denarius, nga kuwarta sang mga Romanhon. kay tan-awon ko.” 16Gani gindal-an nila siya. Dayon nagpamangkot siya sa ila, “Kay sin-o bala ini hitsura kag ngalan?” Nagsabat sila, “Iya sang Emperador.” 17Gani nagsiling si Jesus sa ila, “Ti kundi ihatag ninyo sa Emperador ang iya sang Emperador, kag sa Dios ang iya sang Dios.” Kag natingala gid sila sa iya.
Ang Pamangkot Parte sa Pagkabanhaw
(Mat. 22:23-33; Luc. 20:27-40)
18Dayon may mga Saduceo nga nagpalapit kay Jesus. Ini nga mga tawo wala nagapati nga may pagkabanhaw. 19Nagpamangkot sila, “Manunudlo, suno sa ginsulat ni Moises sa aton, kon mapatay ang lalaki nga wala sila bata sang iya asawa, dapat ang iya utod ang magpangasawa sa nabalo agod makapabata siya para sa iya utod nga napatay.12:19 Deu. 25:5. 20Karon, may pito ka mag-ulutod nga lalaki. Ang kamagulangan nagpangasawa, kag napatay nga wala sing bata. 21Gani ang balo ginpangasawa sang madason nga utod. Ini siya napatay man nga wala sila sing bata. Gani ang balo ginpangasawa naman sang ikatlo kag amo man ang natabo, 22hasta sa ikapito. Nagkalamatay sila tanan nga wala gid nakapabata sa sadto nga babayi. Sang ulihi ang babayi napatay man. 23Karon, kon mag-abot na ang pagkabanhaw, kay sin-o gid siya nga asawa, kay sila nga pito nagpangasawa sa iya?”
24Nagsiling si Jesus sa ila, “Sala gid kamo, tungod nga wala kamo nakaintiendi sang Kasulatan kag sang gahom sang Dios. 25Kay kon mabanhaw na ang mga patay, indi na sila mag-asawahay, tungod nga pareho na sila sang mga anghel sa langit. 26Kon parte sa mga patay nga mabanhaw, wala bala kamo nakabasa sang ginsulat ni Moises parte sa nagadabadaba nga kahoy-kahoy, sa diin nagsiling ang Dios kay Moises, ‘Ako ang Dios ni Abraham, Isaac, kag Jacob’? 12:26 Exo. 3:6. 27Ti buhi sila, kay ang Dios indi Dios sang mga patay kundi Dios sang mga buhi. Gani sala gid kamo.”
Ang Labing Importante nga Sugo
(Mat. 22:34-40; Luc. 10:25-28)
28May isa ka manunudlo sang Kasuguan didto nga nakabati sang ila diskusyon. Nabatian niya nga maayo ang sabat ni Jesus. Gani nagpalapit siya kag nagpamangkot man, “Ano gid bala ang labing importante nga sugo?” 29Nagsabat si Jesus, “Ang labing importante nga sugo amo ini: ‘Pamati kamo, katawhan sang Israel! Ang Ginoo nga aton Dios amo lang ang Ginoo. 30Gani higugmaon mo ang Ginoo nga imo Dios sa bug-os mo nga tagipusuon, sa bug-os mo nga kalag, sa bug-os mo nga hunahuna kag sa bug-os mo nga kusog.’12:30 Deu. 6:4-5. 31Ang madason nga labing importante nga sugo amo ini: ‘Higugmaon mo ang imo isigkatawo pareho sang paghigugma mo sa imo kaugalingon.’12:31 Lev. 19:18. Wala na sing sugo nga labaw pa sa sining duha.” 32Nagsiling ang manunudlo sang Kasuguan sa iya, “Husto ka manunudlo! Matuod ang imo ginasiling nga may isa lang ka Dios kag wala na sing iban pa. 33Kag ang paghigugma sa iya sa bug-os nga tagipusuon, sa bug-os nga hunahuna, kag sa bug-os nga kusog, kag ang paghigugma sa aton isigkatawo pareho sang paghigugma naton sa aton kaugalingon mas importante sang sa tanan nga halad nga ginasunog12:33 halad nga ginasunog: Tan-awa ang Lista sang mga Pulong sa likod. kag iban pa nga mga halad.” 34Pagkabati ni Jesus nga husto gid ang iya mga sabat, nagsiling siya sa iya, “Malapit ka na nga masakop sa paghari sang Dios.” Halin sadto wala na gid sing may nangahas nga magpamangkot kay Jesus.
Ang Pamangkot Parte sa Cristo
(Mat. 22:41-46; Luc. 20:41-44)
35Sang nagapanudlo si Jesus sa templo nagsiling siya, “Ngaa nagasiling ang mga manunudlo sang Kasuguan nga ang Cristo kaliwat lang ni David? 36Si David mismo nga gintuytuyan sang Espiritu Santo nagsiling,
‘Nagsiling ang Ginoo sa akon Ginoo,
Pungko diri sa akon tuo
hasta mapaidalom ko sa imo ang imo mga kaaway.’12:36 Salmo 110:1.
37Kon gintawag siya ni David nga iya Ginoo, paano bala nga siya kaliwat lang ni David?”
Nagpaandam si Jesus Batok sa mga Manunudlo sang Kasuguan
(Mat. 23:1-36; Luc. 20:45-47)
Naluyag magpamati kay Jesus ang madamo gid nga mga tawo. 38Sa iya mga pagpanudlo nagsiling siya, “Mag-andam kamo sa mga manunudlo sang Kasuguan nga gusto maglagaw-lagaw nga nagasuksok sang espesyal nga bayo.12:38 espesyal nga bayo: sa literal, malaba nga bayo. Sa mga lugar nga madamo sang tawo,12:38 mga lugar nga madamo sang tawo: sa literal, mga merkado. gusto nila nga tahuron sila. 39Sa mga simbahan ukon sa mga punsyon, ginapili gid nila ang mga pulungkuan nga para sa mga dungganon. 40Ginaubos nila kuha ang mga pagkabutang sang mga balo nga babayi, kag ginatabon-tabunan lang nila ang ila ginahimo paagi sa malawig nga mga pagpangamuyo. Ini sila magabaton sang mas dako nga silot.”
Ang Halad sang Balo nga Babayi
(Luc. 21:1-4)
41Nagpungko si Jesus sa tupad sang ginahulugan sang kuwarta didto sa templo kag ginpanilagan niya ang mga tawo nga nagahulog sang ila mga kuwarta. Madamo nga mga manggaranon ang nagahulog sang dalagko nga mga kantidad. 42May nagpalapit nga isa ka imol nga balo nga babayi kag naghulog sang duha lang ka sinsilyo. 43Gintawag ni Jesus ang iya mga sumulunod kag nagsiling sa ila, “Sa pagkamatuod, mas madamo ang ginhulog sang imol nga balo sang sa tanan nga naghatag. 44Kay sila madamo ang ila kuwarta kag ang ila ginhatag baliwala lang sa ila; pero ang balo, bisan imol siya, ginhatag niya ang tanan nga iya ginasaligan agod mabuhi.”
Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård
(Matt 21:33-46; Luk 20:9-19)
1Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: ”En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. 2När det blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta en del av vingårdens skörd. 3Men de tog fast tjänaren, misshandlade honom och skickade honom tillbaka tomhänt.
4Ägaren sände då en annan av sina tjänare, men de slog honom i huvudet och förolämpade honom. 5Nästa tjänare som han sände dödade de. Han sände flera andra, men en del misshandlade de, andra slog de ihjäl. 6Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens egen älskade son. Honom sände han iväg som den siste, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’
7Men lantbrukarna sa till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom, och då blir arvet vårt!’ 8Så tog de fast sonen och dödade honom och slängde kroppen utanför vingården.
9Vad ska nu vingårdsägaren göra? Jo, han kommer själv dit och dödar lantbrukarna och ger sedan vingården till andra. 10Har ni inte läst det här stället i Skriften:
’Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
11Detta är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.’ ”12:11 Se Ps 118:22-23. Jesus förklarar här att profetiorna om Messias handlar om honom.
12De ville arrestera Jesus genast, eftersom de förstod att det var dem han syftade på i liknelsen, men de var rädda för folket. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
Ska man betala skatt till kejsaren?
(Matt 22:15-22; Luk 20:20-26)
13De skickade nu några fariseer och anhängare till Herodes12:13 Se not till 3:6. för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för. 14Och de kom och sa till honom: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du låter dig inte påverkas av människor och ser inte till personen, utan lär oss i sanning Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren. Ska vi göra det eller inte?”
15Men Jesus förstod att de hycklade och sa: ”Varför försöker ni sätta mig på prov? Ta hit en denar så får jag titta på den.” 16Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems underskrift?”
”Kejsarens”, svarade de.
17”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.” Och de blev förvånade över hans svar.
Ska de döda uppstå?
(Matt 22:23-33; Luk 20:27-40)
18Sedan kom några saddukeer12:18 Se not till Matt 3:7. till Jesus. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, och därför frågade de:
19”Mästare, Mose skrev att om en man dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.12:19 Se 5 Mos 25:5-6; arvtagare syftar på en förstfödd son som skulle ärva den avlidne. 20Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig. 21Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men dog utan att lämna några barn efter sig, likadant den tredje 22och alla sju; inga lämnade efter sig några barn. Sedan dog också kvinnan. 23När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.”
24Jesus svarade: ”Är det inte därför ni tar så fel eftersom ni förstår varken Skriften eller Guds kraft? 25När de döda uppstår ska de inte gifta sig eller bli bortgifta, utan vara som änglarna i himlen.
26Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om törnbusken, där Gud säger till Mose: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’12:26 Se 2 Mos 3:6. 27Gud är inte en gud för döda, utan för levande.12:27 Gud talar om Abraham, Isak och Jakob som levande, trots att de varit döda i hundratals år. Ni tar fullständigt fel.”
Vilket bud är viktigast?
(Matt 22:34-40; Luk 10:25-28)
28En av de skriftlärda som stod där och lyssnade till diskussionen var mycket imponerad av det svar Jesus gett, och frågade därför: ”Vilket är det viktigaste av alla buden?”
29Jesus svarade: ”Det viktigaste budet är: ’Lyssna, Israel, Herren är vår Gud. Herren är en. 30Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.’12:30 Se 5 Mos 6:4-5.
31Det näst viktigaste budet är: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’12:31 Se 3 Mos 19:18. Inget bud är viktigare än dessa.”
32Den skriftlärda svarade: ”Mästare, du har rätt. Det är sant att Gud är en, och det finns ingen annan. 33Och att älska honom av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och sin medmänniska som sig själv, är viktigare än alla brännoffer och andra offer.”
34När Jesus hörde hur klokt mannen svarade, sa han: ”Du är inte långt från Guds rike.” Och efter det vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Är Messias ättling till David?
(Matt 22:41-46; Luk 20:41-44)
35När Jesus senare undervisade folket på tempelplatsen, frågade han:
”Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids Son? 36David har ju själv sagt, ledd av Anden:
’Herren sa till min Herre:
Sätt dig på min högra sida
tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’12:36 Se Ps 110:1.
37David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara hans Son?”
Folkskarorna lyssnade gärna till honom.
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
(Matt 23:1-7; Luk 11:43-46; 20:45-47)
38Han fortsatte sin undervisning:
”Akta er för de skriftlärda, som gillar att gå omkring i långa dräkter och bli hälsade på torgen, 39ta plats på främsta raden i synagogan och sitta vid honnörsborden under festerna. 40De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De kommer att straffas desto hårdare.”
En fattig änka ger allt hon har
(Luk 21:1-4)
41Sedan gick Jesus och satte sig mittemot kammaren, där offerkistorna stod, och såg hur folk kom och lade sina pengar i dem. Många som var rika lade dit stora summor. 42Men så kom en fattig änka och lade dit två kopparslantar, alltså ett öre.
43Då kallade han till sig sina lärjungar och sa till dem: ”Sannerligen säger jag er: den där fattiga änkan gav mer i offerkistan än alla de andra, 44för de gav bara en liten del av sitt överflöd. Men hon, som är så fattig, lade dit allt hon ägde, allt vad hon hade att leva på.”
