Ang Duha ka Basket nga Higos
1May ginpakita ang Ginoo sa akon nga palanan-awon sa tapos nga ginbihag ni Haring Nebucadnezar sang Babilonia si Haring Jehoyakin sang Juda, nga anak ni Jehoyakim. Gindala si Jehoyakin sa Babilonia pati ang iya mga opisyal kag ang hanas nga mga panday kag mga trabahador. Ang nakita ko sa akon palanan-awon duha ka basket nga higos24:1 higos: ang bunga sang kahoy nga higera (ukon “fig tree”). nga ara sa atubangan sang templo sang Ginoo. 2Ang mga higos sa isa ka basket maayo gid kag luto, nga bag-o lang ginpupo. Pero ang mga higos sa isa ka basket kalain gid kag indi gid makaon.
3Dayon nagpamangkot ang Ginoo sa akon, “Jeremias, ano ang imo nakita?” Nagsabat ako, “Mga higos. Ang iban maayo gid, pero ang iban kalain gid kag indi gid makaon.”
4Dayon nagsiling ang Ginoo sa akon, 5“Ako, ang Ginoo, ang Dios sang Israel, nagasiling nga kabigon ko nga pareho sa maayo nga mga higos ang mga Israelinhon nga ginpabihag ko sa mga taga-Babilonia.24:5 taga-Babilonia: sa literal, Kaldeanhon. 6Bantayan ko sila agod maayo ang ila kahimtangan, kag dal-on ko sila pabalik sa sini nga duta. Pabangunon ko sila liwat kag indi paglaglagon. Palig-unon ko sila kag indi paggabuton. 7Hatagan ko sila sang handom nga kilalahon nila ako nga amo ang Ginoo. Mangin katawhan ko sila, kag ako mangin ila Dios, kay magabalik sila sa akon sa bug-os nila nga tagipusuon.
8“Pero kabigon ko nga pareho sa malain nga mga higos nga indi makaon si Haring Zedekia sang Juda kag ang iya mga opisyal, pati ang tanan nga Israelinhon nga nabilin nga buhi sa Jerusalem ukon sa Egipto. 9Himuon ko sila nga makangilil-ad sa tanan nga ginharian sa kalibutan. Tamayon sila kag hikayan, yagutaon kag pakamalauton sa tanan nga lugar nga sa diin tabugon ko sila. 10Padal-an ko sila sang inaway, gutom, kag balatian hasta nga malaglag sila sing bug-os sa duta nga ginhatag ko sa ila kag sa ila mga katigulangan.”
Synen med fikonen
1Herren lät mig se den här synen: Två korgar med fikon stod framför Herrens tempel. Detta var efter att Nebukadnessar, kungen av Babylonien, hade tagit Jojakims son Jekonja, kungen av Juda, till fånga och fört bort honom, tillsammans med furstarna i Juda, hantverkarna och smederna, från Jerusalem till Babylonien. 2I den ena korgen fanns det mycket goda fikon från årets första skörd. I den andra fanns mycket dåliga fikon, alltför dåliga att äta.
3Då frågade Herren: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Fikon. De goda fikonen är mycket goda, men de dåliga är mycket dåliga, alltför dåliga att äta.”
4Då kom Herrens ord till mig: 5”Så säger Herren, Israels Gud: ’Så som jag ser på dessa goda fikon, ser jag med välvilja på dem som förts bort från Juda, dem som jag skickat härifrån till kaldéerna. 6Jag ska välvilligt vaka över dem och leda dem tillbaka till detta land. Jag ska bygga upp dem, inte bryta ner dem, plantera dem och inte dra upp dem igen. 7Jag ska ge dem en insikt om att jag är Herren. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud, för de ska helhjärtat återvända till mig.
8Men som de dåliga fikonen som är alltför dåliga att äta, säger Herren, så ska jag behandla Sidkia, kungen i Juda, och hans furstar och de överlevande från Jerusalem, de som är kvar här i landet och de som bor i Egypten. 9Jag ska göra dem till en skräckbild för alla riken på jorden, till en skam och ett ordspråk, till nidvisa och förbannelse på alla platser dit jag förvisar dem. 10Jag ska låta dem drabbas av svärd, hungersnöd och sjukdomar, tills de är utrotade från landet som jag gav dem och deras förfäder.’ ”
