Ang Mensahi Batok sa mga Bukid sang Israel
1Nagsiling ang Ginoo sa akon, 2“Tawo, mag-atubang ka sa mga bukid sang Israel kag magsiling kontra sa ila: 3O mga bukid sang Israel, mga ililigan sang tubig kag mga patag, pamatii ninyo ang ginasiling sang Ginoong Dios: Padal-an ko kamo sang inaway, kag panggub-on ko ang inyo mga simbahan sa mataas nga mga lugar. 4Magakalaguba ang inyo mga halaran pati ang mga halaran nga ginasunugan sang mga insenso, kag pamatyon ko ang inyo mga pumuluyo sa atubangan sang inyo mga dios-dios. 5Ihal-id ko ang mga bangkay ninyo nga mga Israelinhon sa atubangan sang inyo mga dios-dios kag laptahon ko ang inyo mga tul-an sa palibot sang inyo mga halaran. 6Ang tagsa ninyo ka banwa pagalaglagon. Magakaladugmok ang inyo mga simbahan sa mataas nga mga lugar, mga dios-dios, mga halaran, pati ang mga halaran nga ginasunugan sang mga insenso, kag ang iban pa nga pareho sini nga inyo ginpanghimo. 7Magakalamatay ang inyo mga pumuluyo, kag mahibaluan ninyo nga ako amo ang Ginoo.
8“Pero indi ko kamo pag-ubuson pamatay. Kay ang iban sa inyo makaluwas sa inaway kag magalalapta sa iban nga mga nasyon 9bilang mga bihag. Didto dumdumon nila ako, kag mareyalisar nila nga ginpasubo nila ako sang ila pagluib kag pagpasulabi sa mga dios-dios. Kangil-aran nila ang ila kaugalingon tungod sa ila malain kag makangilil-ad nga ginpanghimo. 10Kag mahibaluan nila nga ako amo ang Ginoo, kag seryuso ako sa akon paandam nga himuon ko ini nga katalagman sa ila.”
11Dayon nagsiling ang Ginoong Dios sa akon, “Isumbag ang imo inumol sa imo palad, magpudag-pudag ka, kag magsinggit, ‘Abaw!’ sa pagpakita sang imo kasubo kag kaakig sa katawhan sang Israel, tungod sa tanan nga malaot kag makangilil-ad nga ginpanghimo nila. Amo ini ang kabangdanan nga magakalamatay sila paagi sa inaway, gutom kag balatian. 12Atong ara sa malayo mapatay sa balatian. Ang ara sa malapit mapatay sa inaway. Kag ang mabilin mapatay sa gutom. Sa sini nga paagi mabatyagan nila ang akon kaakig sa ila. 13Kag mahibaluan nila nga ako amo ang Ginoo kon ang mga bangkay sang ila mga kasimanwa maglalapta upod sa ila mga dios-dios sa palibot sang ila mga halaran, sa mga bukid, sa putokputokan sang mga bukid, sa puno sang dalagko nga mga kahoy, kag sa puno sang madabong nga mga kahoy nga terebinto, sa diin nagahalad sila sang insenso sa ila mga dios-dios. 14Silutan ko sila bisan diin sila mag-estar, kag himuon ko nga mamingaw ang ila duta halin sa desierto sa bagatnan pakadto sa Dibla sa aminhan. Dayon mahibaluan nila nga ako amo ang Ginoo.”
Profetia mot Israels offerplatser
1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, se ut över Israels berg och profetera mot dem. 3Säg: ’O, Israels berg, hör ordet från Herren, Herren! Så säger Herren, Herren till bergen, höjderna, till bäckarna och dalarna: Jag ska själv rikta svärdet mot er och förgöra era offerhöjder. 4Era altaren ska raseras och era rökelsealtaren krossas. Jag ska låta era dräpta falla inför era avgudar. 5Jag ska lägga israeliternas döda kroppar inför deras avgudar och strö ut era ben kring era altaren. 6Överallt där ni bor ska städerna ödeläggas och offerplatserna förhärjas, era avgudar krossas och förintas, era rökelsealtaren läggas i ruiner och era verk utplånas. 7De dräpta ska falla mitt ibland er. Då ska ni inse att jag är Herren.
8Men jag ska låta några av er överleva och komma undan svärdet och spridas bland främmande folk i främmande länder. 9Då ska era räddade tänka på mig bland de folk där de befinner sig i exil, hur jag har krossats av deras trolösa hjärtan, som vände sig bort från mig, och deras ögon, som lystet spanade efter avgudar. De kommer att avsky sig själva för allt det onda som de har gjort och för alla sina avskyvärda handlingar. 10De kommer att inse att jag är Herren och att jag menade allvar när jag talade om detta onda för dem.
11Så säger Herren, Herren: Slå ihop dina händer och stampa med dina fötter, ropa ut ett ve över allt det onda och avskyvärda israeliterna har gjort. De ska falla för svärd, hungersnöd och pest. 12Den som är långt borta ska dö av pest. Den som är nära ska dödas med svärd, och den som blir kvar och överlever ska dö av hunger. Så ska jag uttömma min vrede över dem. 13Då ska de inse att jag är Herren, när deras dräpta ligger spridda mitt ibland sina avgudar, runt omkring deras altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla grönskande träd och bland alla lummiga terebinter, överallt där de offrat doftande rökelseoffer till alla sina avgudar. 14Jag ska räcka ut min hand mot dem och göra landet, var de än bor, fullständigt öde, från öknen till Rivla6:14 Enligt andra handskrifter Divla; de hebreiska bokstäverna för r och d är mycket lika och kan lätt förväxlas.. Då ska de inse att jag är Herren.’ ”
