Ang Kalautan sang mga Pangulo sang Israel
1Kaluluoy kamo nga mga pangulo sang Zion kag sang Samaria, nga nagapatawhay-tawhay lang kag wala sing may ginakabalak-an. Ginakabig ninyo ang inyo kaugalingon nga dungganon nga mga tawo sang nagapanguna nga nasyon, kag sa inyo nagadangop ang inyo mga pumuluyo. 2Tan-awa ninyo ang natabo sa siyudad sang Calne, ang dako nga siyudad sang Hamat, kag ang siyudad sang Gat nga sakop sang Filistia. Indi bala mas gamhanan pa sila sang sa inyo ginharian, kag mas malapad pa ang ila duta sang sa inyo?
3Kaluluoy kamo nga wala nagapinsar nga may magaabot nga adlaw nga silutan kamo. Pero sa malain nga ginahimo ninyo, ginapadali pa gani ninyo ang ina nga adlaw nga magahari ang paghalit.
4Kaluluoy kamo nga nagahigda-higda lang sa inyo malahalon nga mga katre,6:4 malahalon nga mga katre: sa literal, mga katre nga may mga parte nga hinimo halin sa bangkil sang elepante. kag nagapagusto lang kaon sang karne sang tinday sang karnero kag sang pinatambok nga tinday sang baka.
5Kaluluoy kamo nga nagakomposo sang mga kanta samtang nagatukar sang arpa kag mahilig maghimo sang mga sunata paagi sa mga instrumento,6:5 sang mga sunata paagi sa mga instrumento: ukon, sang mga instrumento sa musika. pareho kay David.
6Kaluluoy kamo nga puwerte mag-inom sang bino kag nagagamit sang malahalon nga mga pahamot, pero wala nagakasubo sa palaabuton nga kalaglagan sang inyo nasyon.6:6 kalaglagan sang inyo nasyon: sa literal, kalaglagan ni Jose, nga ang buot silingon ang mga kaliwat ni Jose ukon ang nasyon sang Israel. 7Gani kamo nga mga pangulo amo ang una nga pagabihagon, kag matapos na ang inyo mga piesta kag pagpatawhay.
Ginakaugtan sang Dios ang Pagkamatinaas-taason sang Israel
8Nagpanumpa ang Ginoong Dios, ang Dios nga Makagagahom. Siling niya, “Ginakaugtan ko ang pagkamatinaas-taason sang mga kaliwat ni Jacob, kag ginapakamalaot ko ang mabakod nga mga parte sang ila siyudad. Gani itugyan ko sa kaaway ang ila siyudad kag ang tanan nga ara dira.”
9Kon may napulo ka tawo nga mabilin sa isa ka balay, sila tanan mapatay man. 10Ang bangkay sang isa nga napatay kuhaon sang iya paryente agod sunugon. Kag mamangkot siya sa nagapanago6:10 nagapanago: ukon, nabilin. sa sulod sang balay, “May iban ka pa bala dira nga upod?”6:10 May… upod: ukon, May bangkay pa bala dira? Kon masabat siya nga wala, masiling dayon ang tawo nga nagpamangkot, “Hipos na! Kay basi mamitlang mo pa ang ngalan sang Ginoo kag masilutan kita.”
11Sa pagkamatuod, kon ang Ginoo na gani ang magmando, pagadugmukon niya ang tanan nga mga balay, gagmay man ini ukon dalagko.
12Makadalagan bala ang mga kabayo sa batuhon nga banglid? Makaarado bala ang baka sa dagat?6:12 sa dagat: ukon, sa kabatuhan. Siyempre indi! Pero ang hustisya ginhimo ninyo nga makahalit sa tawo,6:12 makahalit sa tawo: sa literal, hilo. kag ang matarong ginhimo ninyo nga malain.6:12 malain: sa literal, mapait nga tanom. 13Nagakalipay kamo sa inyo kadalag-an kontra sa mga banwa sang Lo Debar kag Karnaim, kag nagasiling kamo, “Napierdi naton sila paagi sa aton kaugalingon nga kusog.” 14Sa pagkamatuod nagasiling ang Ginoong Dios nga Makagagahom, “Kamo nga katawhan sang Israel ipasalakay ko sa isa ka nasyon. Piguson nila kamo kag sakupon ang inyo lugar halin sa Lebo Hamat pakadto sa ililigan sang tubig sang Araba.”
Herren avskyr Israels högmod
1Ve er som känner er säkra i Sion
och trygga på Samarias berg,
de förnämsta bland det främsta av folken,
er som israeliterna tyr sig till!
2Gå över till Kalne och se efter,
gå sedan därifrån till Stora Hamat,
fortsätt till Gat i Filisteen!
Är de bättre än dessa riken?
Eller är deras land större än ert?
3Ni slår bort den onda dagen från er
men låter grymhetens välde komma allt närmare.
4Ni ligger på elfenbensbäddar
och breder ut er i era soffor,
ni äter lamm ur hjorden
och gödkalvar som fötts upp.
5Ni skrålar till harpospel
och vill musicera som David.
6Ni dricker vin ur stora skålar
och smörjer er med finaste olja,
men lider inte under Josefs undergång.
7Därför får ni bli bland de första
som går till exil.
Då blir det slut på deras festande
som nu breder ut sig där.
8Herren, Herren, har svurit vid sig själv, så säger Herren, härskarornas Gud:
”Jag avskyr Jakobs högmod
och hatar dess fästningar.
Jag ska utlämna staden
och allt som finns i den.”
9Om det finns tio man kvar i ett och samma hus, så ska de också dö. 10Och om en släkting kommer som ska bränna de döda kropparna6:10 Innebörden av versens början är osäker i grundtexten; bränna kan också syfta på någon form av balsamering. och vill föra dem ut ur huset frågar han den som är därinne: ”Finns det någon mer med dig?” När han får ett nej till svar fortsätter han: ”Tyst, Herrens namn får inte nämnas.”
11Herren befaller,
och det stora huset slås i spillror
och det lilla krossas till grus.
12Springer hästar på klippor?
Plöjer man där med oxar?6:12 Satsen är svårtolkad i grundtexten. Ett rättelseförslag är: Plöjer man havet med oxar?
Ni har förvandlat rätten till gift
och rättfärdighetens frukt till malört.
13Ni gläder er över Lo Devar
och säger:
”Har vi inte med vår egen styrka
intagit Karnajim?”6:13 Lo Devar betyder ingenting och Karnajim horn, en symbol för styrka.
14”Se, nu ska jag resa upp mot er, israeliter,
säger Herren, härskarornas Gud,
ett folk som ska förtrycka er ända från Levo-Hamat till Aravaströmmen.”
