Mattiyu 6 – HCB & NUB

Hausa Contemporary Bible

Mattiyu 6:1-34

Bayarwa ga mabukata

1“Ku yi hankali kada ku nuna ‘ayyukanku na adalci’ a gaban mutane, don su gani. In kuka yi haka, ba za ku sami lada daga wurin Ubanku da yake cikin sama ba.

2“Saboda haka sa’ad da kake ba wa masu bukata taimako, kada ka yi shelarsa, yadda munafukai suke yi a majami’u da kuma kan tituna, don mutane su yabe su. Gaskiya nake gaya muku, sun riga sun sami ladarsu cikakke. 3Amma sa’ad da kake ba wa masu bukata taimako, kada ka yarda hannun hagunka yă ma san abin da hannun damarka yake yi, 4don bayarwarka ta zama a ɓoye. Ubanka kuwa mai ganin abin da ake yi a ɓoye, zai sāka maka.

Addu’a

(Luka 11.2-4)

5“Sa’ad da kuma kuke addu’a, kada ku zama kamar munafukai, gama sun cika son yin addu’a a tsaye a cikin majami’u da kuma a bakin titi, don mutane su gan su. Gaskiya nake gaya muku, sun riga sun sami ladarsu cikakke. 6Amma sa’ad da kake addu’a, sai ka shiga ɗakinka, ka rufe ƙofa, ka yi addu’a ga Ubanka wanda ba a gani. Ubanka kuwa mai ganin abin da ake yi a ɓoye, zai sāka maka. 7Sa’ad da kuma kuke addu’a, kada ku yi ta maimaita magana, kamar marasa sanin Allah, domin suna tsammani za a ji su saboda yawan maganarsu. 8Kada ku zama kamar su, gama Ubanku ya san abin da kuke bukata kafin ma ku roƙe shi.

9“To, ga yadda ya kamata ku yi addu’a.

“ ‘Ubanmu wanda yake cikin sama,

a tsarkake sunanka,

10mulkinka yă zo

a aikata nufinka a duniya

kamar yadda ake yi a sama.

11Ka ba mu yau abincin yininmu.

12Ka gafarta mana laifofinmu,

kamar yadda mu ma muke gafarta wa masu yin mana laifi.

13Kada ka bari a kai mu cikin jarraba,

amma ka cece mu daga mugun nan.6.13 Ko kuwa daga mugu; waɗansu rubuce-rubucen hannun da ba su jima ba ɗaya, gama mulki da iko da ɗaukaka naka ne har abada. Amin.

14Gama in kuna yafe wa mutane sa’ad da suka yi muku laifi, Ubanku da yake cikin sama ma zai gafarta muku. 15Amma in ba kwa yafe wa mutane laifofinsu, Ubanku ma ba zai gafarta muku zunubanku ba.

Azumi

16“Sa’ad da kuma kuna azumi, kada ku ɓata fuska, yadda munafukai suke yi. Sukan ɓata fuskokinsu domin su nuna wa mutane cewa suna azumi. Gaskiya nake gaya muku, sun riga sun sami ladarsu cikakke. 17Amma sa’ad da kana azumi, ka shafa wa kanka mai, ka wanke fuskarka, 18domin kada mutane su ga alama cewa kana azumi, sai dai Ubanka kaɗai wanda ba a gani; Ubanka kuwa mai ganin abin da ake yi a ɓoye, zai sāka maka.

Ajiya a sama

(Luka 12.33,34)

19“Kada ku yi wa kanku ajiyar dukiya a duniya, inda asu da tsatsa suke ɓatawa, inda kuma ɓarayi sukan fasa, su yi sata. 20Amma ku yi wa kanku ajiyar dukiya a sama, inda ba tsatsa da asu da za su ɓata su, inda kuma ba ɓarayin da za su fasa, su yi sata. 21Gama inda dukiyarka take, a nan ne fa zuciyarka za tă kasance.

(Luka 11.34-36)

22“Ido shi ne fitilar jiki. In idanunka suna da kyau, dukan jikinka zai cika da haske. 23Amma in idanunka suna da lahani, dukan jikinka ma zai cika da duhu. To, in hasken da yake a cikinka duhu ne, duhun ya wuce misali ke nan!

(Luka 16.13)

24“Ba mai iya bauta wa iyayengiji biyu. Ko dai yă ƙi ɗaya, yă ƙaunaci ɗaya, ko kuwa yă yi aminci ga ɗaya, sa’an nan yă rena ɗayan. Ba dama ku bauta wa Allah, ku kuma bauta wa kuɗi gaba ɗaya.”

Kada ku damu

(Luka 12.22-31)

25“Saboda haka, ina gaya muku, kada ku damu game da rayuwarku, game da abin da za ku ci, ko abin da za ku sha; ko kuma game da jikinku, game da abin da za ku sa. Ashe, rai bai fi abinci ba, jiki kuma bai fi tufafi ba? 26Ku dubi tsuntsayen sararin sama mana; ba sa shuki ko girbi ko ajiya a rumbuna, duk da haka, Ubanku na sama yana ciyar da su. Ashe, ba ku fi su daraja nesa ba? 27Wane ne a cikinku ta wurin damuwa zai iya ƙara wa rayuwarsa ko sa’a ɗaya6.27 Ko kuwa a kamu guda ga tsayinsa?

28“Me ya sa kuke damuwa a kan riguna? Ku dubi yadda furannin jeji suke girma mana. Ba sa aiki ko saƙa. 29Duk da haka ina gaya muku ko Solomon cikin dukan darajarsa bai sa kayan adon da ya kai na ko ɗaya a cikinsu ba. 30In haka Allah yake yi wa ciyawar jeji sutura, wadda yau tana nan, gobe kuwa a jefa a cikin wuta, ba zai ma fi yi muku sutura ba, ya ku masu ƙarancin bangaskiya? 31Don haka, kada ku damu, kuna cewa, ‘Me za mu ci?’ Ko, ‘Me za mu sha?’ Ko kuma, ‘Me za mu sa?’ 32Gama marasa sanin Allah suna fama neman dukan waɗannan abubuwa, Ubanku na sama kuwa ya san kuna bukatarsu. 33Da farko dai, ku nemi mulkin Allah da kuma adalcinsa, za a kuwa ba ku dukan waɗannan abubuwa. 34Saboda haka kada ku damu game da gobe, gama gobe zai damu da kansa. Damuwar yau ma ta isa wahala.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 6:1-34

Om att dela med sig

1När ni utövar er rättfärdighet, se då till att ni inte gör det för att människor ska lägga märke till er, för annars har ni ingen lön att vänta från er Fader i himlen. 2När du ger en gåva till en nödlidande, ropa då inte ut det till andra. Var inte som hycklarna som basunerar ut sina goda gärningar i synagogorna och på gatorna för att få beröm! Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 3Nej, om du hjälper någon, så ska inte din vänstra hand veta vad den högra gör. 4Ge din hjälp i det fördolda. Då kommer din Fader, som ser allt, att belöna dig.

Om bön

(Mark 11:25; Luk 11:2-4)

5När ni ber, ska ni inte visa upp er för andra som hycklarna gör. De älskar att be offentligt i gathörnen och i synagogorna där alla kan se dem. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 6Nej, när du ber, gå då istället in i ditt rum och stäng dörren om dig. Låt din bön vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.

7Rabbla inte upp tomma ord, som hedningarna gör. De tror att bönen har större chans att bli besvarad om de använder många ord. 8Var inte som de, för er Fader vet vad ni behöver, innan ni ens ber honom om det.

9Be istället så här:

Vår Fader i himlen,

låt ditt namn bli helgat.

10Låt ditt rike komma och din vilja ske

här på jorden så som den sker i himlen.

11Ge oss idag den mat6:11 Ordagrant: vårt bröd vi behöver,

12och förlåt oss våra skulder,

liksom vi förlåter dem som står i skuld till oss.

13Hjälp oss när vi prövas6:13 Mer ordagrant: Led oss inte in i en frestelse/prövning (samma ord i grekiskan). Men eftersom Bibeln i övrigt visar att människan inte kan undgå prövningar/frestelser, är det mer troligt att bönen handlar om vädjan om hjälp när vi prövas/frestas, så att vi inte faller.,

och rädda oss från det onda.6:13 Eller: från den Onde.En doxologi, dvs. en lovprisande avslutning, finns med i vissa mindre viktiga handskrifter: För ditt är riket, makten och äran i evighet. Amen. Se 1 Krön 29:11-13.

14För om ni förlåter dem som har gjort fel mot er, ska er Fader i himlen också förlåta er. 15Men om ni inte förlåter andra deras överträdelser, kommer han inte att förlåta er era.

Om fasta

16När ni fastar6:16 Att avstå från mat av andliga skäl., visa då inte upp er för andra som hycklare som ser dystra och ovårdade ut bara för att folk ska lägga märke till att de fastar. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 17Nej, när du fastar ska du sköta om ditt hår och tvätta dig som vanligt. 18Låt fastan vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.

Skatter i himlen

(Luk 11:34-36; 12:33-34; 16:13)

19Samla inte skatter här på jorden, där de förstörs av mal och mask och lätt kan bli stulna av inbrottstjuvar. 20Samla skatter i himlen, där varken mask eller mal förstör och där de är säkra för tjuvar. 21För där din skatt finns, där kommer också ditt hjärta att vara.

22Ögat är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. 23Men om ditt öga är dåligt, så blir det mörkt i hela din kropp. Om det ljus du tror dig ha i själva verket är mörker, då är ditt mörker verkligen nattsvart.6:23 Denna bild använde Jesus för att visa att åhörarna måste släppa in ljuset, dvs. sanningen han just talade om.

24Ingen kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon6:24 Arameiskt ord för förmögenhet eller rikedom jfr Luk 16:9. samtidigt.

Om att oroa sig

25Därför säger jag er: oroa er inte för hur ni ska klara livet, hur ni ska få mat och dryck eller kläder att ta på er. Nog är livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26Se på himlens fåglar! De varken sår eller skördar eller samlar i lador, men er Fader i himlen ger dem mat ändå. Är ni inte mycket mer värda än fåglarna? 27Vem av er kan med sina bekymmer förlänga sitt liv med en enda timma?

28Och varför oroar ni er för kläder? Lägg märke till liljorna på ängen hur de växer! De arbetar inte och spinner inte. 29Ändå säger jag er, att inte ens Salomo i all sin prakt var så klädd som de. 30Men om Gud nu ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och imorgon kastas på elden, skulle han då inte ordna kläder åt er? Så lite tro ni har!

31Oroa er alltså inte för vad ni ska äta och dricka, eller för vad ni ska ta på er. 32För sådant jagar all världens folk efter. Er Fader i himlen vet att ni behöver allt detta. 33Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så får ni allt det övriga också.

34Oroa er alltså inte för morgondagen, utan lös problemen den dag de dyker upp. En dags bekymmer räcker mer än väl.