Ciugo cia Kwambĩrĩria: Gĩtũmi na Muoroto
11:1 Math 13:3; 1Ath 4:29-34Ici nĩ thimo cia Solomoni mũrũ wa Daudi, ũrĩa warĩ mũthamaki wa Isiraeli:
2nĩ thimo cia gũtũma mũndũ agĩe na ũũgĩ, na ataarĩke;
nĩ cia gũtũma ahote gũtaũkĩrwo nĩ ciugo cia ũũgĩ;
3nĩ cia gũtũma mũndũ ataarĩke ahote kũbarĩrĩra mũtũũrĩre wake,
ekage maũndũ marĩa magĩrĩire, na ma kĩhooto, na marĩa mega;
41:4 Thim 8:5; Thim 8:12nĩ cia gũtũma ũrĩa ũtarĩ na ũũgĩ agĩe na ũmenyo,
na cia gũtũma mũndũ mwĩthĩ agĩe na ũmenyo na ũgereri:
51:5 Thim 9:9arĩa oogĩ-rĩ, nĩmathikĩrĩrie na mongerere wĩruti wao,
nao arĩa akũũrani maũndũ metĩkĩre gũtongorio.
61:6 Thab 49:4; Atiir 14:12Ningĩ nĩ cia gũtũma mũndũ ataũkĩrwo nĩ thimo na ngerekano,
na ataũkĩrwo nĩ ciugo cia andũ arĩa oogĩ, na ndaĩ ciao.
7Kĩambĩrĩria kĩa ũmenyo nĩ gwĩtigĩra Jehova,
no arĩa akĩĩgu nĩ mathũire ũũgĩ na ũtaaro.
Mwĩmenyererei Kũheenererio
81:8 Thim 4:1; Jer 35:8Mũrũ wakwa, thikĩrĩria mataaro ma thoguo,
na ndũgatigane na ũrutani wa maitũguo.
9Maũndũ macio magaatuĩka ithaga rĩa kũgemia mũtwe waku,
na ta mũgathĩ wa kũgemia ngingo yaku.
101:10 Ayub 24:15; Gũcook 13:8Mũrũ wakwa, ehia mangĩgakũheenereria-rĩ,
ndũkanetĩkanie nao.
11Mangĩgakwĩra atĩrĩ, “Ũka ũthiĩ hamwe na ithuĩ;
reke tuoherie mũndũ tũite thakame yake,
reke tũcemaceeme mũndũ o na ũtehĩtie;
121:12 Thab 35:25ningĩ reke tũmamerie marĩ muoyo, o ta ũrĩa mbĩrĩra ĩĩkaga,
na marĩ agima, o ta arĩa maharũrũkaga irima;
13Na ithuĩ-rĩ, tũkĩgĩe na indo cia goro cia mĩthemba yothe,
na tũiyũrie nyũmba ciitũ na indo cia ndaho;
14rutithania wĩra na ithuĩ,
tũkorwo na mũhuko ũmwe ithuothe”;
151:15 Thab 119:101; Kĩam 49:6mũrũ wakwa, tiga gũtwarana nao,
ndũkagerere njĩra ciao;
161:16 Isa 59:7nĩgũkorwo magũrũ mao mahanyũkaga mathiĩ mehia-inĩ,
nao mahiũhaga magaite thakame.
17Kaĩ nĩ wĩra wa tũhũ kũiga gĩkerenge
nyoni ciothe igĩkuonaga-ĩ!
181:18 Thab 71:10Andũ aya mohagĩria thakame yao ene;
maceemaga o mĩoyo yao ene!
19Ũcio nĩguo mũthia wa arĩa othe magĩaga na indo na njĩra ya ungumania;
indo icio iniinaga mĩoyo ya arĩa magĩaga nacio.
Mwĩmenyererei Mũtikarege Ũũgĩ
201:20 Ayub 28:12Ũũgĩ nĩ aretana anĩrĩire njĩra-inĩ,
ningĩ agakayũrũrũka arĩ ihaaro-inĩ cia mũingĩ;
21Aragũthũka na mũgambo mũnene arĩ magomano-inĩ ma njĩra kũu kũrĩ inegene,
o na itoonyero rĩa itũũra inene akoria atĩrĩ:
221:22 Thim 6:32; Thab 50:17“Inyuĩ mũtarĩ ũũgĩ-rĩ, nĩ nginya rĩ mũgũtũũra mwendete njĩra cianyu itarĩ cia ũũgĩ?
Nĩ nginya rĩ anyũrũrania megũtũũra makenagĩra kĩnyũrũri,
na arĩa akĩĩgu mathũire ũmenyo?
23Korwo nĩmwetĩkĩrire kũigua ũtaaro wakwa-rĩ,
nĩingĩamũhingũrĩire ngoro yakwa,
ndũme mũmenye meciiria makwa.
241:24 Isa 65:12; Jer 7:13No tondũ nĩmwaregire kũnjigua rĩrĩa ndetanire,
na gũtirĩ mũndũ werũmbũirie hĩndĩ ĩrĩa ndatambũrũkirie guoko gwakwa,
25na mũkĩagĩra mataaro makwa mothe bata,
na mũkĩaga gwĩtĩkĩra ikaanania rĩakwa-rĩ,
261:26 Thab 2:4; 2Ath 19:21niĩ na niĩ nĩngamũthekerera hĩndĩ yanyu ya mwanangĩko,
na ndĩmũnyũrũrie rĩrĩa mũgaakorererwo nĩ mũtino:
27ĩĩ hĩndĩ ĩrĩa guoya ũkaamũkorerera ta kĩhuhũkanio,
rĩrĩa mwanangĩko ũkaamũhaata ta rũhuho rwa kĩhuhũkanio,
rĩrĩa mũgaakinyĩrĩrwo nĩ mĩnyamaro na ruo rwa ngoro.
281:28 Gũcook 1:45; Ezek 8:18“Hĩndĩ ĩyo nĩmakangaĩra, no ndikametĩka;
nĩmakanjetha na kĩyo, no matikanyona.
291:29 Ayub 21:14Tondũ nĩmathũũrire ũmenyo,
na matiigana gũthuura gwĩtigĩra Jehova,
30tondũ matietĩkĩrire mataaro makwa,
na nĩmamenire ikaanania rĩakwa,
311:31 2Maũ 36:16; Jer 6:19makaarĩa maciaro ma mĩthiĩre yao,
na mahũũnio nĩ maciaro ma mathugunda mao.
321:32 Thim 5:22; Isa 66:4Nĩgũkorwo ũgenyũ wa arĩa matarĩ ũũgĩ nĩũkamooraga,
nakuo kwĩgangara kwa arĩa akĩĩgu nĩgũkamaniina;
331:33 Ndar 24:21; Thab 112:8no ũrĩa wothe ũnjiguaga arĩtũũraga na thayũ,
na atũũre ahooreire, atarĩ ũgwati angĩĩtigĩra.”
Vishetens välsignelse
(1:1—9:18)
1Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.
2Av dem får man fostran och vägledning,
så att man förstår de visas ord.
3Av dem får man vägledning till insikt
och till ett ärligt och rättfärdigt liv.
4De ger klokhet till de okunniga,
och lärdom till de unga om vad som är viktigt.
5Den vise hör dem och ökar sin kunskap.
Den kloke skaffar sig vägledning
6för att förstå ordspråk och liknelser,
de visas ord och gåtor.
7Herrens fruktan är vishetens början,
men den som är oklok föraktar vishet och vägledning.
8Hör, min son, din fars förmaning,
förkasta inte din mors undervisning.
9De bildar en skön krans på ditt huvud,
en vacker kedja kring din hals.
10Min son, låt dig inte lockas av syndare.
11De säger:
”Kom! Vi lägger oss i bakhåll för att döda,
för att lura på oskyldiga.
12Likt dödsriket slukar vi dem levande och hela,
så som de som läggs ner i graven.
13Vi ska få alla slags värdefulla ting
och kan fylla våra hus med plundrat gods.
14Du får vara med och dela,
pengarna kan vi ha i en gemensam kassa.”
15Min son, gå inte in på deras väg,
sätt inte din fot på deras stig,
16för med snabba steg söker de sig till ondskan,
och snabbt vill de utgjuta blod.
17Det är meningslöst att breda ut ett nät
inför ögonen på fåglarna.
18Dessa ligger på lur efter sitt eget blod
och i bakhåll för sina egna liv.
19Sådant blir slutet för den som roffar åt sig i oärlighet,
det kostar honom hans eget liv.
20Visheten ropar högt på gatan
och höjer sin röst på torget.
21Mitt bland de bullriga gatorna predikar den
och håller tal vid stadsportarna:
22”Hur länge ska ni okunniga älska okunnighet,
ni smädare njuta av smädelser,
ni dårar hata kunskap?
23Vänd om och ta emot min tillrättavisning,
så ska jag låta min ande komma över er
och dela med mig av min kunskap till er.
24Jag har ropat på er, men ni har inte lyssnat.
Jag har räckt ut min hand,
men ingen har brytt sig om den.
25Ni har struntat i alla mina råd
och avvisat min tillrättavisning.
26Därför ska jag också skratta åt er olycka
och håna er förtvivlan,
27när förskräckelsen griper tag i er som ett oväder
och olyckan sveper över er som en stormby,
när nöd och ångest drabbar er.
28Då kommer de att ropa till mig,
men jag ska inte svara.
De kommer att söka mig
men inte finna.
29De hatade kunskap
och ville inte frukta Herren,
30de avvisade mina råd
och föraktade mina tillrättavisningar.
31Därför får de äta sina gärningars frukt
och mätta sig med sina onda planer.
32De okunnigas avfällighet ska kosta dem livet
och dårarnas sorglöshet förgöra dem.
33Men den som lyssnar till mig ska leva i trygghet
och behöver inte vara rädd för något ont.”
