Zakayo ũrĩa Mwĩtia Mbeeca cia Igooti
119:1 Luk 18:35Na rĩrĩ, Jesũ nĩatoonyire Jeriko, akĩhĩtũkĩra kuo. 2Nakuo kũu Jeriko nĩ kwarĩ mũndũ wetagwo Zakayo; warĩ mũnene wa etia mbeeca cia igooti na aarĩ gĩtonga. 3Nĩendaga kuona Jesũ aarĩ ũ, no ndangĩahotire kũmuona nĩ ũndũ wa ũingĩ wa andũ, na tondũ aarĩ mũndũ mũkuhĩ. 419:4 1Ath 10:27; 1Maũ 27:28Nĩ ũndũ ũcio akĩhanyũka mbere yao, akĩhaica mũkũyũ nĩguo amuone, nĩgũkorwo Jesũ aageragĩra njĩra ĩyo.
5Nake Jesũ aakinya hau, agĩtiira maitho na igũrũ, akĩmwĩra atĩrĩ, “Zakayo, harũrũka narua, tondũ ũmũthĩ no nginya thiĩ gwaku mũciĩ.” 6Nĩ ũndũ ũcio akĩharũrũka narua, akĩmũnyiita ũgeni akenete.
719:7 Math 9:11Nao andũ moona ũguo makĩambĩrĩria kũnuguna, makiuga atĩrĩ, “Mũndũ ũyũ aathiĩ gũceera kwa mũndũ mwĩhia.”
819:8 Luk 7:13; Thaam 22:1; 2Sam 12:6Nowe Zakayo akĩrũgama, akĩĩra Mwathani atĩrĩ, “Mwathani, rĩu nĩngũheana nuthu ya indo ciakwa kũrĩ athĩĩni, na hangĩkorwo harĩ mũndũ o na ũrĩkũ ndunyĩte kĩndũ, nĩngũmũrĩha kĩndũ kĩu maita mana.”
9Nake Jesũ akĩmwĩra atĩrĩ, “Ũmũthĩ ũhonokio nĩũkinyĩte nyũmba ĩno, tondũ mũndũ ũyũ o nake nĩ mũrũ wa Iburahĩmu. 1019:10 Ezek 34:12, 16; Joh 3:17Nĩgũkorwo Mũrũ wa Mũndũ ookire gũcaria na kũhonokia kĩrĩa kĩũrĩte.”
Ngerekano ya Mina Ikũmi
1119:11 Math 3:2; Atũm 1:6Na o mathikĩrĩirie maũndũ macio, agĩthiĩ na mbere kũmahe ũhoro na ngerekano, tondũ nĩakuhĩrĩirie Jerusalemu, na andũ acio meciiragia atĩ ũthamaki wa Ngai warĩ o hakuhĩ gũkinya. 12Akĩmeera atĩrĩ: “Mũndũ ũmwe warĩ igweta nĩathiire bũrũri wa kũraya agatuuo mũthamaki, na thuutha wa ũguo acooke. 1319:13 Mar 13:34Nĩ ũndũ ũcio agĩĩta ndungata ciake ikũmi, agĩcihe mina ikũmi, agĩciĩra atĩrĩ, ‘Onjorithagiai mbeeca ici nginya rĩrĩa ngacooka.’
14“No andũ a bũrũri wake nĩmamũthũire, nao magĩtũma andũ mamuume thuutha makoige atĩrĩ, ‘Tũtikwenda mũndũ ũyũ atuĩke mũthamaki witũ.’
15“Na rĩrĩ, rĩrĩa aacookire arĩkĩtie gũtuuo mũthamaki, agĩtũmanĩra ndungata iria aaneete mbeeca, nĩguo amenye uumithio ũrĩa cionete.
16“Ndungata ya mbere ĩgĩũka, ĩkĩmwĩra atĩrĩ, ‘Mwathi, mina yaku nĩyumithĩtie mina ingĩ ikũmi.’
1719:17 Luk 16:10“Nake Mwathi wayo akĩmĩcookeria atĩrĩ, ‘Nĩwĩkĩte wega, wee ndungata yakwa njega! Na tondũ wa kwĩhokeka na ũndũ mũnini ũguo, tuĩka mũrori wa matũũra manene ikũmi.’
18“Nayo ndungata ya keerĩ ĩgĩũka, ĩkĩmwĩra atĩrĩ, ‘Mwathi, mina yaku nĩyumithĩtie mina ingĩ ithano.’
19“Nake mwathi wayo akĩmĩĩra atĩrĩ, ‘Tuĩka mũrori wa matũũra manene matano.’
20“Nayo, ndungata ya gatatũ ĩgĩũka, ĩkĩmwĩra atĩrĩ, ‘Mwathi, mina yaku nĩyo ĩno; ndaamĩohire na gĩtambaya ngĩmĩhitha. 2119:21 Math 25:24Nĩndagwĩtigĩrire, tondũ ũrĩ mũndũ mũũru. Nĩwoyaga kĩrĩa ũtarutĩire wĩra, na ũkagetha kĩrĩa ũtahandĩte.’
2219:22 2Sam 1:16; Math 25:26“Nake mwathi wayo akĩmĩcookeria atĩrĩ, ‘Wee ndungata ĩno njaganu! Ngũgũtuĩra ciira kũringana na ciugo ciaku. Githĩ nĩwooĩ atĩ ndĩ mũũru, na atĩ njoyaga kĩrĩa itarutĩire wĩra na ngagetha kĩrĩa itahaandĩte? 23Wakĩagire kũiga mbeeca ciakwa bengi nĩkĩ, nĩgeetha rĩrĩa ngaacooka ndĩcioye irĩ na uumithio?’
24“Agĩcooka akĩĩra arĩa maarũgamĩte hau atĩrĩ, ‘Mũtunyei mina ĩyo arĩ nayo, mũmĩnengere ũrĩa ũrĩ na mina ikũmi.’
25“Makĩmwĩra atĩrĩ, ‘Mwathi, githĩ ndarĩ na mina ikũmi!’
2619:26 Math 25:29“Nake akĩmacookeria atĩrĩ, ‘Ngũmwĩra atĩrĩ, mũndũ ũrĩa wothe ũrĩ na kĩndũ, nĩakongererwo ingĩ nyingĩ, no ũrĩa ũtarĩ na kĩndũ, o na kĩrĩa arĩ nakĩo nĩagatuunywo. 27No rĩrĩ, andũ acio marĩ ũthũ na niĩ, o acio mateendaga nduĩke mũthamaki wao-rĩ, marehei, mũmooragĩre o haha ndĩ.’ ”
Jesũ Gũtoonya Jerusalemu na Ũhootani
28Nake Jesũ aarĩkia kuuga ũguo, agĩthiĩ na mbere kwambata erekeire Jerusalemu. 2919:29 Math 21:17; Math 21:1Aakuhĩrĩria Bethifage na Bethania, o kũu Kĩrĩma-inĩ kĩa Mĩtamaiyũ, agĩtũma arutwo ake eerĩ, akĩmeera atĩrĩ, 30“Thiĩi itũũra rĩrĩa rĩrĩ mbere yanyu, na mũgĩtoonya, nĩmũkuona njaũ ya ndigiri yohetwo hau, nayo ndĩrĩ yakuua mũndũ; mĩohorei mũmĩrehe. 31Mũndũ angĩmũũria atĩrĩ, ‘Nĩ kĩĩ kĩratũma mũmĩohore?’ Mwĩrei atĩrĩ, ‘Mwathani nĩabatarĩtio nĩyo.’ ”
32Nao acio maatũmirwo magĩthiĩ, magĩkora maũndũ matariĩ o ta ũrĩa Jesũ aamerĩte. 33Na rĩrĩa moohoraga njaũ ĩyo, eene yo makĩmooria atĩrĩ, “Mũroohora njaũ ĩyo nĩkĩ?”
34Nao magĩcookia atĩrĩ, “Mwathani nĩabatarĩtio nĩyo.”
35Makĩmĩtwarĩra Jesũ, magĩcooka makĩigĩrĩra nguo ciao igũrũ rĩa njaũ ĩyo, na magĩikarĩria Jesũ igũrũ rĩayo. 3619:36 2Ath 9:13Na rĩrĩa aathiiaga, andũ makĩara nguo ciao njĩra-inĩ.
37Rĩrĩa aakinyire hakuhĩ na njĩra ĩrĩa ĩikũrũkagĩra Kĩrĩma-inĩ kĩa Mĩtamaiyũ, gĩkundi gĩothe kĩa arutwo gĩkĩambĩrĩria kũgooca Ngai, andũ makĩanĩrĩra makenete nĩ ũndũ wa ciama iria ciothe moonete makiuga atĩrĩ:
3819:38 Thab 118:26; Luk 2:14“Kũrathimwo-rĩ, nĩ mũthamaki ũrĩa ũgũũka na rĩĩtwa rĩa Mwathani!”
“Thayũ ũrogĩa kũu igũrũ, naguo riiri ũgĩe kũu igũrũ mũno!”
39Afarisai amwe maarĩ gĩkundi-inĩ kĩu makĩĩra Jesũ atĩrĩ, “Mũrutani, kaania arutwo aku!”
4019:40 Hab 2:11Nowe akĩmacookeria atĩrĩ, “Ngũmwĩra atĩrĩ, aya maangĩkira, mahiga no maanĩrĩre.”
4119:41 Isa 22:4; Luk 13:34, 35Na rĩrĩa aakuhĩrĩirie itũũra rĩu inene rĩa Jerusalemu, aarĩona akĩrĩra nĩ ũndũ warĩo, 42akiuga atĩrĩ, “Naarĩ korwo ũmũthĩ wee mwene nĩũkũmenyete kĩrĩa kĩngĩkũrehere thayũ! No rĩu, ũhoro ũcio nĩũhithĩtwo maitho maku. 4319:43 Isa 29:3; Jer 6:6; Ezek 4:2Hĩndĩ nĩĩgakinya rĩrĩa thũ ciaku igaaka ihumbu cia tĩĩri ikũrigiicĩrie, na ikũhingĩrĩrie na mĩena yothe. 4419:44 Thab 137:9; Luk 21:6; 1Pet 2:12Nĩigagũtungumania thĩ, wee hamwe na ciana ciaku iria irĩ kũu thĩinĩ waku. Matigatiga ihiga o na rĩmwe rĩrĩ igũrũ wa rĩrĩa rĩngĩ, tondũ ndũigana gũkũũrana ihinda rĩrĩa Ngai ookire gũgũceerera.”
Jesũ arĩ thĩinĩ wa Hekarũ
45Agĩcooka agĩtoonya hekarũ thĩinĩ, na akĩambĩrĩria kũrutũrũra andũ arĩa meendagĩria indo kuo. 4619:46 Isa 56:7; Jer 7:11Akĩmeera atĩrĩ, “Nĩ kwandĩkĩtwo atĩrĩ, ‘Nyũmba yakwa ĩgeetagwo nyũmba ya kũhooyagĩrwo’ no inyuĩ mũmĩtuĩte ‘ngurunga ya atunyani.’ ”
4719:47 Math 26:55; Mar 11:18Na o mũthenya, nĩarutanaga kũu thĩinĩ wa hekarũ. No athĩnjĩri-Ngai arĩa anene, na arutani a watho, na atongoria arĩa maarĩ gatagatĩ ka andũ nĩmageragia kũmũũraga. 48No matingĩonire njĩra ya kũmũũraga, tondũ andũ othe nĩmaikaraga mathikĩrĩirie ciugo ciake.
Tullindrivaren Sackaios
1Jesus kom sedan in i Jeriko och gick genom staden. 2Där bodde en man som hette Sackaios. Han var chef för tullindrivarna och en rik man. 3Sackaios ville gärna få en skymt av Jesus, men han var för kort för att kunna se över folkmassan. 4Därför sprang han i förväg och klättrade upp i ett sykomorträd vid sidan av vägen, för att kunna se Jesus komma förbi.
5När Jesus efter en stund kom dit fram såg han upp mot Sackaios och ropade: ”Sackaios! Skynda dig ner, jag måste gästa ditt hem idag!”
6Då skyndade sig Sackaios ner, och lycklig tog han emot Jesus. 7Detta retade dem som såg det, och de muttrade: ”Varför ska han gå hem till en sådan syndare?”
8Men Sackaios ställde sig upp och sa till Herren: ”Herre, jag ska ge hälften av det jag äger till de fattiga. Och om jag tagit ut för mycket av någon ska jag betala tillbaka fyra gånger så mycket.”
9Jesus sa då till honom: ”Idag har räddning kommit till detta hem. Han är ju också son till Abraham19:9 En äkta jude, som inte bara är ättling till Abraham utan också lyder Gud.. 10För Människosonen har kommit för att söka upp och rädda det som var förlorat.”
Liknelsen om kungen och de tio förvaltarna
(Matt 25:14-30)
11För dem som lyssnade på detta berättade han också en liknelse, eftersom de nu var nära Jerusalem och de trodde att de nu skulle få se Guds rike komma.
12Han sa: ”En man av kunglig släkt gav sig iväg till ett avlägset land för att krönas till kung och sedan komma tillbaka.19:12 Inom det romerska imperiet var kungarna tvungna att åka till Rom för att krönas av kejsaren. 13Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem en summa på tio pund19:13 På grekiska: 10 mina, vilket motsvarade ungefär 30 månadslöner. att dela på och förvalta i affärer, tills han skulle komma tillbaka. 14Men hans landsmän hatade honom, och de sände en delegation efter honom för att meddela att de inte ville ha honom till kung.
15När han sedan trots allt blivit krönt till kung och kom tillbaka till sitt land, kallade han till sig de tio tjänare som han hade gett pengar och ville ha reda på hur mycket de hade tjänat på sina affärer.
16Den första mannen kom och rapporterade: ’Herre, de pengar jag fick att förvalta har tiodubblats.’
17’Bra!’ sa kungen. ’Du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått. Därför ska du nu få ansvar över tio städer.’
18Nästa man kunde också rapportera en vinst för sin herre, fem gånger så stor som den ursprungliga summan.
19Då sa hans herre till honom: ’Du ska få ansvar över fem städer.’
20Men en av tjänarna lämnade bara tillbaka den summa han hade fått från början och förklarade: ’Jag har förvarat pengarna tryggt, inlindade i en duk. 21Jag var rädd för dig, herre, eftersom du är en hård man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ 22Då sa kungen: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en ond tjänare! Du visste att jag är hård och tar ut vad jag inte satt in och skördar vad jag inte sått. 23Varför satte du då inte in mina pengar på en bank, så att jag åtminstone hade fått ränta på dem när jag kom tillbaka?’
24Sedan vände han sig till dem som stod där: ’Ta pengarna ifrån honom och ge dem till mannen som tiodubblade sitt pund.’
25’Men herre’, sa de, ’han har ju redan tio pund!’
26’Jag säger er att den som har ska få mer, medan den som inte har ska bli fråntagen till och med det han har. 27Och mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för dem hit och avrätta dem här inför mig.’ ”
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
(Matt 21:1-9; Mark 11:1-10; Joh 12:12-15)
28Då Jesus hade sagt detta, fortsatte han sin vandring mot Jerusalem, och han gick framför sina lärjungar. 29När han kom i närheten av Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han iväg två av lärjungarna 30och sa: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. 31Och om någon frågar varför ni tar den, så säg bara: ’Herren behöver den.’ ”
32De två gick då iväg och hittade den precis som Jesus sagt. 33När de höll på att lösgöra den, kom ägarna och frågade: ”Varför tar ni åsnan?”
34De svarade: ”Herren behöver den.” 35Så tog de åsnan och ledde den till Jesus. De lade sina mantlar på den och hjälpte Jesus att sitta upp.
36När han sedan kom ridande, bredde folket ut sina mantlar på vägen.19:36 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och genom att han red på en åsna gick det i uppfyllelse som förutsagts i Sak 9:9. Mantlarna var en kunglig hyllning. 37Och då han närmade sig den plats där vägen började gå nerför Olivberget, började hela lärjungaskaran att ropa ut sin glädje och lovprisa Gud för alla de under de hade sett.
38”Välsignad är han, kungen, som kommer i Herrens namn!19:38 Se Ps 118:26.”
jublade de.
”Fred i himlen och ära i höjden!”
39Men några fariseer i folkmassan sa då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att inte ropa så där!”
40Då svarade han dem: ”Jag säger er att om de tiger, så kommer stenarna att ropa.”
41När han sedan kom närmare och såg staden framför sig, brast han i gråt över den. 42”Tänk om du idag hade förstått hur du skulle kunna få fred”, sa han. ”Men nu är det fördolt för dig. 43Det ska komma en tid då dina fiender belägrar dig, omringar dig och anfaller dig från alla håll. 44De ska jämna dig med marken och dina invånare med dig. De ska inte lämna kvar en enda sten ovanpå en annan, eftersom du inte tog tillfället i akt när Gud besökte dig.”
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)
45Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.19:45 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet. 46Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”19:46 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.
47Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, 48men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.
