Daudi Kũhaarĩria Mwako wa Hekarũ
1Daudi nĩatũmanĩire anene othe a Isiraeli moongane Jerusalemu, nao nĩo: anene arĩa maarũgamĩrĩire mĩhĩrĩga, na anene a ikundi iria ciatungatagĩra mũthamaki, na anene a ikundi cia o ngiri ngiri na anene a ikundi cia o igana igana, na anene arĩa maarũgamĩrĩire indo ciothe na mahiũ ma mũthamaki na ma ariũ ake o na anene a nyũmba ya ũthamaki, na andũ arĩa maarĩ njamba, na andũ othe arĩa maarĩ ũrũme wa kũrũa mbaara.
2Mũthamaki Daudi nĩarũgamire akĩmeera atĩrĩ: “Ta thikĩrĩriai, inyuĩ ariũ a baba na andũ akwa. Nĩndatuĩte na ngoro yakwa gwaka nyũmba ĩtuĩke handũ ha kũhurũkio ithandũkũ rĩa kĩrĩkanĩro kĩa Jehova, arĩ ho gaturwa ka makinya ma Ngai witũ, na ngĩĩhaarĩria kũmĩaka. 3No Ngai akĩnjĩĩra atĩrĩ, ‘Wee ndũgwaka nyũmba ĩtanĩtio na Rĩĩtwa rĩakwa, tondũ wee ũrĩ mũndũ wa mbaara na nĩũitĩte thakame.’
4“No Jehova, Ngai wa Isiraeli, nĩathuurire kuuma kũrĩ nyũmba iitũ yothe nduĩke mũthamaki wa Isiraeli nginya tene. Nĩathuurire Juda atuĩke mũtongoria, na kuuma nyũmba ya Juda agĩthuura nyũmba ya baba, na kuuma kũrĩ ariũ a baba akĩona kwagĩrĩire aandue niĩ mũthamaki wa Isiraeli yothe. 5Harĩ ariũ akwa othe, tondũ Jehova nĩaheete ariũ aingĩ-rĩ, nĩathuurĩte mũriũ wakwa Solomoni aikarĩre gĩtĩ kĩa ũthamaki wa Jehova, athamakĩre Isiraeli. 6Aanjĩĩrire atĩrĩ: ‘Mũriũ waku Solomoni nĩwe ũgaaka nyũmba yakwa na nja ciakwa, nĩgũkorwo nĩndĩmũthuurĩte atuĩke mũriũ wakwa na niĩ nduĩke ithe. 7Nĩngahaanda ũthamaki wake nginya tene angĩtũũra arũmĩtie maathani na mawatho makwa ta ũrĩa kũrekwo ihinda rĩĩrĩ.’
8“Nĩ ũndũ ũcio, rĩu ndamwatha o haha maitho-inĩ ma andũ a Isiraeli othe na kĩũngano gĩkĩ kĩa Jehova, o nake Ngai witũ akĩiguaga: Mũmenyerere, na mũrũmagĩrĩre maathani mothe ma Jehova Ngai wanyu, nĩgeetha mwĩgwatĩre bũrũri ũyũ mwega, na mũkaũtigĩra njiaro cianyu ũtuĩke igai rĩao nginya tene.
928:9 1Maũ 29:19; Gũcook 4:31; Thab 44:23“Nawe mũrũ wakwa Solomoni-rĩ, tũũra ũmenyete Ngai wa thoguo, na ũmũtungatagĩre wĩrutĩire na ngoro yaku yothe na kwĩyendera, nĩgũkorwo Jehova atuĩragia ngoro o yothe, na akamenya gĩtũmi o gĩothe kĩa meciiria ma cio. Ũngĩmũrongooria no ũmuone; no ũngĩmũtirika, agaakũrega nginya tene. 10Gĩĩciirie rĩu, nĩgũkorwo Jehova nĩwe athuurĩte wa gwaka hekarũ ĩrĩ handũ hatheru. Gĩa na hinya na ũrute wĩra ũcio.”
11Hĩndĩ ĩyo Daudi akĩnengera mũriũ Solomoni mĩcoro ya mwako wa gĩthaku kĩa hekarũ, na nyũmba ciayo, na nyũmba cia kũigwo indo, na tũnyũmba twayo twa igũrũ, na tũnyũmba twa thĩinĩ, na handũ ha kũhoroherio mehia. 1228:12 1Maũ 26:20Akĩmũnengera mĩcoro ya mĩako yothe ĩrĩa Roho eekĩrĩte meciiria-inĩ make ĩkoniĩ nja cia hekarũ ya Jehova, na ya tũnyũmba tuothe tũrĩa twamĩthiũrũrũkĩirie na tũnyũmba twa kũigwo igĩĩna cia hekarũ ya Ngai, na gwa kũigwo igĩĩna cia indo iria nyamũre. 1328:13 1Maũ 24:1Ningĩ akĩmũtaarĩria wĩra wa ikundi cia athĩnjĩri-Ngai, na wa Alawii, na wĩra wothe wa ũtungata thĩinĩ wa hekarũ ya Jehova, o na wa indo ciothe cia kũhũthagĩrwo ũtungata-inĩ wayo. 14Nake akĩheana mũigana wa ũritũ wa thahabu ya gũthondeka indo ciothe cia thahabu cia kũhũthagĩrwo ũtungata-inĩ wa mĩthemba o mĩthemba, na ũritũ wa betha ya gũthondeka indo ciothe cia betha cia kũhũthagĩrwo ũtungata-inĩ wa mĩthemba o mĩthemba, ta ũũ: 1528:15 Thaam 25:31ũritũ wa thahabu ya gũthondeka mĩtĩ ya thahabu ya kũigĩrĩrwo matawa na matawa mayo, na ũritũ wa o mũtĩ na matawa maguo; na ũritũ wa betha ya gũthondeka o mũtĩ wa betha wa kũigĩrĩra tawa na matawa maguo, kũringana na ũrĩa mũtĩ wa kũigĩrĩra matawa wahũthagĩrwo: 16ũritũ wa thahabu ya gũthondeka metha ya kũigĩrĩra mĩgate ĩrĩa mĩamũre; na ũritũ wa betha ya gũthondeka metha cia betha; 17na ũritũ wa thahabu therie ya gũthondeka hũũma, na mbakũri cia kũminjaminjĩria, na nyũngũ, ũritũ wa thahabu ya gũthondeka o thaani ya thahabu; na ũritũ wa betha ya gũthondeka o thaani ya betha; 1828:18 Thaam 30:1-10; 25:20na ũritũ wa thahabu therie ya gũthondeka kĩgongona gĩa gũcinĩrwo ũbumba. O na ningĩ akĩmũnengera mũcoro wa ngaari ya ita, ũguo nĩ kuuga ya makerubi ma thahabu marĩa maatambũrũkĩtie mathagu makahumbĩra ithandũkũ rĩa kĩrĩkanĩro kĩa Jehova.
19Daudi akiuga atĩrĩ, “Maũndũ maya mothe ndĩmandĩkĩte ũrĩa ndatongoririo nĩ guoko kwa Jehova kũrĩ igũrũ rĩakwa, na akĩĩhe ũmenyo wa maũndũ mothe ma mũcoro ũyũ.”
2028:20 Gũcook 31:6; Hag 2:4Ningĩ Daudi akĩĩra mũriũ Solomoni atĩrĩ, “Gĩa na hinya na wĩyũmĩrĩrie, na ũrute wĩra ũcio. Ndũgetigĩre na ndũgakue ngoro, tondũ Jehova Ngai, o we Ngai wakwa, arĩ hamwe nawe. Ndagagũtiganĩria kana agũtirike nginya rĩrĩa wĩra wothe ũrĩa ũkaarutwo nĩ ũndũ wa ũtungata wa hekarũ ya Jehova ũgaathira. 2128:21 Thaam 35:25–36:5Ikundi cia athĩnjĩri-Ngai na Alawii, nĩciĩhaarĩrie nĩ ũndũ wa wĩra wothe wa hekarũ ya Ngai, na mũndũ o wothe ũrĩ na wendo na nĩoĩ wĩra wa ũbundi o wothe nĩagagũteithia wĩra-inĩ ũyũ. Anene na andũ othe nĩmarĩathĩkagĩra wathani waku wothe.”
David ger Salomo instruktioner inför tempelbygget
1David kallade nu samman alla Israels ledare till Jerusalem, ledarna över Israels stammar, ledarna för de olika avdelningar som var i kungens tjänst, de högre och lägre officerarna, uppsyningsmännen över kungens och hans söners egendom och boskap samt tjänstemännen i palatset, hjältarna och andra inflytelserika personer. 2David reste sig och talade till dem:
”Hör, mina bröder och mitt folk! Det har varit min önskan att bygga ett hus till viloplats för Herrens förbundsark, vår Guds fotpall. Jag har gjort planer för det, 3men Gud har sagt till mig: ’Du ska inte bygga något hus för mitt namn, för du är en krigare och har utgjutit mycket blod.’
4Ändå har Herren, Israels Gud, valt mig bland alla i min fars familj till att för alltid vara kung över Israel. Han har utvalt Juda som furste och i Judas stam min fars familj. Bland min fars söner fann han behag i mig och gjorde mig till kung över hela Israel. 5Bland mina söner – och Herren har gett mig många – har han utvalt Salomo att sitta på Herrens kungatron och regera över Israel. 6Han sa till mig: ’Din son Salomo ska bygga mitt tempel och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far. 7Jag ska befästa hans kungadöme för alltid, om han alltid följer mina bud och föreskrifter, som han gjort hittills.’
8Här inför Israel, Herrens församling, och inför Gud själv som hör detta, uppmanar jag er att hålla alla Herrens, er Guds bud, så att ni får äga detta goda land och sedan överlämna det till era efterkommande för evig tid.
9Salomo, min son, lär känna din fars Gud! Tjäna honom helhjärtat och villigt, för Herren granskar allas innersta och förstår varje motiv och tanke. Om du söker honom ska du finna honom, men om du överger honom ska han förkasta dig för alltid.
10Tänk på att Herren har utsett dig till att bygga hans heliga tempel. Var frimodig och gå till verket!”
11David gav sedan sin son Salomo ritningen till förhuset och templet med dess byggnader, dess förrådshus, de övre salarna, de inre rummen och rummet för försoningsplatsen. 12Han delgav honom också sina planer som Anden ingett honom beträffande förgårdarna till Herrens hus och rummen runt omkring, tempelförråden i Guds hus och förvaringsrummen för det som hade helgats, 13samt instruktioner om fördelningen av prästernas och leviternas tjänst och om alla tillbehörens användning i Herrens hus.
14David bestämde även mängden av guld för tillverkningen av alla guldföremål för olika tjänster, liksom vikten av silver för silverföremålen för olika tjänster, 15vikten av guld till lampställen och guldlamporna, vikten av varje lampställ med dess lampor, och vikten av silver till varje silverlampställ med dess lampor, alltefter dess användning, 16vikten av guld till bordet för skådebröden och vikten av silver till silverborden, 17vikten av guld till gafflar, skålar och av rent guld, vikten av varje guld- och silverbägare, 18slutligen vikten av guld till rökelsealtaret av rent guld. Han gav honom också en beskrivning av vagnen, keruberna av guld, som med sina vingar övertäckte Herrens förbundsark. 19Allt detta skrevs ner under Herrens ledning, för det var han som gav David varje detalj av beskrivningen.
20”Var nu stark och frimodig”, sa David till sin son Salomo. ”Sätt genast i gång med arbetet! Var inte rädd eller missmodig, för Herren, min Gud, är med dig, och han kommer inte att lämna eller överge dig, tills du har fullföljt allt arbete för tjänsten i Herrens hus. 21Här är prästernas och leviternas avdelningar, som är redo för allt arbete i Guds hus, och många andra med olika begåvningar som både vill och kan utföra allt slags arbete. Ledarna och folket kommer att lyda varje befallning som du ger.”
