Prohibición del favoritismo
1Hermanos míos, la fe que tenéis en nuestro glorioso Señor Jesucristo no debe dar lugar a favoritismos. 2Supongamos que en el lugar donde os reunís entra un hombre con anillo de oro y ropa elegante, y entra también un pobre desharrapado. 3Si atendéis bien al que lleva ropa elegante y le decís: «Siéntate aquí, en este lugar cómodo», pero al pobre le decís: «Quédate ahí de pie» o «Siéntate en el suelo, a mis pies», 4¿acaso no hacéis discriminación entre vosotros, juzgando con malas intenciones?
5Escuchad, mis queridos hermanos: ¿No ha escogido Dios a los que son pobres según el mundo para que sean ricos en la fe y hereden el reino que prometió a quienes le aman? 6¡Pero vosotros habéis menospreciado al pobre! ¿No son los ricos quienes os explotan y os arrastran ante los tribunales? 7¿No son ellos los que blasfeman el buen nombre de aquel a quien pertenecéis?
8Hacéis muy bien si de veras cumplís la ley suprema de la Escritura: «Ama a tu prójimo como a ti mismo»;2:8 Lv 19:18 9pero, si mostráis algún favoritismo, pecáis y sois culpables, pues la misma ley os acusa de ser transgresores. 10Porque el que cumple con toda la ley, pero falla en un solo punto ya es culpable de haberla quebrantado toda. 11Pues el que dijo: «No cometas adulterio»,2:11 Éx 20:14; Dt 5:18 también dijo: «No mates».2:11 Éx 20:13; Dt 5:17 Si no cometes adulterio, pero matas, ya has violado la ley.
12Hablad y portaos como quienes han de ser juzgados por la ley que nos da libertad, 13porque habrá un juicio sin compasión para el que actúe sin compasión. ¡La compasión triunfa en el juicio!
La fe y las obras
14Hermanos míos, ¿de qué le sirve a uno alegar que tiene fe si no tiene obras? ¿Acaso podrá salvarle esa fe? 15Supongamos que un hermano o una hermana no tienen con qué vestirse y carecen del alimento diario, 16y uno de vosotros les dice: «Que os vaya bien; abrigaos y comed hasta saciaros», pero no les da lo necesario para el cuerpo. ¿De qué servirá eso? 17Así también la fe por sí sola, si no tiene obras, está muerta.
18Sin embargo, alguien dirá: «Tú tienes fe, y yo tengo obras».
Pues bien, muéstrame tu fe sin las obras, y yo te mostraré la fe por mis obras. 19¿Tú crees que hay un solo Dios? ¡Magnífico! También los demonios lo creen, y tiemblan.
20¡Qué tonto eres! ¿Quieres convencerte de que la fe sin obras es estéril?2:20 es estéril. Var. está muerta. 21¿No fue declarado justo nuestro padre Abraham por lo que hizo cuando ofreció sobre el altar a su hijo Isaac? 22Ya lo ves: Su fe y sus obras actuaban conjuntamente, y su fe llegó a la perfección por las obras que hizo. 23Así se cumplió la Escritura que dice: «Creyó Abraham a Dios, y esto se le tomó en cuenta como justicia»,2:23 Gn 15:6 y fue llamado amigo de Dios. 24Como podéis ver, a una persona se la declara justa por las obras, y no solo por la fe.
25De igual manera, ¿no fue declarada justa por las obras aun la prostituta Rajab, cuando hospedó a los espías y les ayudó a huir por otro camino? 26Pues, como el cuerpo sin el espíritu está muerto, así también la fe sin obras está muerta.
Behandla alla människor lika
1Mina syskon, ni tror ju på vår förhärligade Herre Jesus Kristus, så favorisera ingen människa.
2Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och in kommer en man med en guldring på fingret och klädd i fina kläder, likaså en fattig man i smutsiga kläder. 3Om ni då genast fäster er blick på den finklädde och erbjuder honom den bästa platsen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig”, 4pågår det då inte en diskriminering bland er, och fäller ni inte orätta domar?
5Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? 6Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? 7Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?
8Om ni följer den kungliga lagen,2:8 I Matt 7:12; 22:39-40 kallar Jesus detta bud för det viktigaste av alla. den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”2:8 Se 3 Mos 19:18., då gör ni rätt. 9Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. 10Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt. 11Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”2:11 Se 2 Mos 20:13-14 och 5 Mos 5:17-18. Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.
12Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. 13Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.
Tro utan handlingar är bara tomma ord
14Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? 15Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, 16räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?
17Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.
18Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa2:18 Här är det Jakob som talar igen. mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. 19Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. 20Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?
21Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?2:21 Jfr 1 Mos 22:1-19. 22Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. 23Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”2:23 Ordagrant: och räknades det honom till rättfärdighet.Se 1 Mos 15:6. och kallades Guds vän2:23 Jfr Jes 41:8.. 24Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.
25Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. 26Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.
