Descripción del fin de Nínive
1¡Ay de la ciudad sedienta de sangre,
repleta de mentira,
insaciable en su rapiña,
aferrada a la presa!
2Se oye el chasquido de los látigos,
el estrépito de las ruedas,
el galopar de los caballos,
el chirrido de los carros,
3la carga de la caballería,
el fulgor de las espadas,
el centellear de las lanzas,
la multitud de muertos,
los cuerpos amontonados,
los cadáveres por doquier,
en los que todos tropiezan.
4¡Y todo por las muchas prostituciones
de esa ramera de encantos zalameros,
de esa maestra de la seducción!
Engañó a los pueblos con sus fornicaciones,
y a los clanes con sus embrujos.
5«¡Aquí estoy contra ti!
—afirma el Señor Todopoderoso—.
Te levantaré la falda hasta la cara,
para que las naciones vean tu desnudez,
y los reinos descubran tus vergüenzas.
6Te cubriré de inmundicias,
te ultrajaré y te exhibiré en público.
7Todos los que te vean huirán de ti,
y dirán: “¡Nínive ha sido devastada!
¿Quién hará duelo por ella?”
¿Dónde hallaré quien la consuele?»
Destrucción total de Nínive
8¿Acaso eres mejor que Tebas,3:8 Tebas. Lit. No Amón.
ciudad rodeada de aguas,
asentada junto a las corrientes del Nilo,
que tiene al mar por terraplén
y a las aguas por muralla?
9Cus y Egipto eran su fuerza ilimitada,
Fut y Libia eran sus aliados.
10Con todo, Tebas marchó al exilio;
fue llevada al cautiverio.
A sus hijos los estrellaron
contra las esquinas de las calles.
Sobre sus nobles echaron suertes,
y encadenaron a su gente ilustre.
11También tú, Nínive, te embriagarás,
y se embotarán tus sentidos.
También tú, por causa del enemigo,
tendrás que buscar refugio.
12Todas tus fortalezas son higueras
cargadas de brevas maduras:
si las sacuden,
caen en la boca del que se las come.
13Mira, al enfrentarse al enemigo
tus tropas se portan como mujeres.
Las puertas de tu país quedarán abiertas de par en par,
porque el fuego consumirá tus cerrojos.
Defensa inútil
14Abastécete de agua para el asedio,
refuerza tus fortificaciones.
Métete al barro, pisa la mezcla
y moldea los ladrillos.
15Porque allí mismo te consumirá el fuego
y te exterminará la espada;
¡como larva de langosta te devorará!
Multiplícate como larva,
reprodúcete como langosta.
16Aumentaste tus mercaderes
más que las estrellas del cielo.3:16 cielo (lectura probable); cielo. La larva se desprende del capullo y vuela (TM).
17Tus dignatarios son como langostas
y tus oficiales, como insectos
que en días fríos se posan sobre los muros,
pero que al salir el sol desaparecen,
y nadie sabe dónde hallarlos.
18Rey de Asiria,
tus pastores están amodorrados,
¡tus tropas escogidas se echaron a dormir!
Tu pueblo anda disperso por los montes,
y no hay quien lo reúna.
19Tu herida no tiene remedio;
tu llaga es incurable.
Todos los que sepan lo que te ha pasado
celebrarán tu desgracia.
Pues ¿quién no fue víctima
de tu constante maldad?
Nineves befolkning skingras
1Ve dig, du blodiga stad,
så full av lögn
och byten
från otaliga plundringar!
2Piskorna viner,
vagnshjulen dånar,
hästarna galopperar,
och vagnarna rullar!
3Kavalleriet drar fram
med blixtrande svärd
och glittrande spjut.
Mängder av slagna,
högar av döda,
otaliga lik,
man snavar över liken!
4Orsaken till allt detta är
skökans måttlösa otukt,
den vackra skökan,
trolldomskonsternas mästarinna,
som tjusade3:4 Ordagrant: sålde. folken med sin prostitution
och folkslagen med sin häxkonst.
5”Nu vänder jag mig mot dig,
säger härskarornas Herre.
Jag ska lyfta din kjol över ditt ansikte,
visa folken din nakenhet
och kungarikena din skam.
6Jag ska släpa dig i smutsen,
utsätta dig för förakt
och göra dig till ett spektakel.
7Alla som ser dig ryggar tillbaka
och säger:
’Nineve ligger i ruiner,
men vem sörjer över det?’
Finns det någon
som skulle kunna trösta henne?”
8Skulle du vara bättre än No Amon,
som låg vid Nilen,
omgivet av vatten?
Floden var dess skydd,
vatten dess mur.
9Kush och Egypten var dess gränslösa styrka,
Put och Libyen dess stöd.
10Men även folket i No Amon togs till fånga
och fördes bort i landsflykt.
Deras späda barn krossades
vid varje gathörn.
Man drog lott om deras förnämsta män,
och stormännen blev bundna i kedjor.
11Också du ska bli drucken,
få gömma dig
och söka skydd mot fienden.
12Alla dina fästen är som fikonträd
med deras första mogna frukter.
Skakar man träden
faller fikonen i munnen på den som vill äta.
13Dina soldater är som kvinnor hos dig.
Portarna till ditt land står vidöppna
för dina fiender,
och elden har förtärt dina bommar.
14Ös upp vatten för belägring!
Förstärk dina fästen!
Stig ner i leran,
trampa i murbruket,
förstärk tegelformen!
15Men elden ska ändå förtära dig
och svärdet hugga ner dig.
Du ska förtäras som gräshoppor,
ja som gräshoppsyngel,
som väldiga svärmar av gräsbitare och gräshoppor.3:15 Versens senare del är svårtolkad i grundtexten.
16Dina köpmän har blivit fler
än himlens stjärnor,
likt gräsbitare skövlar3:16 Eller ev. ömsar sitt skinn, som gräshoppsyngelns hudömsning, innan de blir fullvuxna insekter som kan flyga. de
och flyger bort.
17Dina förnämsta är som svärmar av gräshoppor,
dina skrivare som en hord av gräsbitare.
De slår sig ner på muren när dagen är sval,
men när solen kommer fram flyr de bort,
och ingen vet var de är.
18Dina herdar sover, Assyriens kung,
dina förnämsta har lagt sig.
Ditt folk är skingrat på bergen,
och det finns ingen som samlar dem.
19Det finns ingen läkedom för ditt sår,
din skada kan inte botas.
Alla som hör om ditt öde
klappar i händerna över dig.
För vem har inte fått lida
för din ständiga grymhet?
