Zavjera protiv Isusa
(Mt 26:2-5; Lk 22:1-2; Iv 11:45-53)
1Bila su dva dana do Pashe i do Blagdana beskvasnih kruhova. Svećenički poglavari i pismoznanci još su čekali prigodu da Isusa na prijevaru uhvate i ubiju. 2“Nećemo na blagdanskoj svetkovini”, rekli su, “da se narod ne pobuni.”
Pomazanje u Betaniji
(Mt 26:6-13; Lk 7:37-38; Iv 12:1-8)
3Dok je Isus u međuvremenu bio u Betaniji u kući Šimuna gubavca, uđe neka žena s alabasternom posudom skupocjenoga nardova mirisnog ulja. Razbije grlo posude i izlije ulje Isusu na glavu.
4Neki se zbog toga naljute: “Čemu tako rasipati skupocjenu pomast! 5Mogla se skupo prodati,14:5 U grčkome: prodati za više od tristo denara. a novac dati siromasima.”
6Ali Isus im reče: “Pustite ju na miru! Zašto joj dodijavate? Učinila mi je dobro djelo. 7Siromaha će uvijek biti da im pomažete kad god budete htjeli, a ja neću uvijek biti s vama. 8Ona je učinila što je mogla. Unaprijed je pomazala moje tijelo za ukop. 9Zaista vam kažem, gdje god se diljem svijeta bude propovijedala Radosna vijest, spominjat će se i ovo njezino djelo, njoj na uspomenu.”
Juda pristaje izdati Isusa
(Mt 26:14-16; Lk 22:3-6)
10Tada Juda Iškariotski, jedan od Dvanaestorice, ode svećeničkim poglavarima da se dogovori kako će izdati Isusa. 11Oni se obraduju i obećaju mu dati novca. Tako Juda počne tražiti prigodu da izda Isusa.
Posljednja večera
(Mt 26:17-19; Lk 22:7-13)
12Na prvi dan Blagdana beskvasnih kruhova, kad je bio običaj žrtvovati pashalno janje, učenici upitaju Isusa: “Gdje želiš da ti pripravimo pashalnu večeru?”
13On pošalje dvojicu u Jeruzalem: “Idite u grad. Tamo ćete sresti čovjeka koji nosi vodu u vrču. Pođite za njim. 14U kući u koju uđe potražite domaćina pa mu recite: ‘Učitelj pita u kojoj sobi može blagovati pashalnu večeru sa svojim učenicima.’ 15On će vam pokazati veliku sobu na katu, posve pripremljenu. Ondje nam pripravite večeru.”
16Učenici odu u grad i nađu sve kako im je Isus rekao te ondje pripreme pashalnu večeru.
Juda pristaje izdati Isusa
(Mt 26:20-25; Lk 22:21-23)
17Uvečer Isus dođe s Dvanaestoricom. 18Dok su jeli za stolom, reče im: “Zaista vam kažem, jedan od vas koji sa mnom jedete izdat će me!”
19Oni se silno ražaloste pa ga jedan za drugim počnu pitati: “Nisam valjda ja taj?”
20On odgovori: “To je jedan od vas Dvanaestorice, koji sa mnom umače kruh u istu zdjelu. 21Jer ja, Sin Čovječji, moram umrijeti kao što piše u Svetome pismu. Ali teško onome koji izda Sina Čovječjega! Bilo bi mu bolje da se nije ni rodio!”
Posljednja večera
(1 Kor 11:23-25)
22Dok su blagovali, Isus uzme kruh, blagoslovi ga i razlomi ga i podijeli im govoreći: “Uzmite! Ovo je moje tijelo.”
23Zatim uzme čašu vina, zahvali Bogu i pruži njima. Svi su iz nje pili. 24A on im reče: “Ovo je moja krv, krv14:24 U nekim rukopisima: krv Novoga saveza. Saveza, koja se za mnoge prolijeva. 25Zaista vam kažem: Neću više piti vina14:25 U grčkome: neću piti od trsova roda. sve do onoga dana kada ću piti novo vino u Božjemu kraljevstvu.”
26Otpjevaju zatim psalme i zapute se prema Maslinskoj gori.
Isusovo proroštvo o Petru
(Mt 26:31-35; Lk 22:31-34; Iv 13:36-38)
27“Svi ćete me napustiti”, reče im Isus, “jer u Svetome pismu piše:
‘Udarit ću pastira
i ovce će se razbježati.’14:27 Zaharija 13:7.
28Ali kada uskrsnem, ići ću pred vama u Galileju.”
29Petar mu reče: “Napuste li te i svi ostali, ja te neću napustiti!”
30“Zaista ti kažem,” reče mu Isus, “još ove noći, prije nego što se pijetao drugi put oglasi, triput ćeš me se odreći.”
31“Neću!” stane ga uvjeravati Petar. “Makar morao s tobom i umrijeti, neću te se odreći!” Tako su se zaklinjali i svi ostali.
Isus se moli u Getsemaniju
(Mt 26:36-46; Lk 22:39-46)
32Dođu tako u maslinik nazvan Getsemani, a Isus reče učenicima: “Sjednite ovdje dok se ja pomolim!” 33Povede sa sobom Petra, Jakova i Ivana. Obuzmu ga tjeskoba i duboka žalost. 34Tada im reče: “Duša mi je nasmrt shrvana tugom. Ostanite ovdje i bdijte.”
35Ode malo dalje i padne ničice. Molio se da ga, ako je moguće, mimoiđe strašni trenutak koji ga čeka. 36“Abba!14:36 Na aramejskome: Oče! Oče!” molio je, “tebi je sve moguće. Otkloni ovu čašu od mene! Ipak, neka bude po tvojoj, a ne po mojoj volji.”
37Zatim se vrati trojici učenika i nađe ih spavati te reče Petru: “Šimune! Zar spavaš? Nisi mogao ni ure probdjeti? 38Ostanite budni i molite da vas ne bi svladala kušnja! Jer duh je spreman, ali je tijelo slabo.”
39Ode još jedanput i pomoli se istim riječima. 40I opet ih po povratku nađe spavati jer su im oči otežale. Nisu znali što bi mu rekli.
41Kad se treći put vratio, reče im: “Još spavate i odmarate se? Dosta je bilo! Kucnuo je čas! Ja, Sin Čovječji, predan sam grešnicima u ruke. 42Ustanite! Hajdemo! Evo, moj je izdajnik već tu!”
Isusovo uhićenje
(Mt 26:47-56; Lk 22:47-53; Iv 18:3-11)
43Upravo tada stigne Juda, jedan od Dvanaestorice, a s njime i svjetina naoružana mačevima i toljagama, koju su poslali svećenički poglavari, pismoznanci i drugi starješine. 44Izdajica im je dao znak: “To je onaj kojega poljubim. Uhvatite ga i odvedite pod stražom.”
45On odmah priđe Isusu i reče: “Učitelju!14:45 U grčkome: Rabbi!” i poljubi ga. 46Zatim podignu ruke na Isusa i uhvate ga. 47Jedan od nazočnih nato izvuče mač i njime odsiječe uho sluzi velikoga svećenika.
48Isus reče: “Pošli ste na mene mačevima i toljagama kao na prevratnika! 49A svaki dan sam u Hramu poučavao, pa me ipak niste uhvatili. Ali sve se ovo događa zato da bi se ispunilo ono što o meni piše u Pismu.”
50Nato ga svi učenici napuste i pobjegnu. 51Slijedio ga je samo neki mladić u noćnoj košulji od gruba platna na golom tijelu. Kad su ga pokušali uhvatiti, 52on ostavi košulju koju su mu strgnuli i gol pobjegne od njih.
Isus pred Velikim vijećem
(Mt 26:57-68; Lk 22:54-55, 63-71; Iv 18:12-13, 19-24)
53Isusa odvedu velikomu svećeniku i se ubrzo okupe ostali svećenički poglavari, pismoznanci i starješine. 54Petar ga je izdaleka slijedio i ušao u dvorište palače velikog svećenika. Sjeo je sa slugama uz vatru da se zagrije.
55Unutra su svećenički poglavari i cijelo Veliko vijeće tražili svjedočanstvo protiv Isusa na temelju kojega bi ga mogli smaknuti. Ali nisu ga mogli pronaći. 56Mnogi su lažno svjedočili, ali im se iskazi nisu podudarali. 57Zatim su neki o njemu lagali: 58“Čuli smo ga kad je rekao: ‘Srušit ću ovaj Hram izgrađen ljudskim rukama i za tri dana ću izgraditi drugi, bez ljudskih ruku!’” 59Ali ni tada im se svjedočanstvo nije podudaralo.
60Veliki svećenik zatim stane pred sud i upita Isusa: “Zar ništa ne odgovaraš na ove optužbe protiv tebe?” 61Isus ne odgovori. Tada ga veliki svećenik upita: “Jesi li ti Mesija, Sin Preslavnoga Boga?”
62Isus odgovori: “Jesam. I gledat ćete Sina Čovječjega kako sjedi zdesna Svemogućemu i kako dolazi na nebeskim oblacima.”
63Nato veliki svećenik razdere svoju odjeću i reče: “Što će nam još svjedoci? 64Čuli ste ga kako huli! Što kažete?” I svi ga osude na smrt.
65Neki počnu pljuvati po njemu. Pokrili su mu oči i onda ga udarali šakama rugajući se: “Pogodi tko te udario, proroče!” Čak su ga i sluge udarali.
Petar se odriče Isusa
(Mt 26:69-75; Lk 22:54-62; Iv 18:15-18, 25-27)
66Dok je Petar bio u dvorištu, dođe sluškinja velikog svećenika. 67Kad ugleda Petra da se grije pokraj vatre, pobliže ga promotri i reče: “I ti si bio s Isusom Nazarećaninom!”
68Petar zaniječe: “Niti znam niti razumijem o čemu govoriš!” I iziđe u predvorje. Upravo tada zakukuriče pijetao.
69Sluškinja ga opazi da ondje stoji pa opet počne govoriti ostalima: “Onaj je čovjek jedan od njih!” 70Petar ponovno zaniječe.
Poslije i ostali koji su se ondje našli počnu Petru govoriti: “Pa ti si doista jedan od njih, a i Galilejac si!”
71Petar se stane kleti i zaklinjati: “Ja i ne poznajem tog čovjeka o kojemu vi govorite!” 72I pijetao odmah drugi put zakukuriče. Petar se tada sjeti što mu je Isus rekao: “Prije nego što se pijetao drugi put oglasi, triput ćeš me se odreći.” I brizne u plač.
Planer på att döda Jesus
(Matt 26:2-5; Luk 22:1-2; Joh 11:45-53)
1Det var nu två dagar kvar till påsken och det osyrade brödets högtid14:1 Påsk, som kallades det osyrade brödets högtid därför att ingenting med jäst i då var tillåtet. Se not till Matt 26:2.. Översteprästerna och de skriftlärda sökte fortfarande efter ett sätt att arrestera Jesus och döda honom. 2”Men”, sa de till varandra, ”inte under själva påskhögtiden, för det kan leda till upplopp.”
En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja
(Matt 26:6-13; Luk 7:37-38; Joh 12:1-8)
3När Jesus var i Betania och låg till bords hos Simon, den spetälske, kom en kvinna fram med en alabasterflaska välluktande, dyrbar äkta nardusolja. Hon bröt sönder flaskan och hällde innehållet över Jesus huvud, 4vilket retade några av gästerna. ”Vilket slöseri med olja!” sa de till varandra. 5”Den där oljan var ju värd över trehundra denarer14:5 En denar motsvarade en dagslön., man kunde ha sålt den och gett pengarna åt de fattiga.” Och så började de skälla på henne.
6Men Jesus sa: ”Lämna henne ifred! Varför kritiserar ni henne? Hon har gjort en god gärning mot mig. 7De fattiga kommer ni alltid att ha ibland er, och ni kan göra gott mot dem hur mycket ni vill, men mig kommer ni inte alltid att ha hos er. 8Den här kvinnan har gjort vad hon kunde. Hon har i förväg smort min kropp inför begravningen. 9Sannerligen säger jag er: överallt i världen där man förkunnar evangeliet, ska man också berätta om det hon nyss gjorde och komma ihåg henne.”
Judas beslutar att förråda Jesus
(Matt 26:14-16; Luk 22:3-6)
10Judas Iskariot, en av de tolv, gick till översteprästerna för att förråda Jesus. 11De blev mycket glada och lovade honom pengar. Sedan sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.
Jesus lärjungar förbereder påskmåltiden
(Matt 26:17-19; Luk 22:7-13)
12På första dagen av det osyrade brödets högtid14:12 Se not till 14:1., den dag då påsklammet slaktades, frågade lärjungarna honom: ”Vart vill du att vi ska gå och ordna så att du kan äta påskmåltiden?”
13Jesus skickade då iväg två av dem och sa åt dem:
”Gå in i staden. Där kommer ni att möta en man som bär på en vattenkruka. Följ efter honom. 14Säg sedan till den man som äger huset där han går in: ’Vår Mästare säger: Var är salen där jag kan äta påskmåltiden med mina lärjungar?’ 15Han kommer då att ta med er en trappa upp till ett stort rum som redan är förberett. Gör i ordning vår måltid där.”
16Då gick de två lärjungarna iväg till staden och fann att allt var precis som Jesus hade sagt, och de ordnade med påskmåltiden.
Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden
(Matt 26:20-29; Luk 22:17-23; 1 Kor 11:23-25)
17På kvällen kom sedan Jesus dit med de tolv. 18Och medan de låg till bords och åt sa Jesus till dem: ”Sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig, en av er som äter här med mig.14:18 Jfr Ps 41:10.”
19Då blev de bedrövade, och en efter en frågade de Jesus: ”Det är väl inte jag?”
20Han svarade: ”Det är en av er tolv, han som doppar sitt bröd i fatet tillsammans med mig.14:20 Jfr Ps 41:10. 21För Människosonen går bort, som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.”
22Medan de åt tog Jesus ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till dem och sa: ”Ta detta, för det är min kropp.” 23Sedan tog han en bägare och tackade Gud och gav den till dem, och alla drack ur den. 24Han sa till dem: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som utgjuts för många. 25Sannerligen säger jag er: från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.”
Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom
(Matt 26:30-35; Luk 22:31-34; Joh 13:37-38)
26När de till sist hade sjungit lovsången14:26 Vid slutet av påskmåltiden sjöng man alltid Psaltaren 115-118. tillsammans, gick de ut till Olivberget.
27Där sa Jesus till dem: ”Ni kommer alla på fall, för det står skrivet:
’Jag ska slå herden,
så att fåren skingras.’14:27 Se Sak 13:7.
28Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.”
29Då sa Petrus: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska inte jag göra det!”
30Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig, att redan i natt, innan tuppen hinner gala två gånger, ska du tre gånger ha förnekat mig.”
31Men Petrus gav sig inte utan sa: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra sa samma sak.
Jesus ber i Getsemane
(Matt 26:36-46; Luk 22:39-46)
32De kom så till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa Jesus till sina lärjungar: ”Sätt er här medan jag ber”, 33men han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes.
Han greps nu av bävan och ångest, 34och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka.”
35Sedan gick han lite längre bort och föll ner på marken, och han bad till sin Fader att få slippa denna stund, om det var möjligt. 36”Abba, Fader”14:36 Abba var en familjär tilltalsform, motsvarande vår pappa i arameiskan, som troligen var Jesus modersmål., sa han, ”allt är möjligt för dig. Låt mig slippa denna bägare14:36 Jfr Matt 26:39 med not.. Men låt det inte bli som jag vill utan som du vill.”
37Sedan kom han tillbaka och hittade dem sovande. Han sa till Petrus14:37 Petrus hette från början Simon, men Jesus gav honom namnet Petrus, som betyder klippa.: ”Simon, sover du? Klarade du inte att hålla dig vaken en enda timma? 38Vaka och be så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.”
39Så gick han bort och bad med samma ord. 40Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna, och de visste inte vad de skulle säga.
41När han kom tillbaka till dem för tredje gången sa han: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu räcker det! Nu är stunden inne, och Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. 42Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.”
Jesus blir förrådd och arresterad
(Matt 26:47-56; Luk 22:47-50; Joh 18:3-11)
43Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare. 44Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det. Grip honom och för bort honom under bevakning.”
45Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Rabbi14:45 Se not till 9:5.”, och kysste honom. 46Då grep de Jesus och höll fast honom. 47Men en av dem som stod där drog sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare.
48Jesus frågade dem: ”Som mot en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig! 49Varje dag har jag varit tillsammans med er i templet och undervisat utan att ni har gripit mig. Men Skriften måste gå i uppfyllelse.”
50Då övergav alla honom och flydde. 51Men en ung man, som bara hade ett linneskynke på sig, följde efter Jesus. Och när man försökte gripa honom, 52lämnade han skynket och sprang därifrån naken.
Jesus förhörs av det judiska rådet
(Matt 26:57-68; Luk 22:54-55; 22:63-71; Joh 18:12-13; 18:19-24)
53De förde nu Jesus till översteprästen, där alla översteprästerna och folkets ledare och de skriftlärda hade samlats. 54Petrus följde efter på avstånd, ända in på översteprästens gård. Där slog han sig sedan ner bland tjänarna och värmde sig vid elden.
55Översteprästerna och hela det judiska rådet14:55 Se not till Matt 26:59. försökte hitta vittnesberättelser som skulle räcka för att döma Jesus till döden. Men de hittade inga. 56Många vittnade falskt, men vittnena sa hela tiden emot varandra. 57Till sist kom några med detta falska vittnesmål mot honom: 58”Vi har hört honom säga: ’Jag ska riva ner det här templet, som är byggt av människor, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är byggt av människor.’ ” 59Men inte heller på den punkten stämde deras vittnesbörd överens.
60Då reste sig översteprästen upp inför rådet och sa till Jesus: ”Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?” 61Men Jesus teg och svarade ingenting.
Då ställde översteprästen ännu en fråga: ”Är du Messias, den Välsignades Son?”
62”Ja, det är jag”, svarade Jesus, ”och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.14:62 Se Ps 110:1 och Dan 7:13.”
63Då slet översteprästen sönder sina kläder och ropade: ”Vi behöver väl inga fler vittnen! 64Ni har själva hört hädelsen. Vad anser ni?” Alla ansåg att han förtjänade döden.
65Sedan började några att spotta på honom, och de band för hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ”Visa att du är en profet!14:65 Enligt Matt 26:68 och Luk 22:64 ville soldaterna att Jesus skulle avslöja vem som slog honom.” Och tjänarna gav honom örfilar.
Petrus förnekar att han känner Jesus
(Matt 26:69-75; Luk 22:54-62; Joh 18:15-18; 18:5-27)
66Under tiden väntade Petrus nere på gårdsplanen. En av översteprästens tjänsteflickor kom då dit 67och fick syn på Petrus som satt och värmde sig vid elden. Hon stirrade på honom och sa sedan: ”Du var också tillsammans med den där Jesus från Nasaret.” 68Men Petrus nekade: ”Jag vet inte ens vad du pratar om!” Sedan gick han ut till den yttre gården. Och just då gol tuppen.14:68 En del handskrifter saknar: Och just då gol tuppen.
69Efter en stund fick tjänsteflickan syn på honom där och sa än en gång till dem som stod runt omkring: ”Han är också en av dem!” 70Men Petrus nekade igen.
Lite senare sa de som stod där till Petrus: ”Visst är du en av dem. Du kommer ju också från Galileen.” 71Men Petrus svor, och lovade dyrt och heligt: ”Jag känner inte den där mannen som ni talar om!” 72Och i samma stund gol tuppen för andra gången.
Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal två gånger ska du förneka mig tre gånger.” Och han brast i gråt.
