Rasipni upravitelj
1Isus ispriča učenicima ovu pripovijest: “Imao neki bogataš upravitelja kojega su optužili da mu rasipa imanje. 2Bogataš ga pozove i reče mu: ‘Što to čujem o tebi? Položi račun o svojem upravljanju jer više ne možeš biti upraviteljem.’
3Upravitelj nato pomisli: ‘Što da radim kad me gospodar otpusti? Da kopam? Nisam dovoljno snažan za to. Da prosjačim? Sramio bih se toga. 4Znam što ću! Kad tako učinim, bit ću dobrodošao u domovima ljudi kad me otpusti.’
5Pozove zatim jednoga po jednoga gospodarova dužnika. Prvoga upita: ‘Koliko duguješ mojemu gospodaru?’ ‘Sto bata ulja’, odgovori on. 6‘Uzmi brzo zadužnicu pa ispravi na pedeset’16:5-6 i 6: 3 000 litara ulja… 1 500 litara., reče upravitelj.
7I drugoga upita: ‘Koliko duguješ?’ ‘Sto kora pšenice’, odgovori. ‘Uzmi svoju zadužnicu pa ispravi na osamdeset’,16:7 35 000 litara pšenice…30 000 litara. reče mu upravitelj.
8I gospodar se morao diviti dovitljivosti nepoštenoga upravitelja. Ljudi ovoga svijeta snalažljiviji su u postupanju prema sebi sličnima nego narod svjetlosti. 9Kažem vam: uporabite ovozemaljsko bogatstvo za stjecanje prijatelja pa ćete biti, kad ga ponestane, bit ćete primljeni u vječne stanove.
10Tko je vjeran u sitnicama, bit će vjeran i u najvećemu, a tko je nepošten u sitnicama, bit će nepošten i u najvećemu. 11Ako dakle niste vjerni u ovozemaljskom bogatstvu, tko će vam povjeriti istinsko nebesko bogatstvo? 12Ako niste bili vjerni u postupanju s tuđim, tko će vam dati vaše vlastito?
13Nijedan sluga ne može služiti dvojici gospodara. Ili će jednoga mrziti, a drugoga voljeti ili će jednome biti odan, a drugoga prezirati. Ne možete služiti i Bogu i bogatstvu.”
14Farizeji, koji su voljeli novac, sve su to slušali i rugali se. 15Isus im reče: “Vi se pred ljudima pretvarate da ste pravedni, ali Bog poznaje vaša srca. Jer što ljudi uzvisuju, Bogu je gnusno.
Zakon i Božje kraljevstvo
(Mt 11:12-13; 5:18, 31-32)
16Zakon i Proroci važili su do dolaska Ivana Krstitelja, a od tada se navješćuje Božje kraljevstvo i navala je na njega. 17Ali to ne znači da Zakon više ne vrijedi jer će lakše propasti nebo i zemlja nego ijedan potez pera u Zakonu.
18Tko god se razvede od žene pa se oženi drugom, čini preljub. I tko se oženi razvedenom ženom, čini preljub.
Bogataš i Lazar
19Bio je neki bogataš koji se odijevao u najfinije tkanine, u grimiz i tanki lan, i svakoga se dana obilno gostio. 20Pred njegovim je vratima sav u čirovima ležao siromah Lazar 21čeznući da se najede ostataka s bogataševa stola. Dok je tako ležao, psi su dolazili i lizali mu čirove. 22Siromah napokon umre te ga anđeli odnesu k Abrahamu.16:22 U grčkome: u krilo Abrahamovo. Umre zatim i bogataš te ga pokopaju, 23a duša mu ode u pakao. Dok je bio u teškim mukama, ugleda u daljini Lazara s Abrahamom.
24‘Oče Abrahame!’ zavapi on, ‘smiluj mi se pa pošalji Lazara da umoči vršak prsta u vodu i da mi rashladi jezik jer se strašno mučim u ovome plamenu!’
25‘Sinko moj,’ odgovori mu Abraham, ‘sjeti se da si ti za života primio svoja dobra, a Lazar zla. Sada se on ovdje tješi, a ti se mučiš. 26Osim toga, između nas je golemi bezdan, tako da oni koji bi odavde htjeli prijeći k vama ne mogu to učiniti, a ni s vaše strane nema prijelaza ovamo.’
27Bogataš nato reče: ‘Molim te, oče Abrahame, pošalji onda Lazara u dom mojega oca. 28Imam petoricu braće. Neka ih opomene da i oni ne dospiju u ovo mjesto muka.’
29Ali Abraham reče: ‘Opominju ih Mojsije i proroci u svojim zapisima. Neka njih čitaju i poslušaju ih.’
30‘Neće, oče Abrahame! Ali ako im dođe tko od mrtvih, obratit će se od grijeha’, reče bogataš.
31Ali Abraham reče: ‘Ako ne slušaju Mojsija i proroke, neće poslušati čak ni ako tko ustane od mrtvih.’”
Liknelsen om den oärliga förvaltaren
1Till sina lärjungar sa Jesus också: ”En rik man hade en förvaltare som skötte hans affärer, men ett rykte började spridas om att mannen förskingrade hans pengar.
2Arbetsgivaren kallade därför till sig mannen och sa: ’Vad är det jag hör om dig? Gör i ordning din redovisning, för jag tänker avskeda dig.’
3Förvaltaren tänkte då för sig själv: ’Vad ska jag göra om jag måste sluta som förvaltare hos min herre? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4Men nu har jag en idé, så att folk tar emot mig i sina hus när jag måste lämna mitt arbete.’
5Sedan bjöd han in alla dem som var skyldiga hans arbetsgivare pengar, och började diskutera med dem en efter en. Han frågade den förste: ’Hur mycket är du skyldig?’
6’Hundra krus olja’, svarade mannen.
Då sa förvaltaren: ’Här är skuldebrevet. Ta det, sätt dig och skriv snabbt femtio krus istället.’
7Sedan frågade han nästa person: ’Och hur mycket är du skyldig honom?’
’Hundra tunnor vete’, svarade han.
’Här’, sa förvaltaren, ’ta ditt skuldebrev och skriv åttio tunnor istället!’
8Herren berömde den oärliga förvaltaren för hans slughet.16:8 Den rike mannen hade troligen bakat in ränta i skulden, och detta var olagligt. Därför kunde han inte sätta dit förvaltaren när han tog bort räntebeloppet. Det kan också finnas andra bakgrundsfaktorer som vi inte känner till. Det är dessutom omdiskuterat om denna utsaga hör ihop med själva liknelsen eller är en del av undervisningen som följer. Den här tidsålderns människor är nämligen slugare mot sina egna, än vad ljusets människor är. 9Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som välkomnar er i de eviga boningarna den dag då mammon sviker.
10Den som är ärlig i småsaker kommer att vara ärlig när det gäller stora saker. Fuskar man i småsaker, kommer man också att fuska när det gäller stora saker.
11Men om ni inte är trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då låta er ta hand om det som verkligen är något värt? 12Och om ni inte är trogna när det gäller andra människors egendom, vem vill då ge er något att äga? 13Ingen tjänare kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon samtidigt.”
14När fariseerna hörde detta hånade de Jesus, för de var mycket glada för pengar. 15Men Jesus sa till dem: ”Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan. Det som människor värderar högt, avskyr Gud.
En ny tid, men Moses lag gäller fortfarande
(Matt 11:12-13; 5:18; 5:31-32)
16Lagens och profeternas tid rådde fram till Johannes. Sedan dess förkunnas evangeliet om Guds rike, och alla tränger på för att komma in där. 17Men det är lättare för himlen och jorden att förgås än att en enda prick i lagen försvinner. 18Den som skiljer sig från sin hustru och gifter om sig med en annan, han är otrogen.16:18 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin hustru, var de i Guds ögon fortfarande gifta med varandra. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.
Liknelsen om den rike mannen och Lasaros
19Det var en gång en rik man, som var klädd i purpur och fint linne och varje dag levde i lyx och överflöd. 20Samtidigt låg en tiggare som hette Lasaros vid hans port, full av sår. 21Lasaros längtade efter att få några rester från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår. 22Till slut dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rika mannen dog också och blev begravd. 23När han slog upp sina ögon i dödsriket16:23 På grekiska Hades, motsvarigheten till hebreiskans Sheol, som ibland bara betecknar döden eller graven, ibland ett mer svårbegripbart dödsrike, som gett upphov till olika tolkningar. Här, liksom alltid i liknelser, är det dock viktigast att förstå vad liknelsen i sin helhet vill säga., där han plågades, såg han Abraham långt borta, och Lasaros vid hans sida. 24’Fader Abraham’, ropade han, ’förbarma dig över mig! Skicka Lasaros hit för att doppa fingertoppen i vatten och svalka min tunga. Jag plågas svårt i dessa lågor.’
25Men Abraham sa till honom: ’Mitt barn, kom ihåg att du under din livstid fick allt det goda, medan Lasaros fick det onda. Nu är han här för att tröstas, medan du får plågas. 26Dessutom finns det en stor klyfta som skiljer oss åt. Ingen härifrån kan ta sig över till er, och ingen från er kan heller komma över hit.’
27Då sa den rika mannen: ’Fader, jag ber dig, skicka honom då åtminstone hem till min far, 28till mina fem bröder, för att varna dem för detta plågornas ställe, så att de slipper komma hit.’
29Men Abraham sa: ’De har Mose och profeterna som de kan lyssna till.’
30Den rika mannen svarade: ’Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda, då vänder de om!’
31Men Abraham sa: ’Om de inte vill lyssna till Mose och profeterna, så kommer de inte att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.’ ”
