曠野漂流
1「之後，我們遵照耶和華的吩咐掉轉頭，沿紅海的路前往曠野，在西珥山區繞行了很久。 2後來，耶和華對我說， 3『你們在這山區繞行的日子夠了，現在轉向北方吧。 4你告訴眾人，你們將經過西珥，那裡住著你們的親屬以掃的子孫。他們懼怕你們，所以要格外謹慎， 5不要惹他們，因為我已把西珥山賜給以掃作產業，他們的土地，我一寸也不會賜給你們。 6你們吃的、喝的，都要花錢向他們買。 7你們的上帝耶和華使你們凡事蒙福，看顧著你們走過這遼闊的曠野，四十年來與你們同在，使你們一無所缺。』
8「於是，我們繞過我們親屬以掃的子孫所住的西珥，沿亞拉巴的路，經過以拉他、以旬·迦別，向摩押曠野走去。 9耶和華對我說，『不可騷擾摩押人，不可與他們爭戰，因為我不會把他們的土地賜給你，我已把亞珥賜給羅得的子孫為業。』
10「從前以米人住在亞珥，他們人數眾多，像亞衲人一樣身材高大。 11以米人同亞衲人一樣也被稱為利乏音人，但摩押人稱他們為以米人。 12以前，何利人也住在西珥，但以掃的子孫消滅了他們，佔領了他們的土地，住在那裡，正如後來以色列人佔領了耶和華賜給他們的土地。 13耶和華又說，『現在，你們要動身過撒烈溪。』於是，我們過了撒烈溪。 14我們從離開加低斯·巴尼亞到穿過撒烈溪用了三十八年。期間，那一代戰士都死光了，正如耶和華的誓言。 15其實是耶和華的手攻擊他們，直到把他們從營中全部消滅。
16「所有的戰士都死後， 17耶和華對我說， 18『今天你要從亞珥繞過摩押邊境。 19到亞捫人之地後，不可騷擾他們，不可與他們爭戰，因為我不會把他們的土地賜給你們，我已把那裡賜給羅得的子孫作產業。』 20那裡以前也是利乏音人住的地方，亞捫人稱利乏音人為散送冥， 21利乏音族人數眾多，像亞衲人一樣身材高大。耶和華消滅了他們，讓亞捫人佔領他們的土地，住在那裡。 22耶和華也曾為以掃的子孫消滅住在西珥的何利人，讓他們佔據何利人的土地，住在那裡，直到今日。 23同樣，來自克里特的迦斐托人消滅了迦薩附近的亞衛人，住在那裡。 24耶和華說，『起來穿過亞嫩谷，我已將亞摩利人希實本王西宏和他的土地交在你手中，你要攻打他，佔領他的土地。 25從今天起，我要使天下萬民在你面前驚恐萬狀，一聽到你的名字就嚇得發抖。』
擊敗希實本王
26「於是，我從基底莫曠野派使者去見希實本王西宏，提出和平的建議，說， 27『請允許我們從貴國經過，我們只走大路，不會偏離。 28我們吃的喝的，都會按價向你買，只求讓我們借道經過， 29就像西珥的以東人和亞珥的摩押人那樣對待我們。我們只想過約旦河，去我們的上帝耶和華所賜之地。』 30希實本王西宏卻拒絕我們的請求，因為我們的上帝耶和華使他頑固不化，好讓我們擊敗他，正如今日的情形。 31耶和華對我說，『看啊，我已把西宏和他的土地交給你了，去佔領那裡，奪取他的土地吧。』 32西宏率領全軍在雅雜與我們交戰。 33我們的上帝耶和華使西宏父子及其軍隊敗在我們手下，全軍覆沒。 34我們攻佔了西宏的所有城邑，將其夷為平地，殺光城中的男女老幼，一個不留， 35只留下牲畜和財物作戰利品。 36從亞嫩谷邊的亞羅珥和谷中的城，直到基列的所有城邑全被我們攻克，我們的上帝耶和華把這一切都交給了我們。 37我們遵照我們的上帝耶和華的吩咐，沒有侵犯亞捫人的土地，即雅博河一帶和山區的城邑。
En tillbakablick på vandringen
1Därefter vände vi tillbaka genom öknen mot Sävhavet, så som Herren hade sagt till mig. Under en lång tid vandrade vi omkring i området kring berget Seir. 2Sedan sa Herren till mig:
3”Nu har ni vandrat omkring här i bergen länge nog! Vänd norrut 4och säg till folket att det ska gå genom det land som tillhör deras bröder, Esaus ättlingar, som bor i Seir. Edoméerna kommer att bli rädda för er, men var ändå försiktiga. 5Ge dem ingen anledning till strid! Jag har nämligen gett dem hela Seirs bergsbygd som deras eget område och ni kommer inte att få den minsta lilla bit av deras land. 6Betala dem för den mat och det vatten ni använder. 7Herren, din Gud, har välsignat dig i allt som du företagit dig och vakat över dig under de fyrtio år du vandrat omkring i denna väldiga öken. I fyrtio år har Herren, din Gud, varit med dig och du har aldrig behövt sakna något.”
8Vi vandrade alltså fram bland våra bröder Esaus ättlingar som bodde i Seir och lämnade sedan Aravavägen, bort från Elat och Esjon-Gever och tog vägen mot Moabs öken.
9Då sa Herren: ”Anfall inte moabiterna, strid inte mot dem, för jag tänker inte ge er något av deras land. Ar har jag nämligen gett till Lots ättlingar.” 10(Eméerna, ett stort och talrikt folk, hade bott där tidigare. De är lika storvuxna som Anaks folk. 11Både eméerna och anakiterna räknas som refaéer, men moabiterna kallade dem eméer. 12Tidigare hade horéerna bott i Seir, men de hade drivits ut av Esaus ättlingar som förgjorde dem och bosatte sig där. På samma sätt gjorde Israel i det land som Herren hade gett dem som egendom.)
13”Gå nu över floddalen Sered”, sa Herren, och vi gjorde så.
14Det tog oss trettioåtta år att komma från Kadesh Barnea till Sereddalen där vi gick över floden Sered. Då hade alla stridsdugliga män i den förra generationen dött, så som Herren hade sagt. 15Ja, Herren var mot dem, han fortsatte att utplåna dem ur lägret och till slut var alla döda.
16När den siste av krigarna bland folket hade dött, 17sa Herren till mig:
18”Idag ska du gå över gränsen till Moabs område, Ar. 19När du kommer till ammoniternas land ska du inte utmana eller anfalla dem, för jag tänker inte ge dig någon del av deras land. Det har jag gett till Lots ättlingar2:19 Moabiterna och ammoniterna var avkomlingar till de söner Lot fick med sina båda döttrar. Se 1 Mos 19:36-38..”
20(Även detta land betraktas som refaeiskt. Området hade tidigare varit bebott av refaéerna, som ammoniterna kallade samsumméer. 21De var stora och talrika, lika storvuxna som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna som fördrev dem och bosatte sig i landet. 22På samma sätt hade Herren gjort med Esaus ättlingar i Seir, där han förgjorde horéerna för dem. De fördrev dem och har sedan dess varit bosatta där. 23På samma sätt blev det när kaftoréerna2:23 Befolkning på Kreta. kom från Kaftor och invaderade och förgjorde avvéerna som bodde i byar utspridda ända bort till Gaza och bosatte sig där.)
En tillbakablick på striderna
Segern över kung Sichon
(4 Mos 21:21-30)
24”Gå över floden Arnon, för jag har överlämnat amoréen Sichon, kungen i Heshbon, och hans land åt dig. Börja inta det och strid mot honom! 25Från och med idag ska jag låta alla folk på jorden darra av fruktan när de hör talas om dig.”
26Då sände jag budbärare från Kedemots öken till kung Sichon i Heshbon med en fredlig hälsning: 27”Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska hålla oss till huvudvägen och inte vika av vare sig åt höger eller vänster. 28Vi ska betala för allt vi äter och dricker. Det enda vi begär är att få vandra genom ditt land, 29på samma sätt som Esaus ättlingar i Seir och moabiterna i Ar lät oss göra. Vi ska gå över Jordan och in i det land som Herren, vår Gud, vill ge oss.”
30Men kung Sichon i Heshbon vägrade och lät oss inte gå genom hans land, eftersom Herren, din Gud, gjorde honom envis och hårdhjärtad, så att han skulle kunna överlämna Sichon åt dig. Och precis så blev det.
31Sedan sa Herren till mig: ”Jag börjar med att ge dig Sichon och hans land. Börja erövringen och ta hans land i besittning!”
32Sichon förklarade krig mot oss och mobiliserade sina styrkor vid Jahas. 33Men Herren, vår Gud, överlämnade honom åt oss och vi slog honom, hans söner och hela hans folk. 34Vi intog alla hans städer och vigde alla åt förintelse, även kvinnor och barn. Vi lät inte någon överleva. 35Men boskapen tog vi som byte tillsammans med det vi funnit i de städer vi erövrat. 36Från Aroer, som ligger vid floden Arnons strand, och från staden i dalen och ända till Gilead fanns inte en enda stad som var för starkt befäst för oss. Herren, vår Gud, gav oss alltsammans. 37Men ammoniternas land lämnade du i fred, hela området från floden Jabbok och städerna i bergsbygden, precis som Herren, vår Gud, hade befallt.
