列王紀上 10 – CCBT & NUB

Chinese Contemporary Bible (Traditional)

列王紀上 10:1-29

示巴女王拜訪所羅門

1示巴女王聽說所羅門因耶和華而名聲大震,便來用難題考問他。 2她率領許多隨從,用駱駝馱著香料、寶石和大量黃金到耶路撒冷晉見所羅門王,與所羅門談論她心中的疑問。 3所羅門王解答了她所有的問題,沒有一樣難得住他。 4示巴女王見所羅門智慧非凡,又看見他建的宮殿、 5席上的美味、入座的群臣、侍立一旁的僕人及其服裝、酒政以及他在耶和華殿裡獻的燔祭,感到萬分驚奇。

6她對所羅門說:「我在本國聽到的有關你的功業和智慧原來都是真的。 7若不是親眼目睹,我不會相信。事實上,我聽到的還不到一半!你的智慧和財富遠超過我聽到的傳聞。 8你的臣僕能經常侍立在你面前聆聽智慧之言,真有福氣! 9你的上帝耶和華當受稱頌!祂喜愛你,立你為以色列的王。因為祂永遠愛以色列,所以立你為王,使你秉公行義。」

10示巴女王將四噸黃金、大量香料和寶石獻給所羅門王。此後,再無人像示巴女王那樣獻給所羅門王那麼多香料。

11希蘭王的船隻從俄斐運來黃金、大量的檀香木和寶石。 12所羅門王用這些檀香木為耶和華的殿和王宮造欄杆,又為歌樂手製作琴瑟。此後,再沒有人運來或見過這樣的檀香木。

13所羅門王除了厚贈示巴女王禮物以外,還滿足了她的一切要求。之後,女王和隨從就回示巴去了。

所羅門的財富

14所羅門每年收到的黃金約二十三噸。 15此外,還有商人、阿拉伯諸王和國中各總督送來的貢稅。 16所羅門用錘好的金子打造了二百面大盾牌,每面用七公斤金子; 17又用錘好的金子打造了三百面小盾牌,每面用三點五公斤金子,全部存放在黎巴嫩林宮。

18王又造了一個象牙寶座,外面用純金包裹。 19這寶座有六級臺階,靠背是圓形的,兩旁有扶手,扶手兩邊各站著一頭獅子。 20六級臺階上共站著十二頭獅子,每級臺階兩端各站一頭。這寶座舉世無雙。 21所羅門王所有的杯子都是金的,黎巴嫩林宮裡的所有器皿都是純金的,沒有一件是用銀子造的,因為所羅門年間銀子不算什麼。 22王有他施船隊和希蘭的船隊一起出海,每三年就運回金銀、象牙、猿猴和孔雀。

23所羅門王的財富和智慧超過天下諸王。 24天下的人都紛紛來朝見他,聆聽上帝賜給他的智言慧語。 25他們年年都帶來禮物,有金銀器皿、衣服、兵器、香料和騾馬。

26所羅門組建了戰車和騎兵,有一千四百輛戰車、一萬二千名騎兵,駐紮在屯車城和他所在的耶路撒冷27王使耶路撒冷的金銀多如石頭,使香柏木多如丘陵的無花果樹。 28所羅門的馬匹都是由王室商隊從埃及古厄按定價買來的。 29他們從埃及買來車馬,每輛車六百塊銀子,每匹馬一百五十塊銀子,他們也把車馬賣給人諸王和亞蘭諸王。

Swedish Contemporary Bible

1 Kungaboken 10:1-29

Drottningen av Saba på besök

(2 Krön 9:1-12)

1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. 2Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 3Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. 4När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, 5rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

6Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 7Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. 8Lyckliga är dina män10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas. och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 9Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

10Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.

11När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag. och ädelstenar. 12Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat., 15förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden. 17och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16. guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker..

23Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.