Вторая речь Билдада
1Тогда ответил Билдад из Шуаха:
2– Когда ты положишь конец речам?
Подумай, потом будем говорить.
3Почему ты считаешь нас за скотов?
Почему за глупцов держишь?
4О ты, кто в гневе себя терзает,
опустеть ли ради тебя земле?
Скалам ли с мест своих сдвинуться?
5Истинно, свет у нечестивого погаснет,
даже искры не останется.
6Померкнет огонь у него в шатре,
и угаснет над ним светильник.
7Сократится мощь его шагов,
и падёт он жертвой своих же замыслов.
8Ноги его сами шагнут в силки,
запутаются в сетях ловца.
9Поймает его за пяту петля,
крепко схватит его ловушка.
10Силки для него раскинуты по земле,
и ждёт на пути западня.
11Страшат его ужасы отовсюду,
следуют за ним по пятам.
12Истощается сила его от голода,
и беда ждёт, когда он споткнётся.
13Изгложет кожу его болезнь,
съест Первенец смерти18:13 Первенец смерти – олицетворение болезни и смерти. его тело.
14Выволокут его из шатра, где он был в безопасности,
и приведут его к Царю ужасов18:14 Царь ужасов – олицетворение смерти..
15Пламя спалит его шатёр,
горящая сера изольётся на его жилище.
16Корни его засохнут,
и ветви его увянут.
17Память о нём исчезнет с земли,
и не будут о нём вспоминать на улицах.
18Изгонят его из света во мрак,
из мира живых прогонят.
19Ни детей, ни внуков
не останется после него в народе,
никого не останется после него
в местах, где он жил когда-то.
20На западе ужаснутся его судьбе
и на востоке будут объяты страхом.
21Да, такова участь беззаконного,
того, кто не знает Аллаха.
Bildad talar igen
1Bildad från Shuach svarade:
2Ska inte detta ordflöde upphöra någon gång?
Bli nu förnuftig, så vi kan prata!18:2 Grundtextens innebörd är osäker.
3Varför betraktas vi som boskap,
som är dumma i dina ögon?
4Du sliter ju sönder dig själv i din vrede.
Skulle jorden ödeläggas för din skull
eller klippan förflytta sig från sin plats?
5Den ogudaktiges ljus slocknar,
lågan av hans eld slutar brinna.
6Det är mörkt i hans tält,
hans lampa slocknar.
7Hans starka steg försvagas,
hans egna planer fäller honom.
8Hans fötter fastnar i nätet,
han vandrar mot snaran.
9Snaran griper honom om hälen,
fällan håller honom fast.
10En snara ligger gömd i marken,
en fälla är lagd på stigen.
11Skräcken ansätter honom från alla håll
och jagar varje steg han tar.
12Olyckan vill sluka honom,
hemsökelsen är beredd för hans fall.
13Hans hud fräts sönder av sjukdomar,
dödens förstfödde förtär hans lemmar.
14Han rycks bort från sin trygga boning,
han förs bort till fasornas kung.
15Hans boning intas av ingenting,
och svavel sprids ut över den.18:15 Grundtextens innebörd är osäker.
16Hans rötter förtorkas nertill,
hans krona vissnar bort upptill.
17Han utplånas från jorden,
hans namn nämns ingenstans på jorden.
18Han drivs ut ur ljuset in i mörkret
och förföljs ut ur världen.
19Han ska varken ha barn eller ättlingar bland sitt folk,
och där han bott överlever ingen.
20I väst förskräcks folk över hans öde,
i öst grips man av förfäran.
21Detta är vad som händer med syndarens boning,
så går det med den plats där man förkastar Gud.
