Bibelen på hverdagsdansk

Salme 142

Råb om hjælp

1En visdomssang og bøn af David, fra dengang han gemte sig i en hule.

Jeg råber højt til Herren,
    trygler ham om nåde.
Jeg udøser min nød for ham,
    betror ham mine problemer.

Når jeg er modløs og opgivende,
    viser du mig den vej, jeg skal gå,
        for de har sat fælder op alle vegne.
Jeg ser mig omkring til højre og venstre,
    men alle virker så ligeglade,
ingen vil føre mig i sikkerhed,
    ingen er villige til at hjælpe.
Herre, derfor råber jeg til dig,
    du er min tilflugt, mit eneste håb.
Lyt til min bøn, for jeg er i stor nød.
    Red mig, for mine forfølgere er stærke.
Hjælp mig ud af det her fængsel,
    så jeg atter kan takke og tilbede dig.
Når du griber ind og redder mig,
    vil de gudfrygtige samles og takke dig for det.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 142

Psalm 142

En förtvivlads bön

1Maskil. Av David, när han var i grottan. En bön.

2Jag ropar med hög röst till Herren,

jag ropar med hög röst till Herren

och ber om nåd.

3Jag utgjuter min klagan inför honom,

jag berättar om min nöd för honom.

4När jag är färdig att ge upp,

vet du hur jag har det.

På den väg jag går

har de lagt ut snaror för mig.

5Se, vid min sida finns ingen som bryr sig om mig.

Jag har ingenstans att fly, och ingen frågar efter mig.

6Jag ropar till dig, Herre, jag säger:

”Du är min tillflykt,

min del i de levandes land.”

7Lyssna till mitt rop,

för jag är förtvivlad.

Rädda mig från mina förföljare,

för de är starkare än jag.

8För mig ut ur mitt fängelse,

så att jag kan prisa ditt namn.

Då kommer de rättfärdiga att samlas kring mig,

för du har varit god mot mig.