Bibelen på hverdagsdansk

Salme 105

Guds undere gennem Israels historie

1Sig tak til Herren og giv ham ære!
    Forkynd hans undere for alle folkeslag!
Syng og spil til hans ære,
    tænk på alle de mirakler, han har udført.
Glæd jer over hans herlighed.
    Lad alle, der kender ham, fryde sig.
Søg hjælp hos Herren og hans styrke,
    hold jer altid nær til ham.
Tænk på de fantastiske ting, han har gjort,
    alle de undere, han har udført.
I er jo børn af Guds tjener, Abraham,
    I er de udvalgte efterkommere af Jakob.[a]
Han er Herren, vor Gud,
    han hersker over hele jorden.
Han holder altid sine løfter,
    er trofast gennem tusind generationer.
Han står bag sin pagt med Abraham,
    det løfte, han højtideligt afgav til Isak.
10 Han bekræftede det overfor Jakob
    som en vedvarende pagt med Israels folk:
11 „Jeg giver jer Kana’ans land,
    det skal være jeres særlige ejendom.”
12 Det sagde han, da de endnu var få,
    en lille flok fremmede i Kana’ans land.
13 De vandrede fra land til land,
    fra det ene rige til det andet.
14 Men han tillod ingen at skade dem,
    han advarede konger om at holde sig væk.
15 „Rør ikke mine udvalgte,
    gør ikke mine profeter fortræd!”
16 Han sendte hungersnød over Kana’ans land,
    gjorde ende på alle deres forsyninger.
17 Han sendte en mand i forvejen til Egypten.
    Det var Josef, der blev solgt som slave.
18 I fængslet blev hans fødder lagt i lænker,
    om halsen fik han en ring af jern,
19 indtil hans profeti blev opfyldt,
    og det viste sig, at Herren talte sandt.
20 Da fik Farao ham løsladt,
    Egyptens konge satte ham i frihed.
21 Han fik ansvar for Faraos finanser,
    hans paladser, hans gods og ejendom.
22 Han fik autoritet over alle kongens embedsmænd
    og gav instrukser til Faraos rådgivere.
23 Så kom Jakob og hans familie til landet,
    de boede som gæster i Egypten.

24 Herren gjorde dem frugtbare og talrige,
    de blev mere talstærke end landets indbyggere.
25 På den måde gjorde Gud egypterne misundelige,
    så de begyndte at mishandle hans tjenere.
26 Da sendte Gud sin tjener Moses
    sammen med Aron, som han havde udvalgt.
27 De udførte fantastiske ting,
    gjorde tegn og undere i Egyptens land.
28 Herren sendte et tykt mørke over landet,
    men egypterne adlød ikke hans befaling.
29 Han forvandlede deres floder til blod,
    så alle fiskene døde.
30 Han fyldte landet med frøer,
    selv i kongens private gemakker kom de ind.
31 Han sendte fluesværme i massevis,
    myggene svirrede over hele landet.
32 I stedet for regn kom der frygtelige haglbyger,
    og lynene slog ned over hele Egypten.
33 Vinstokke og figentræer blev ødelagt,
    træerne splintredes og væltede omkuld.
34 Så sendte han sværme af græshopper,
    de kom i utrolige mængder,
35 de åd alt, hvad der var grønt i landet,
    de spiste alle markens afgrøder.
36 Derpå dræbte han det kæreste, de ejede,
    den førstefødte søn i hvert eneste hjem.
37 Da førte Herren sit folk ud af Egypten,
    belæsset med sølv og guld,
        ingen var syg eller svagelig.
38 Egypterne var lettede, da de var borte,
    for de var blevet bange for dem.
39 Gud skærmede sit folk med en sky,
    han lyste for dem med en ildsky om natten.
40 De bad om kød, og han sendte vagtler,
    mættede dem med manna, brødet fra himlen.
41 Han åbnede en klippe, så vand strømmede ud,
    det blev til en flod i ørkenens sand.
42 Herren opfyldte sit hellige løfte,
    som han havde givet til sin tjener Abraham.
43 Hans folk drog ud med frydesang,
    hans udvalgte jublede af glæde.
44 Han gav dem fremmede folkeslags lande,
    de høstede afgrøder, som andre havde plantet.
45 Det gjorde han med det mål for øje,
    at hans folk skulle adlyde hans bud.
Lovet være Herren!

Notas al pie

  1. 105,6 Nogle håndskrifter siger: „efterkommere af Jakob, den udvalgte.”

Swedish Contemporary Bible

Psalms 105

Psalm 105

Herren har varit trofast

(1 Krön 16:8-22)

1Prisa Herren, åkalla honom.

Gör hans verk kända för alla folk.

2Sjung och spela till hans ära,

berätta om alla hans under!

3Lovprisa hans heliga namn,

låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!

4Vänd er till Herren och hans kraft,

sök honom ständigt.

5Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,

hans under och den dom som han uttalat,

6ni som är ättlingar till hans tjänare Abraham,

till Jakob, hans utvalde.

7Han är Herren, vår Gud.

Över hela jorden sträcker sig hans domar.

8Han minns för evigt sitt förbund,

sina befallningar för tusen generationer,

9det förbund som han slöt med Abraham,

och sin ed till Isak.

10Han bekräftade det till Jakob som en stadga,

till Israel som ett evigt förbund.

11Han sa: ”Jag ska ge dig Kanaans land

till arv och egendom.”

12Fastän de var få till antalet,

en liten skara främlingar,

13och vandrade från folk till folk,

från rike till rike,

14lät han ingen förtrycka dem,

och han straffade kungar för deras skull.

15”Rör inte mina smorda,

skada inte mina profeter!”

16Han sände hungersnöd över landet

och förstörde deras matförråd.

17Men han hade före dem sänt en man, Josef,

som såldes som slav.

18Bojor sattes på hans fötter

och en järnring runt hans hals,

19tills den dag hans ord gick i uppfyllelse,

och Herrens ord gav honom rätt.

20Då lät kungen släppa honom fri,

folkens kung befriade honom.

21Kungen gjorde honom till herre över sitt hus,

till härskare över hela sin egendom,

22för att leda hans furstar som han ville

och lära hans äldste vishet.

23Israel kom till Egypten,

Jakob blev gäst i Hams land.

24Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt,

han gjorde dem mer talrika än deras fiender.

25Han vände egypterna till att hata hans folk,

till konspiration mot hans tjänare.

26Han sände sin tjänare Mose,

och Aron, som han hade utvalt.

27De utförde hans tecken bland dem,

under i Hams land.

28Han sände mörker, så att allting blev mörkt.

De hade inte[a] gjort uppror mot hans ord.

29Han förvandlade deras vatten till blod

och lät deras fiskar dö.

30Deras land vimlade av grodor,

ända in i deras furstars sängkammare.

31Han befallde, och svärmar av flugor kom,

mygg över hela deras land.

32I stället för regn gav han dem hagel

och eldslågor i landet.

33Han slog ner deras vinrankor och fikonträd,

och alla träd vräktes omkull i deras land.

34På hans befallning kom gräshoppssvärmar

och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.

35De åt upp allt grönt i deras land,

och de åt upp skörden på deras mark.

36Slutligen dödade han allt förstfött i deras land,

alla deras manliga nyfödda.

37Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld,

och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.

38Egypterna gladde sig när de gav sig iväg,

för de hade drabbats av fasor för Israels skull.

39Han bredde ut ett moln som skydd

och en eld som lyste om natten.

40De[b] bad, och han sände vaktlar,

han mättade dem med bröd från himlen.

41Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.

Det flöt som en flod genom det torra landet.

42För han tänkte på sitt heliga löfte

till sin tjänare Abraham.

43Han ledde ut sitt folk under jubel,

sina utvalda under glädjerop.

44Han gav dem land som tillhört andra folk.

De fick överta frukten av deras möda,

45för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.

Halleluja!

Notas al pie

  1. 105:28 De kan syfta på Mose och Aron. I Septuaginta m.fl. saknas inte, och tanken blir då: de hade gjort uppror…
  2. 105:40 Egentligen han eller det, syftande på folket. Översättningen följer här Septuaginta m.fl.