Om ægteskab og skilsmisse
Mark. 10,1-12; Luk. 16,18
1Efter at Jesus havde undervist sine disciple om tilgivelse, tog de af sted fra Galilæa og vandrede gennem det jødiske område på den østlige side af Jordanfloden. 2Mange mennesker fulgte ham, og han helbredte dem, der var syge.
3Nogle farisæere prøvede at stille en fælde for Jesus og spurgte: „Har en mand lov til at skille sig fra sin kone uanset af hvilken grund?” 4-5Jesus svarede: „Har I ikke læst, at Gud fra begyndelsen skabte mennesket som mand og kvinde og sagde, at manden skal forlade sin far og mor og knytte sig til sin kone, og de to skal blive ét?19,4-5 1.Mos. 2,24. 6Altså er de ikke længere to, men en enhed. Det, som Gud på den måde har sammenføjet, må intet menneske splitte ad.”
7„Hvordan kan det så være, at Moses har sagt, at en mand godt må skille sig fra sin kone, når bare han giver hende et skilsmissebrev?”19,7 5.Mos. 24,1. fortsatte farisæerne.
8„Den indrømmelse gav Moses på grund af menneskers uforsonlige holdning, men det var ikke Guds mening fra begyndelsen,” svarede Jesus. 9„Det siger jeg jer: Hvis en mand skiller sig fra sin kone af nogen anden grund end utroskab fra hendes side og derefter gifter sig med en anden, så er han skyldig i ægteskabsbrud over for den første.”
10„Så er det nok bedre aldrig at gifte sig!” udbrød disciplene. 11„Det er ikke enhver, som kan forstå og tage til sig, hvad jeg siger, kun hvem det er givet,” svarede Jesus. 12„Der er nogle, som forbliver ugifte, fordi de fra fødslen af er ude af stand til at fuldbyrde et ægteskab, og andre, fordi mennesker har gjort dem ude af stand til det. Endelig er der nogle, der afstår fra ægteskab for Guds riges skyld. Den, som kan forstå det, kan tage det til sig.”
Hvordan man får adgang til Guds rige
Mark. 10,13-16; Luk. 18,15-17
13Derefter bragte nogle forældre deres børn hen til Jesus, for at han skulle lægge hænderne på dem og velsigne dem. Men disciplene ville jage dem bort. 14„Lad børnene være i fred,” sagde Jesus. „I må ikke hindre dem i at komme til mig, for det er sådan nogle som dem, der får adgang til Guds rige.” 15Så lagde han hænderne på dem og velsignede dem. Derefter brød de alle op og gik videre.
Hvordan man får det evige liv
Mark. 10,17-27; Luk. 18,18-27
16Så kom der en mand og spurgte: „Mester, sig mig: Hvad godt skal jeg gøre for at få del i det kommende liv?”
17„Hvorfor spørger du mig om det gode?” svarede Jesus. „Der er jo kun én, der er god, nemlig Gud selv. Men hvis du ønsker at gå ind til livet, så hold Guds bud.”
18„Hvilke bud tænker du på?” spurgte manden.
„Du må ikke begå drab, du må ikke bryde ægteskabet, du må ikke stjæle, du må ikke anklage nogen på falsk grundlag, 19du skal ære din far og din mor—og du skal elske din næste som dig selv.”
20„Dem har jeg overholdt alle sammen,” svarede den unge mand. „Er der mere, jeg skal gøre?”
21„Hvis du virkelig vil opnå det fuldkomne liv, så gå hen og sælg alt, hvad du ejer, og giv pengene til de fattige. Så skal du få del i Himlens rigdom—og kom så og følg mig!”
22Da den unge mand hørte det svar, gik han bedrøvet sin vej. Han var nemlig meget rig.
23Så sagde Jesus til disciplene: „Det siger jeg jer: Det er ikke let at komme ind i Guds rige, når man er bundet af sin rigdom. 24Ja, faktisk er det lettere for en kamel at gå gennem et nåleøje, end det er for en rig at gå ind i Guds rige.”
25Disciplene var dybt rystede. „Hvem kan så få det evige liv?” spurgte de. 26Jesus så på dem og sagde: „Det kan intet menneske opnå af sig selv, men Gud kan gøre alt.”
Lønnen for at følge Jesus
Mark. 10,28-31; Luk. 18,28-30; 22,28-30
27„Men vi har forladt alt for at følge dig. Hvad får vi så ud af det?” spurgte Peter.
28Jesus svarede: „Det siger jeg jer: Når Menneskesønnen sidder på sin herlighedstrone i den kommende verden, så skal I, mine disciple, sidde på 12 troner og regere over Israels 12 stammer. 29Alle, som har forladt deres hjem, brødre, søstre, far, mor, børn eller deres job for at følge mig, skal få det 100 gange igen—og de skal få det evige liv! 30Men mange, der her på jorden regnes blandt de store, vil i Guds rige være de mindste. Og mange af dem, der her er blandt de mindste, vil dér være de største.”
Jesus talar om äktenskap och skilsmässa
(Mark 10:1-12)
1När Jesus hade avslutat detta tal, lämnade han Galileen och gick mot Judeen och till andra sidan Jordan. 2Stora folkmassor följde honom dit, och han botade dem.
3Då kom några fariseer för att pröva Jesus. De frågade: ”Har en man19:3 Det var bara männen som hade rätt att ta ut skilsmässa. rätt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?” 4”Har ni inte läst i Skriften?” svarade Jesus, ”att från början skapade Gud dem till man och kvinna,19:4 Se 1 Mos 1:27; 5:2. och 5att en man därför lämnar sin far och mor och håller sig till sin hustru, så att de två blir ett kött.19:5 Se 1 Mos 2:24. 6De är alltså inte längre två utan en kropp. Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt.”
7Då frågade de: ”Varför bestämde då Mose att en man kan ge ett intyg om skilsmässan och skicka iväg kvinnan?”19:7 Jfr 5 Mos 24:1.
8Jesus svarade: ”Mose tillät er att skiljas för era hårda hjärtans skull, men det var inte så från början. 9Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, och sedan gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott.19:9 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin första hustru, var han i Guds ögon fortfarande gift med henne.”
10Då sa hans lärjungar till honom: ”Om det är på det sättet, är det bättre att inte gifta sig alls.” 11Men Jesus svarade: ”Alla kan inte ta till sig detta, utan bara de som fått den gåvan. 12En del föds utan könsidentitet, andra har kastrerats av människor, och andra lever frivilligt i avhållsamhet och avstår från att gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan ta till sig detta, ska göra det.”
Jesus ber för barnen
(Mark 10:13-16; Luk 18:15-17)
13Sedan kom man till Jesus med barn för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men hans lärjungar körde bort dem.
14Då sa Jesus: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för himmelriket tillhör sådana som de.” 15Så lade han händerna på barnen. Sedan gick han därifrån.
Jesus talar med en rik ung man
(Mark 10:17-31; Luk 18:18-30)
16En ung man kom nu och frågade Jesus: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?”
17”Varför frågar du mig om vad som är gott?” svarade Jesus. ”Det finns bara en som är god. Men evigt liv kan du få om du håller buden.” 18”Vilka av buden?” frågade mannen. Jesus svarade: ” ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, 19Visa respekt för din far och mor, och Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ ”19:19 Se 2 Mos 20:12-16; 5 Mos 5:16-20 och 3 Mos 19:3.
20”Jag har hållit alla dessa”, svarade den unga mannen. ”Vad mer behöver jag göra?”
21Jesus sa till honom: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
22Men när den unga mannen hörde detta gick han bedrövad därifrån, för han ägde mycket.
23Då sa Jesus till sina lärjungar: ”Sannerligen säger jag er: det är svårt för en rik människa att komma in i himmelriket! 24Ja, jag säger er att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”
25Detta påstående gjorde hans lärjungar förskräckta, och de sa: ”Vem kan då bli räddad?” 26Jesus såg på dem och sa: ”För människorna är det inte möjligt, men för Gud är allting möjligt.”
27Då sa Petrus till honom: ”Vi har ju lämnat allt för att följa dig. Kommer vi att få något för det?”
28”Ja”, svarade Jesus. ”Sannerligen säger jag er: vid världens pånyttfödelse, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska också ni som har följt mig få sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 29Var och en som har lämnat hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för min skull ska få hundrafalt igen och få evigt liv som arv. 30Många som är sist ska bli först, och många som är först ska bli sist.
