Dommen afsiges, og Jesus føres til Pilatus
Matt. 27,1-2.11-14; Mark. 15,1-5; Joh. 18,28-38
1Så var mødet forbi, og hele forsamlingen brød op og førte Jesus til den romerske guvernør, Pilatus. 2Her kom de frem med følgende anklage: „Manden her vildleder vores folk. Han siger, at man ikke skal betale skat til kejseren, og han påstår, at han er Messias, det vil sige en konge.”
3Pilatus spurgte ham: „Er du jødernes konge?”
„Det kan man godt sige,” svarede Jesus.
4Efter forhøret sagde Pilatus til ypperstepræsterne og mængden, der var stimlet sammen: „Jeg finder intet grundlag for en anklage mod ham.”
5Men de forstærkede blot deres anklager: „Han volder uro i hele vores land med sin undervisning, både i Galilæa, hvor han begyndte, og nu også her i Jerusalem!”
Jesus for Herodes
6Da Pilatus hørte, at Jesus var fra Galilæa, 7sendte han ham til Herodes, som netop i de dage opholdt sig i Jerusalem. Herodes var nemlig regent over Galilæa. 8Herodes blev begejstret over at få lejlighed til at se Jesus, for han havde hørt meget om ham, og han håbede at kunne få ham til at gøre et mirakel. 9Han stillede ham derfor en række spørgsmål, men Jesus svarede ikke.
10Ypperstepræsterne og de skriftlærde stod ved siden af og fortsatte med deres voldsomme anklager. 11Så gav Herodes og hans soldater sig til at håne Jesus og gøre nar af ham. De kastede en farvestrålende kappe over ham og sendte ham tilbage til Pilatus.
12Den dag lagde Herodes og Pilatus deres gamle fjendskab bag sig.
Pilatus bliver presset til at lade Jesus korsfæste
Matt. 27,15-26; Mark. 15,6-15; Joh. 18,39–19,16
13Pilatus sammenkaldte nu ypperstepræsterne og de øvrige jødiske ledere. 14„I har ført den mand herhen til mig og anklaget ham for at vildlede det jødiske folk,” sagde han. „Jeg har forhørt ham, mens I hørte på det, men jeg har ikke fundet ham skyldig i noget af det, I anklager ham for. 15Det har Herodes heller ikke, for han har sendt ham her tilbage. Manden har ikke foretaget sig noget, som han kan dømmes til døden for. 16Derfor vil jeg give ham en advarsel ved at lade ham piske og derefter løslade ham.”23,16 Nogle håndskrifter har tilføjet vers 17: „Han var nødt til at løslade en fange på højtiden.”
18Men da lød der en råben fra folkehoben: „Henret ham, og lad os få Barabbas fri!” 19(Barabbas sad fængslet for drab, og fordi han havde startet et oprør i Jerusalem).
20Pilatus ville helst sætte Jesus fri, så han prøvede endnu en gang at tale dem til fornuft, 21men hoben råbte i kor: „Korsfæst ham, korsfæst ham!”
22For tredje gang råbte Pilatus til dem: „Hvorfor? Hvad ondt har han gjort? Jeg finder ingen grund til, at han skal dø. Jeg vil lade ham piske, og så vil jeg løslade ham!”
23Men folk råbte højere og højere, at Jesus skulle korsfæstes, og til sidst gav Pilatus efter for deres krav. 24Han dømte Jesus til døden, som de forlangte. 25Derefter befalede han, at Barabbas skulle løslades, som de havde bedt om. Jesus blev derpå udleveret til at lide den straf, som folket havde ønsket.
Jesus bliver korsfæstet og derefter hånet af de jødiske ledere
Matt. 27,32-44; Mark. 15,21-32; Joh. 19,17-27
26Da de romerske soldater trak af sted med Jesus for at korsfæste ham uden for byen, mødte de en mand, som var på vej ind i byen. Han hed Simon og var fra Kyrene. Ham tvang de til at gå bagefter Jesus og bære korset for ham.
27En stor flok mennesker fulgte med, deriblandt mange grædende kvinder. 28Jesus vendte sig til dem og sagde: „Jerusalems døtre, græd ikke over mig, men over jer selv og jeres børn. 29For snart vil man sige: ‚Lykkelige er de kvinder, som er barnløse.’ 30Og man vil sige til bjergene: ‚Styrt sammen over os!’ og til højene: ‚Skjul os!’23,30 Jf. Hos. 10,8. 31For når man gør sådan med det levende træ, hvad vil der så ikke ske med det visne?”
32To andre mænd, som begge var forbrydere, blev også ført ud for at blive henrettet sammen med Jesus. 33Da de kom til det sted, som kaldes „Hovedskalsstedet”, korsfæstede soldaterne Jesus sammen med de to forbrydere, den ene til højre for Jesus, den anden til venstre.
34Men Jesus bad: „Far, tilgiv dem, for de ved ikke, hvad de gør.”
Soldaterne kastede lod om hans tøj og delte det imellem sig. 35Folkeskaren stod og så til, mens de jødiske ledere hånede ham og sagde: „Andre har han reddet! Hvis han virkelig var Messias, Guds udvalgte Frelser, så burde han tage og redde sig selv!”
36Soldaterne hånede ham også. De rakte billig vin op til ham og råbte: 37„Hvis du er jødernes konge, så red dig selv!” 38Der var nemlig sømmet et skilt fast på korset over ham. „Det er jødernes konge” stod der på græsk, latin og hebraisk.23,38 Oplysningerne om sprogene mangler i nogle få håndskrifter. Se også Johs.19,20.
39Selv den ene af forbryderne, som hang ved siden af ham, gjorde nar: „Er du ikke Messias? Så red dig selv og os!” 40Men den anden forbryder irettesatte den første: „Frygter du slet ikke Gud, nu du skal dø? 41Vi får den straf, vi fortjener, men han har ikke gjort noget forkert.” 42Så sagde han: „Jesus, husk på mig, når du kommer til dit rige.”
43Jesus svarede: „Det siger jeg dig: I dag skal du komme med mig til Paradiset.”23,43 Kan måske også oversættes: „Det siger jeg dig i dag: Du skal komme med mig i Paradiset.” De oprindelige græske håndskrifter havde ikke tegnsætning.
Jesus dør
Matt. 27,45-56; Mark. 15,33-41; Joh. 19,28-30
44-45Ved tolvtiden forsvandt solens lys, og der blev mørkt over hele landet indtil klokken tre.
Pludselig blev det kraftige forhæng ved indgangen til det allerhelligste rum i templet flænget ned midt igennem. 46Samtidig råbte Jesus, så højt han kunne: „Far, jeg betror dig min ånd!”23,46 Sl. 31,6. Med de ord udåndede han.
47Da den romerske officer så alt, hvad der skete, lovpriste han Gud og udbrød: „Den mand var i virkeligheden uskyldig!”
48De mange mennesker, som var fulgt med derud for at overvære korsfæstelsen, blev forfærdede over det, de så. De slog sig fortvivlet for brystet, og langsomt begyndte de at gå hjemad. 49De, der havde kendt Jesus personligt, og kvinderne, der havde fulgt med ham fra Galilæa, stod et stykke derfra og overværede det hele.
Jesus lægges i graven
Matt. 27,57-61; Mark. 15,42-47; Joh. 19,38-42
50-51Et af medlemmerne af Det jødiske Råd var en god og retskaffen mand, der hele tiden havde været i forventning om Messias’ snarlige komme, og han var imod, at rådet havde dømt Jesus til døden. Han hed Josef og kom fra byen Arimatæa i Judæa. 52Han henvendte sig nu til Pilatus og bad om at få Jesu lig udleveret. 53Det fik han lov til og tog så liget ned fra korset og svøbte det i et liglagen. Derpå anbragte han det i en klippegrav, hvor ingen endnu havde ligget. 54Det var sent fredag eftermiddag, lige før sabbatten begyndte.23,54 Et døgn hos jøderne går fra solnedgang til solnedgang.
55Da Jesu lig blev ført bort, fulgte kvinderne fra Galilæa efter, og de så den klippegrav, han blev lagt ind i. 56Efter at de var kommet hjem, tilberedte de en begravelsessalve med aromatiske olier. Men de foretog sig ikke noget på sabbatten, som den jødiske lov foreskriver.
Jesus förhörs av Pilatus
(Matt 27:11-14; Mark 15:1-5; Joh 18:28-37)
1Alla de församlade gick sedan iväg och förde Jesus till Pilatus.23:1 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff, utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna. 2Där anklagade de honom och sa: ”Den här mannen leder vårt folk vilse. Han påstår att vi inte ska betala skatt till kejsaren och ger sig ut för att vara Messias, en kung.”
3Då frågade Pilatus honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”
4Pilatus sa då till översteprästerna och folkmassan: ”Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.”
5Men de envisades och sa: ”Han hetsar upp folket med sin undervisning överallt i hela Judeen, från Galileen och ända hit.”
Jesus inför Herodes
6När Pilatus hörde detta, frågade han: ”Är mannen från Galileen?” 7Och när han fick reda på att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som just då befann sig i Jerusalem.
8Herodes blev mycket glad över att få träffa Jesus, för det hade han önskat länge, eftersom han hade hört mycket om honom och hoppades få se honom göra något tecken. 9Han ställde därför fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte. 10Under tiden stod översteprästerna och de skriftlärda där och fortsatte med sina våldsamma anklagelser. 11Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en praktfull mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus. 12Från den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. De hade tidigare varit fiender.
Pilatus dömer Jesus till döden
(Matt 27:15-26; Mark 15:6-15; Joh 18:39—19:16)
13Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, medlemmarna i rådet och folket, 14och sa till dem: ”Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att hetsa upp folket. Jag har förhört honom i er närvaro, och finner honom inte skyldig till era anklagelser. 15Herodes har kommit till samma slutsats och har därför sänt honom tillbaka hit. Ingenting som den här mannen har gjort förtjänar döden. 16Därför tänker jag bara straffa honom och sedan släppa honom fri.”23:16 En del handskrifter har med en extra vers: 17 Detta sa Pilatus, eftersom han varje högtid måste frige en fånge åt dem.
18Då började hela folkhopen skrika: ”Döda honom, och släpp Barabbas fri istället!” 19(Barabbas satt fängslad för ett upplopp i staden och mord.) 20Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus fri. 21Men de ropade utan uppehåll: ”Korsfäst honom, korsfäst honom!”
22För tredje gången frågade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag kommer bara att straffa honom och sedan låta honom gå.”
23Men folket skrek utan uppehåll att Jesus skulle korsfästas, och till slut gav deras rop effekt. 24Pilatus bestämde sig för att göra som de krävde. 25Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem så att de fick göra som de ville.
Jesus korsfästs
(Matt 27:32-44; Mark 15:21-32; Joh 19:17-24)
26När de förde bort honom grep de tag i en man från Kyrene23:26 Kyrene var en stad i Libyen. som hette Simon. Han var på väg in från landsbygden, och de lade korset på honom och lät honom bära det efter Jesus.
27En stor folkmassa följde med Jesus, bland annat många sörjande och gråtande kvinnor. 28Men Jesus vände sig till dem och sa: ”Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29Det kommer en tid, då man ska säga: Lyckliga är de ofruktsamma, de kvinnor som aldrig har fött barn eller ammat. 30Då
ska man säga till bergen: Dölj oss!
och till höjderna: Fall över oss!23:30 Se Hos 10:8.
31För om de gör så här mot det gröna trädet, vad kommer då inte att hända med det torra?”
32Två brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus. 33Och när man kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom tillsammans med brottslingarna, en på var sida om honom. 34Jesus bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” De kastade sedan lott om hans kläder och delade dem mellan sig.23:34 Jfr Ps 22:19.
35Folkhopen stod och tittade på, och medlemmarna i rådet hånade honom: ”Han var bra på att rädda andra”, sa de. ”Nu får han rädda sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.”
36Även soldaterna hånade honom. De räckte honom surt vin 37och sa: ”Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!” 38Man hade nämligen satt upp en skylt ovanför Jesus, där det stod: Detta är judarnas kung.
39En av de brottslingar som hängde där hånade honom också och sa: ”Är det inte du som är Messias? Rädda då dig själv och oss!”
40Men den andra brottslingen tillrättavisade honom och sa: ”Fruktar du inte ens Gud, du som fått samma dom? 41Vi får det vi förtjänar, vi har dömts för våra brott, men den här mannen har inte gjort något ont.” 42Sedan sa han: ”Jesus, kom ihåg mig den dag du kommer med ditt rike.”
43Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag dig att du idag ska vara med mig i paradiset.”23:43 Detta är den vanligaste tolkningen att Jesus lovade honom att han redan idag skulle vara med honom i paradiset. Ordföljden i grekiskan är dock fri och tillåter en annan tolkning (också med tanke på att några skiljetecken inte fanns i texten förrän på 1 200-1 500-talet): Jag säger dig idag att du ska…
Jesus dör på korset
(Matt 27:45-56; Mark 15:33-41; Joh 19:28-30)
44Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det mörkt över hela jorden ända fram till klockan tre, 45för solen förmörkades helt. Och förhänget 23:45 Förhänget framför det allra heligaste, längst in i templet, platsen för Guds närvaro. i templet brast i två delar. 46Samtidigt ropade Jesus med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande”23:46 Se Ps 31:6., och med de orden slutade han att andas.
47Den romerska officeren, som såg vad som hände, prisade då Gud och sa: ”Han måste verkligen ha varit en rättfärdig man.” 48När folket, som hade samlats för att se på, såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och gick hem. 49Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.
Jesus begravs
(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Joh 19:38-42)
50Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i rådet, en god och rättfärdig man, 51som inte var delaktig i de andras beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade på Guds rike. 52Josef gick till Pilatus och bad att få Jesus kropp. 53Han tog sedan ner kroppen och lindade den i linnetyg och lade den i en grav som var uthuggen i en klippa och där ännu ingen hade blivit lagd. 54Detta var på förberedelsedagen, just innan sabbaten skulle börja.
55Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter och såg hur hans kropp lades i graven. 56Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande oljor. Men på sabbaten höll de sig stilla, i enlighet med budordet.
