Græshoppeplagen ses som et tegn på og forvarsel om Guds dom
1Blæs i vædderhornet fra Zion. Lad præsterne sende signal fra Herrens hellige bjerg. Alle mennesker vil skælve, for dommens dag er nær.
2Det bliver en mørk og dyster dag med kulsorte skyer på himlen. Som morgenlyset breder sig over bjergene, bevæger en mægtig fjendehær sig frem. Aldrig før har man set så vældig en hær, og aldrig siden skal man se dens lige. 3Den stormer frem som en steppebrand. Foran den ligger landet grønt og frugtbart som Edens have, bagved den er landet øde som en ørken. Intet undslipper. 4Det ligner en hær af heste, som stormer frem til angreb. 5De springer hen over bjergene med en larm som stridsvogne i fuld fart. Man hører en knitren som en stubmark, der brænder. De rykker frem som en mægtig hær i kampformation. 6Folkeslag gribes af frygt for dem, og alle ansigter bliver ligblege.
7De stormer frem som veltrænede soldater og forcerer enhver forhindring. De styrer lige mod målet uden at komme ud af kurs. 8De går ikke i vejen for hinanden, men holder retningen. De trænger frem gennem en regn af spyd, og lader sig ikke standse. 9De kaster sig over byen. De løber oven på bymuren. De trænger ind i husene. De klatrer gennem vinduerne, som var de tyve. 10Jorden skælver foran dem, og himlens kræfter rystes. Solen og månen formørkes, og stjernerne holder op med at skinne.
11Herren fører an med et højt kommandoråb, for det er hans mægtige, talløse hær. En enorm skare står parat til at udføre hans ordrer. Det bliver en frygtelig dag, når Herren fælder sin dom. Hvem kan udholde den dag?
Et kald til omvendelse
12Herren siger: „Vend om til mig, mens der endnu er tid! Søg mig af hele jeres hjerte med anger, gråd og faste. 13Sønderriv jeres hjerter, ikke jeres tøj.”2,13 Det var skik dengang at sønderrive sin yderkjortel som tegn på sorg og fortvivlelse.
Vend om til Herren, jeres Gud, for han er nådig og barmhjertig. Der skal meget til, før han bliver vred, og han omslutter jer med sin trofaste kærlighed. Han er parat til at eftergive straffen. 14Hvem ved? Det kan være, han standser straffen og velsigner jer i stedet, så der igen kan bringes afgrødeofre og drikofre til Herren, jeres Gud.
15Blæs nu I vædderhornet fra Zions bjerg! Kald folket sammen til faste og bod. 16Alle skal samles, både gamle og børn, ja selv spædbørn. Lad brudepar afbryde deres fest for at komme herhen.
17Guds tjenere, præsterne, skal stille sig op mellem indgangen til templet og alteret, så de grædende kan gå i forbøn for landet. „Herre, skån dit folk,” skal de bede. „Lad ikke de andre folkeslag håne os og sige: ‚Hvor er jeres Gud, som skulle hjælpe jer?’ ”
Herren griber ind
18Da de havde gjort det, fik Herren medlidenhed med sit folk, og viste sin nidkærhed for det land, han havde givet dem. 19Han svarede på sit folks bøn og sagde: „Jeg vil give jer korn, olivenolie og vin, så der er rigeligt til alle. I skal ikke længere hånes af de andre folkeslag. 20Jeg vil fjerne hæren af græshopper fra nord. Størsteparten drives ud i ørkenen, mens fortropperne drukner i Det Døde Hav og bagtropperne i Middelhavet. Der bliver en voldsom stank af død.”
Herren har gjort store ting! 21Nu skal alle glæde og fryde sig, for Herren har gjort store ting for os. 22Dyrene glæder sig, for græsset bliver grønt, og træerne bærer frugt. Figentræer og vinstokke giver igen en rigelig høst.
23Jerusalem, fryd dig over Herren, din Gud, for regnen, han sender, er et tegn på hans godhed. Han sender rigeligt med efterårsregn og forårsregn som før. 24Tærskepladsen skal fyldes med korn, persekarret flyde over med druesaft og olivenpressen med olie.
25Herren siger: „Jeg vil erstatte det, I mistede i de år, da græshopperne åd jeres afgrøder. Det var mig, der sendte den store hær imod jer. 26-27Men nu skal I spise og blive mætte, og I skal takke og lovprise mig for den store nåde, jeg har vist jer. Aldrig igen skal mit folk opleve en lignende katastrofe. I skal få at se, at jeg er midt iblandt mit folk, Israel, og at jeg alene er Herren, jeres Gud.
1Stöt i horn på Sion!
Slå larm på mitt heliga berg,
så att alla som bor i landet darrar!
För Herrens dag kommer
och är nära,
2en dag med mörker och moln,
en dag så dunkel och svart.
Likt gryningen som breder ut sig över bergen
kommer ett stort och mäktigt folk.
Dess like har aldrig tidigare funnits
och kommer aldrig att finnas
bland kommande generationer.
3Framför dem går en förtärande eld,
bakom dem en brännande låga.
Framför dem ligger landet som Edens trädgård,
men bakom dem är öde öken.
Ingenting undkommer.
4De ser ut som hästar,
de drar fram som stridshästar.
5Med ett skrammel som av stridsvagnar
drar de fram över bergstopparna,
som en eld som dånar i strå,
som en mäktig armé på väg till strid.
6Folk grips av ångest inför dem,
allas ansikten bleknar.
7Som hjältar drar de fram,
som krigare tar de sig uppför muren.
Var och en marscherar rakt fram
och bryter sig aldrig ur ledet.
8Ingen tränger en annan.
Var och en går sin väg rakt fram.
De tar sig genom vapnen
utan att någon kan hindra dem.2:8 Grundtextens innebörd är osäker i versens sista del.
9De rusar in i staden,
springer uppför muren,
klättrar in i husen
och tar sig in genom fönstren som tjuvar.
10Jorden darrar inför dem
och himlen bävar.
Solen och månen förmörkas
och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
11Herren låter sin röst höras
framför sin här.
Mycket stor är hans armé,
och stark är den som följer hans order.
Herrens dag är stor
och mycket fruktansvärd.
Vem kan uthärda den?
Vänd om till Herren
12Nu säger Herren:
”Vänd om till mig helhjärtat,
under fasta, gråt och klagan.”
13Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
vänd tillbaka till Herren, er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och rik på nåd,
och han ångrar det onda.
14Vem vet? Kanske vänder han om,
ångrar sig och lämnar efter sig en välsignelse,
till mat- och dryckesoffer åt Herren, er Gud.
15Stöt i horn på Sion!
Utlys en helig fasta
och kalla samman en högtidssamling!
16Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de gamla,
samla barnen
och de diande småbarnen.
Låt brudgummen komma ut ur sitt rum
och bruden ut ur sin kammare.
17Mellan förhuset och altaret
ska prästerna, Herrens tjänare, gråta
och säga:
”Herre, skona ditt folk!
Låt inte din arvedel hånas
och bli till en visa bland folken.
Varför skulle man bland folken få säga:
’Var finns deras Gud?’ ”
Räddning på Herrens dag
(2:18—3:21)
18Då greps Herren av svartsjuka för sitt land
och förbarmade sig över sitt folk.
19Herren svarade sitt folk:
”Jag ska ge er säd, vin och olja
så att ni blir mätta.
Jag ska aldrig mer
låta er vanäras av andra folk.
20Jag ska driva fienden från norr
långt bort från dig,
förjaga honom till ett förtorkat, öde land,
hans förtrupp mot havet i öster
och hans eftertrupp mot havet i väster.
Där ska stanken från honom stiga,
en förruttnelsens lukt från honom gå upp.”
För han har gjort stora ting.2:20 Sista satsen är svårtolkad; det är oklart vem som är subjektet. Om det är fienden, troligen syftande på gräshopporna, har satsen en negativ innebörd, men om slutet av versen tänks syfta på Herren, anknyter den kanske till v. 18f. Jfr även v. 21.
21Frukta inte, land.
Gläd dig och jubla,
för Herren har gjort stora ting.
22Frukta inte, ni markens djur,
för de öppna betesmarkerna grönskar på nytt.
Träden bär sin frukt,
fikonträdet och vinstocken
ger rika skördar.
23Gläd er, ni som bor på Sion,
jubla i Herren, er Gud!
Han ger er höstregn i rättfärdighet.
Han sänder skurar till er,
både höstregn och vårregn som förr.
24Tröskplatserna ska fyllas av säd,
och pressarna ska flöda över av vin och olja.
25”Jag ska gottgöra er de årsskördar som gräshopporna2:25 Se not till 1:4., gräsbitarna,
gräsätarna och gräsgnagarna åt upp,
min stora här som jag sände mot er.
26Ni ska få äta så att ni blir mätta,
och ni ska prisa Herren, er Gud,
som har utfört dessa under för er skull.
Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.
27Då ska ni inse
att jag är mitt i Israel
och att jag är Herren, er Gud, och ingen annan.
Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.
Herrens dag
28Därefter ska jag utgjuta min Ande
över alla människor.
Era söner och döttrar ska profetera,
era gamla män ska ha drömmar,
och era unga män se syner.
29Också över tjänare och tjänarinnor
ska jag på den tiden utgjuta min Ande.
30Jag ska låta tecken visa sig
på himlen och på jorden:
blod, eld och rökpelare.
31Solen ska vändas i mörker
och månen i blod,
innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.
32Men var och en som åkallar Herrens namn
ska bli räddad.
För på Sions berg och i Jerusalem
ska finnas en räddad skara,
som Herren har sagt,
bland de överlevande
som Herren kallar.
