La Bible du Semeur

Psaumes 88

Prière d’un homme près de la mort

1Un psaume des Qoréites[a]. Cantique à chanter avec accompagnement de flûtes[b]. Au chef de chœur. Une méditation[c] d’Hémân[d] l’Ezrahite.

Eternel Dieu, toi qui me sauves,
je crie à toi, |pendant le jour, pendant la nuit, |en ta présence.
Que ma prière |parvienne jusqu’à toi !
Veuille prêter attention à mes cris !
Car je suis rassasié de maux,
et je suis tout près de la mort.

Déjà je suis compté |parmi ceux qui s’en vont |dans le tombeau.
Je ressemble à un homme
qui a perdu ses forces.
C’est au milieu des morts |que j’ai ma place,
comme ceux qui, |mortellement blessés, |sont couchés dans la tombe,
que tu as oubliés
et dont tu ne t’occupes plus.
Tu m’as jeté |dans un gouffre sans fond,
dans les fonds ténébreux.
Ta fureur me tenaille,
les flots de ta colère |ont déferlé sur moi.
            Pause
Tu as fait s’éloigner de moi mes proches,
tu as fait de moi un objet d’horreur pour eux.
Je suis emprisonné, |je ne peux m’en sortir.
10 Mes yeux sont épuisés |à force d’affliction.
Je t’invoque, Eternel, |tout au long de mes jours,
je tends les mains vers toi.
11 Feras-tu des prodiges |pour ceux qui ne sont plus ?
Verra-t-on se lever |les morts pour te louer ?
            Pause
12 Parle-t-on dans la tombe |de ton amour ?
De ta fidélité |dans le séjour des morts ?
13 Connaît-on tes prodiges |là où sont les ténèbres,
et ta justice |au pays de l’oubli ?

14 Pour moi, ô Eternel, |je crie à toi,
je te présente ma prière |chaque matin.
15 Pourquoi, ô Eternel, |me rejeter,
me refuser ton attention ?
16 Car je suis affligé, |près de la mort |depuis que je suis jeune ;
j’endure les terreurs |que tu m’imposes. |Je suis désemparé.
17 Les flots de ta colère |ont déferlé sur moi,
je suis anéanti |par les angoisses |qui me viennent de toi.
18 Comme des eaux qui me submergent,
de toutes parts, |elles m’assaillent tous les jours.
19 Tu as fait s’éloigner de moi |tous mes amis, mes compagnons !
Ma seule compagnie |est celle des ténèbres.

Notas al pie

  1. 88.1 Voir note 42.1.
  2. 88.1 Sens incertain.
  3. 88.1 Sens incertain.
  4. 88.1 Voir 1 Ch 6.18-22 ; 25.1, 4.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 88

Psalm 88

Bön om räddning i stor nöd

1En sång, en psalm av Korachs ättlingar. För körledaren, till Mahalat-leannót. Maskil. Av esrachiten Heman.[a]

2Herre, min räddnings Gud,

jag ropar inför dig dag och natt.

3Låt min bön komma till dig,

lyssna till mitt rop!

4Jag är bedrövad i djupet av min själ,

och jag närmar mig dödsriket.

5Jag räknas till dem som ska begravas,

jag är en man utan kraft.

6Jag har lagts[b] bland de döda,

likt de stupade som ligger i graven,

de som är bortglömda och som inte mer får någon hjälp av dig.

7Du har lagt mig i gropen,

i det djupaste mörker.

8Din vrede vilar tung över mig.

Våg efter våg väller över mig. Séla

9Du har drivit mina vänner ifrån mig

och fyllt dem med avsky för mig.

Jag är fångad och finner ingen utväg.

10Jag kan inte längre se på grund av all gråt.

Varje dag ropar jag till dig, Herre,

jag sträcker ut mina händer mot dig.

11Gör du under för de döda?

Reser sig deras andar[c] för att prisa dig? Séla

12Talar man i graven om din nåd,

i avgrunden om din trofasthet?

13Är dina under kända i mörkret,

din rättfärdighet i glömskans land?

14Jag ropar till dig, Herre,

och på morgonen stiger min bön till dig.

15Varför förkastar du mig, Herre?

Varför döljer du ditt ansikte för mig?

16Ända från min ungdom har jag varit plågad och nära döden.

Jag lider av all förtvivlan som du sänder över mig och orkar inte mer.

17Din vrede har svept över mig,

jag går under av all skräck.

18Den omger mig likt vatten hela dagen,

den sluter sig kring mig från alla sidor.

19Du har tagit ifrån mig mina älskade och vänner,

den som nu känner mig är mörkret.

Notas al pie

  1. 88:1 Betydelsen av Mahalat-leannót är okänd (se även not till 53:1), liksom av Maskil (se not till 32:1). För esrachiten Heman 1 Krön 2:6 där han nämns tillsammans med Etan (se även Ps 89:1); esrachiten kan betyda infödd men är mer troligt bara en information om hans släkthärstamning.
  2. 88:6 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 88:11 Andar är här använt poetiskt. Se vidare not till Jes 14:9.