La Bible du Semeur

Psaumes 77

Dieu aurait-il changé?

1Au chef de chœur, selon Yedoutoun[a]. Un psaume d’Asaph[b].

J’appelle Dieu, je crie vers lui;
j’appelle Dieu, et il m’écoute.
Au jour de ma détresse, je m’adresse au Seigneur
tout au long de la nuit, sans cesse, je tends les mains vers lui,
je reste inconsolable.
Dès que je pense à Dieu, je me mets à gémir,
et quand je réfléchis, j’ai l’esprit abattu.
            Pause
Quand je veux m’endormir, tu me tiens en éveil.
Me voici dans le trouble: je ne sais plus que dire.
Je songe aux jours passés,
aux années d’autrefois,
j’évoque mes cantiques, au milieu de la nuit,
je médite en moi-même,
et les questions me viennent:
«L’abandon du Seigneur va-t-il durer toujours?
Ne redeviendra-t-il plus jamais favorable?
Son amour serait-il épuisé à jamais?
Sa parole va-t-elle pour toujours rester sans suite?
10 Dieu a-t-il oublié de manifester sa faveur?
A-t-il, dans sa colère, éteint sa compassion?»
            Pause
11 Voici, me dis-je, ce qui fait ma souffrance:
«Le Très-Haut n’agit plus comme autrefois.»
12 Je me rappellerai ce qu’a fait l’Eternel.
Oui, je veux évoquer tes prodiges passés,
13 je veux méditer sur toutes tes œuvres,
et réfléchir à tes hauts faits.
14 Dieu, tu agis saintement!
Quel dieu est aussi grand que Dieu?
15 Car toi, tu es le Dieu qui réalise des prodiges!
Tu as manifesté ta puissance parmi les peuples.
16 Et tu as libéré ton peuple,
les enfants de Jacob, comme ceux de Joseph,
en mettant en œuvre ta force.
            Pause
17 Les eaux[c] t’ont vu, ô Dieu,
les eaux t’ont vu, et elles se sont mises à bouillonner,
et même les abîmes ont été ébranlés.
18 Les nuées déversèrent de la pluie en torrents,
et dans le ciel d’orage, retentit le tonnerre.
Tes flèches[d] sillonnaient le ciel dans tous les sens.
19 Au vacarme de ton tonnerre, du sein de la tornade,
l’éclat de tes éclairs illuminait le monde,
et la terre en fut ébranlée, et se mit à trembler.
20 Au milieu de la mer, tu as frayé ta route
et tracé ton sentier parmi les grandes eaux[e].
Et nul n’a discerné la trace de tes pas.
21 Tu as conduit ton peuple comme un troupeau
Par le moyen du ministère de Moïse et d’Aaron.

Notas al pie

  1. 77.1 Voir note 39.1.
  2. 77.1 Voir note 50.1.
  3. 77.17 Les eaux de la mer des Roseaux lors de l’Exode que rappellent les v. 17-20.
  4. 77.18 C’est-à-dire les éclairs (18.15; 97.4; 144.6).
  5. 77.20 Voir Ex 14 et 15.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 77

Psalm 77

Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag

1För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.

2Jag ropar högt till Gud.

Jag ropar högt till Gud,

och han ska lyssna till mig.

3Jag söker Herren när jag är i nöd,

på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand,

men det finns ingen tröst för mig.

4Jag tänker på Gud och suckar,

jag grubblar och förlorar allt mod. Séla

5Du låter mig inte sluta ögonen,

och i min oro kan jag inte få fram ett ord.

6Jag tänker på hur det var förr,

på år som för länge sedan gått.

7Jag minns min sång i natten,

jag tänker, jag grubblar.

8Förkastar Herren för alltid?

Ska han aldrig mer visa sin godhet?

9Är hans nåd borta för alltid?

Har han svikit sitt löfte för framtiden?

10Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet?

Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla

11Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig:

den Högste handlar inte som förr.[a]

12Jag kommer ihåg Herrens gärningar,

jag minns dina under för länge sedan.

13Jag begrundar alla dina verk,

jag tänker på dina mäktiga gärningar.”

14I heligheten går din väg, Gud.

Vilken gud är så stor som du, Gud?

15Du är en Gud som gör under!

Du har visat folken din kraft.

16Med din styrka befriade du ditt folk,

Jakobs och Josefs ättlingar. Séla

17Vattnen såg dig, Gud,

vattnen såg dig och bävade,

själva djupen skälvde.

18Vatten sprang fram ur molnen,

åskan mullrade i skyn

och dina pilar for omkring.

19Din åskas dån hördes i stormvinden,

blixtarna lyste upp världen,

jorden skakade och darrade.

20Du banade en väg rakt genom havet,

din stig genom stora vatten,

men dina fotspår syntes inte.

21Du ledde ditt folk som en hjord,

med Mose och Aron som herdar.

Notas al pie

  1. 77:11 Grundtextens innebörd är osäker. Bl.a. finns i samband med ”den Högste(s hand)” ordet ”år” som kan tolkas olika. En något mer ordagrann, om än ännu mer svårförståelig översättning skulle kunna vara: Detta vill jag vädja till: åren av den Högstes högra hand.