Nombres 33 – BDS & NUB

La Bible du Semeur

Nombres 33:1-56

Itinéraire de l’Égypte aux steppes de Moab

1Voici les étapes des Israélites depuis leur départ d’Egypte, rangés en ordre sous la conduite de Moïse et d’Aaron. 2Sur ordre de l’Eternel, Moïse consigna par écrit leurs lieux de campement, d’étape en étape. Voici donc quel fut leur itinéraire.

3Le quinzième jour du premier mois, le lendemain de la Pâque, ils partirent de Ramsès. Les Israélites s’en allèrent librement sous les yeux de tous les Egyptiens33.3 Voir Ex 14.8., 4qui enterraient tous leurs fils aînés que l’Eternel avait frappés pour exercer ses jugements contre leurs divinités.

5Les Israélites partirent de Ramsès et campèrent à Soukkoth. 6Ils partirent de Soukkoth et campèrent à Etam, à la limite du désert. 7Ils partirent d’Etam et rebroussèrent chemin vers Pi-Hahiroth à l’est de Baal-Tsephôn et campèrent en face de Migdol. 8Ils partirent de Hahiroth33.8 Selon la plupart des manuscrits du texte hébreu traditionnel. Certains manuscrits du texte hébreu traditionnel, le Pentateuque samaritain et la Vulgate ont : Pi-Hahiroth. et traversèrent la mer des Roseaux en direction du désert. Après trois journées de marche dans le désert d’Etam, ils campèrent à Mara. 9Ils partirent de Mara et gagnèrent Elim, où ils trouvèrent douze sources d’eau et soixante-dix palmiers. Ils campèrent là. 10-11Partis d’Elim, ils dressèrent leur camp près de la mer des Roseaux, puis dans le désert de Sin. 12De là ils allèrent camper à Dophqa, 13puis à Aloush, 14puis à Rephidim, où le peuple ne trouva pas d’eau potable.

15Partis de Rephidim, ils campèrent dans le désert du Sinaï, puis aux endroits suivants : 16Qibroth-Hattaava, 17Hatséroth, 18Ritma, 19Rimmôn-Pérets, 20Libna, 21Rissa, 22Qehélata, 23à la montagne de Shapher, 24Harada, 25Maqhéloth, 26Tahath, 27Tarah, 28Mitqa, 29Hashmona, 30Moséroth, 31Bené-Yaaqân, 32Hor-Guidgad, 33Yotbata, 34Abrona, 35Etsyôn-Guéber 36et dans le désert de Tsîn, c’est-à-dire Qadesh, 37à la montagne de Hor, à la limite du pays d’Edom.

38Là, sur ordre de l’Eternel, le prêtre Aaron gravit la montagne de Hor, où il mourut le premier jour du cinquième mois de la quarantième année après le départ des Israélites d’Egypte33.38 Voir Nb 20.22-28 ; Dt 10.6.. 39Il était âgé de cent vingt-trois ans.

40C’est alors que le roi cananéen d’Arad, qui habitait le Néguev dans le pays de Canaan, apprit l’approche des Israélites33.40 Voir Nb 21.1..

Préparatifs avant la conquête de Canaan

Les instructions en vue de la conquête

41Partis de la montagne de Hor, ils dressèrent successivement leur camp à Tsalmona, 42Pounôn, 43Oboth, 44Iyé-Abarim à la frontière de Moab, 45Dibôn-Gad, 46Almôn-Diblataïm, 47puis dans les montagnes d’Abarim, devant le mont Nébo, 48et dans les steppes de Moab, au bord du Jourdain en face de Jéricho. 49Leur camp s’étalait sur la rive du Jourdain de Beth-Hayeshimoth à Abel-Shittim dans les steppes de Moab.

50C’est là que l’Eternel s’adressa à Moïse, dans les steppes de Moab, au bord du Jourdain en face de Jéricho, pour lui dire : 51Dis aux Israélites : Lorsque vous aurez traversé le Jourdain pour pénétrer dans le pays de Canaan, 52vous déposséderez en votre faveur tous les habitants du pays et vous détruirez toutes les idoles de pierre sculptée et toutes leurs statues de métal fondu, vous démolirez tous leurs hauts lieux. 53Vous prendrez possession du pays et vous vous y établirez, car je vous ai donné le pays pour qu’il vous appartienne. 54Vous le partagerez par tirage au sort entre vos familles, attribuant un patrimoine plus grand à ceux qui sont plus nombreux, et un plus petit à ceux qui le sont moins. Chacun acceptera comme son patrimoine foncier celui que le sort lui attribuera. Vous ferez le partage entre vos tribus33.54 Voir Nb 26.52-56 ; 34.13 ; Jos 14.1-2.. 55Si vous ne dépossédez pas les habitants du pays en votre faveur, ceux que vous laisserez là seront comme des épines dans vos yeux et des échardes dans vos flancs33.55 Voir Jos 23.13 ; Ez 28.24. ; ils seront vos adversaires dans le pays que vous habiterez. 56Alors c’est vous que je traiterai comme j’avais résolu de les traiter.

Swedish Contemporary Bible

4 Moseboken 33:1-56

Lägret på Moabs slätter

Israels väg till löfteslandet

1Här är de sträckor Israels folk vandrade från den stund då Mose och Aron ledde dem ut ur Egypten i ordnade härskaror. 2Herrens befallning skrev Mose ner varje uppbrott från en lägerplats till en annan, så som de vandrade sträcka för sträcka:

3De startade från Ramses i den första månaden, dagen efter påskhögtiden. De drog frimodigt iväg och helt öppet inför egypterna, 4medan dessa höll på att begrava sina förstfödda som Herren hade dödat. Då dömde Herren alla deras gudar.

5Sedan de lämnat Ramses slog de läger i Suckot.

6Nästa lägerplats efter uppbrottet från Suckot var Etam där öknen började.

7De lämnade Etam och vände tillbaka till Pi Hachirot öster om Baal Sefon där de slog läger nära Migdol.

8Därifrån fortsatte de genom Sävhavet och vidare tre dagar ut i Etams öken och slog läger i Mara.

9De lämnade Mara och kom till Elim där det fanns tolv källor med vatten och sjuttio palmer och slog läger där.

10När de bröt upp från Elim, drog de vidare för att så småningom slå läger vid Sävhavet.

11Nästa lägerplats efter Sävhavet blev i öknen Sin.

12Därefter slog de läger i Dofka 13och fortsatte sedan från Dofka till Alush och slog läger där.

14Från Alush drog de vidare till Refidim och slog läger, men där fanns det inte något vatten för folket att dricka.

15Från Refidim gick färden till Sinais öken som var nästa lägerplats 16och sedan drog de vidare till nästa i Kivrot Hattaava.

17Från Kivrot Hattaava färdades de till Haserot och slog läger där, sedan till lägerplatser enligt följande:

18från Haserot till Ritma,

19från Ritma till Rimmon Peres,

20från Rimmon Peres till Livna,

21från Livna till Rissa,

22från Rissa till Kehelata,

23från Kehelata till berget Shefer,

24från berget Shefer till Harada,

25från Harada till Makhelot,

26från Makhelot till Tachat,

27från Tachat till Terach,

28från Terach till Mitka,

29från Mitka till Hashmona,

30från Hashmona till Moserot,

31från Moserot till Bene Jaakan,

32från Bene Jaakan till Hor Haggidgad,

33från Hor Haggidgad till Jotvata,

34från Jotvata till Avrona,

35från Avrona till Esjon-Gever, 36därifrån till Sinöknen där de slog läger vid Kadesh och

37från Kadesh till berget Hor, på gränsen till Edoms land, där de också slog läger som de gjort på de tidigare ställena.

38Vid berget Hor gick prästen Aron på Herrens befallning upp på berget och däruppe dog han. Detta skedde under det fyrtionde året efter det att Israels folk hade lämnat Egypten, den första dagen i den femte månaden. 39Aron var 123 år gammal när han dog på berget Hor. 40Det var då som den kanaaneiske kungen i Arad som bodde i Negev i Kanaans land, fick höra att Israels folk närmade sig.

41De bröt upp från berget Hor och slog läger vid Salmona, 42sedan i Punon 43och därefter i Ovot 44och i Ije Haavarim vid Moabs gräns.

45Därifrån gick de till Divon Gad, 46vidare till Almon Divlatajma 47och därifrån till Avarimbergen framför Nebo och slog läger på alla dessa platser.

48Efter att ha brutit upp från Avarimbergen, slog de läger på Moabs hedar vid floden Jordan mitt emot Jeriko.

49Deras läger sträckte sig från Bet Hajshimot ända till Avel Hashittim på Moabs hedar.

50Herren talade till Mose på Moabs hedar vid Jordan mitt emot Jeriko:

51”Tala till israeliterna: ’När ni går över floden Jordan in i Kanaans land 52ska ni fördriva alla folk som bor där, förstöra deras avgudar och gjutna beläten och ödelägga deras offerplatser. 53Ta landet i besittning och bosätt er där, för det har jag gett er. 54Dela landområdena genom lottkastning i förhållande till stammarnas storlek. Ge de större områdena av landet till de större stammarna och de mindre områdena till de mindre stammarna. Det som lotten ger ska bli vars och ens del. Gör fördelningen efter era fädernestammar. 55Men om ni inte fördriver folket som bor där, kommer de att bli som törne i era ögon och taggar i era kroppar. De ska tränga er i landet där ni bor. 56Och då kommer jag att göra med er så som jag har planerat att göra med dem.’ ”