Yakob Hyira Ne Mmammarima
1Yakob frɛɛ ne mmammarima nyinaa ka kyerɛɛ wɔn sɛ, “Mommɛtwa me ho nhyia, na menka mo deɛ ɛbɛba mo so.
2“Yakob mmammarima, mommoaboa mo ho ano, na montie;
montie mo agya Israel.
3“Ruben, wo na woyɛ mʼabakan.
Wo na woyɛ me tumi ne mʼahoɔden nsɛnkyerɛnneɛ a ɛdi ɛkan a
ɛboro animuonyam ne tumi so.
4Woyɛ kirikiri sɛ asorɔkye, nanso worenkɔ so bio,
ɛfiri sɛ, woforoo wʼagya mpa ne ne yere kɔdaeɛ,
de guu mʼanim ase.
5“Simeon ne Lewi yɛ anuanom.
Wɔgyina hɔ ma basabasayɛ ne nsisie.
6Mma me nkɔka wɔn agyinatuo ho,
ɛfiri sɛ, wɔnam wɔn abufuo so akunkum nnipa,
na wɔkunkumm anantwie de gyee wɔn ani.
7Nnome nka wɔn abufuo, ɛfiri sɛ, ano yɛ den,
na ɛyɛ atirimuɔdensɛm!
Ɛno enti, mɛbɔ wɔn asefoɔ ahwete
Israelman mu nyinaa.
8“Yuda, wo nuammarimanom bɛyi wo ayɛ.
Wobɛsɛe wʼatamfoɔ nyinaa.
Wʼagya mmammarima bɛkoto wo.
9Ao, Yuda, woyɛ gyata ba a
woawe wʼatamfoɔ ɛnam awie.
Wote sɛ gyata a wabutu.
Hwan na ɔbɛtumi akɔka no?
10Ahempoma remfiri Yuda nsam,
na saa ara nso na ahempoma remfiri ne nan ntam,
kɔsi sɛ, deɛ ɛyɛ ne dea a aman nyinaa bɛtie no no bɛba.
11Ɔbɛsa nʼafunumu wɔ bobe dua mu.
Ɔde nʼafunumu ba bɛsa bobe pa mman mu.
Ɔbɛsi ne ntoma wɔ nsã mu,
na wasi nʼatadeɛ nso wɔ bobesa kɔɔ mu.
12Nʼaniwa aba bɛbiri asene bobesa.
Ne se bɛyɛ fitaa asene nufosuo.
13“Sebulon bɛtena mpoano.
Ɔbɛsisi ahyɛngyinabea ama ahyɛn.
Nʼahyeɛ so bɛtrɛ akɔsi Sidon.
14“Isakar yɛ afunumu hoɔdenfoɔ a
ɔbutu hɔ rehome wɔ nnwankuo mu.
15Sɛ ɔhunu sɛdeɛ nʼahomegyebea yɛ fa a,
ne sɛdeɛ nʼasase no so dwo a,
ɔbɛkuntunu agye adesoa,
na wapene so sɛ akoa ama ɔhyɛ adwuma.
16“Dan bɛbu ne manfoɔ atɛn
sɛ Israel mmusuakuo no baako.
17Dan bɛyɛ sɛ ɔtweaseɛ a ɔda kwankyɛn;
ɔbɛyɛ sɛ ahuritia a ɔnam tempɔn mu a
ɔka ɔpɔnkɔ nantin,
sɛdeɛ ɛbɛma ne sotefoɔ ate ahwe nʼakyiri.
18“Ao, Awurade, wo nkwagyeɛ na meretwɛn.
19“Nnipa bɔnefoɔ bɛto ahyɛ Gad so,
na ɔno nso bɛti wɔn ato ahyɛ wɔn so.
20“Aser aduane a ɔdi no bɛyɛ aduane pa.
Na ɔbɛma ahennuane a ɛyɛ akɔnnɔ.
21“Naftali te sɛ ɔforoteɛ a wɔagyaa no a
ɔwo mma ahoɔfɛfoɔ.
22“Yosef yɛ ngo dua a ɛso aba,
a ɛsi asutene ho,
na ne mman tra afasuo.
23Agyantofoɔ kaa no hyɛeɛ,
de abufuo to hyɛɛ ne so.
24Nanso, ne bɛma no gyinaa pintinn,
na ne basa mu yɛɛ den;
esiane Otumfoɔ Onyankopɔn a Yakob somm no no
a ɔyɛ odwanhwɛfoɔ ne Israel botantim no;
25esiane Onyankopɔn a wʼagya somm no a ɔboa wo no;
Otumfoɔ a ɔde ɔsoro nhyira bɛhyira wo;
nhyira a ɛfiri asase ase pɛɛ;
nhyira a ɛfiri nufoɔ ne yafunu mu no.
26Wʼagya nhyira a wɔahyira no no
bɛdɔɔso asene tete ntredee mmepɔ
ne nkokoɔ a ɛtintim hɔ daa no so nnɔbaeɛ.
Yeinom nyinaa mmra Yosef a ɔda mu fua
a wɔpaa no firii ne nuanom mu no so.
27“Benyamin yɛ pataku a ɔyɛ nam;
ɔbɔ aporɔ anɔpa, kye nʼahaboa we,
na ɛduru anwummerɛ a, ɔkyekyɛ ɛnam nkaeɛ no.”
28Yei ne nhyira a Israel mmusuakuo dumienu no agya de hyiraa wɔn; obiara ne sɛdeɛ ɛfata no.
Yakob Wuo Ne Ne Sie
29Yakob rebɛwuo no, ɔka kyerɛɛ wɔn hyɛɛ wɔn sɛ, “Aka kakraa bi, na wɔrebɛfa me akɔka me mpanimfoɔ ho. Sɛ mewu a, monsie me wɔ ɔboda a ɛwɔ Hetini Efron afuo a wɔsiee me mpanimfoɔ mu no mu. 30Ɛno ne ɔboda ne afuo a ɛwɔ Makpela, a ɛbɛn Mamrɛ a ɛwɔ Kanaan asase so no. Abraham tɔɔ saa ɔboda no firii Hetini Efron nkyɛn, de yɛɛ amusieeɛ. 31Saa ɔboda no mu na wɔsiee Abraham ne ne yere Sara. Ɛhɔ ara nso na wɔsiee Isak ne ne yere Rebeka, na mesiee Lea nso. 32Me nana Abraham tɔɔ afuo no ne ɔboda a ɛka ho no nyinaa firii Hetifoɔ no nkyɛn.”
33Ɛberɛ a Yakob kasa kyerɛɛ ne mma no wieeɛ no, ɔmaa ne nan so guu ne mpa so wuiɛ. Wɔkɔsiee no wɔ ne mpanimfoɔ nkyɛn.
Jakob profeterar över sina söner
(5 Mos 33:1-29)
1Jakob kallade sedan samman alla sina söner och sa: ”Ställ er här hos mig, så ska jag berätta för er vad som kommer att hända med er under kommande dagar.
2Kom hit och lyssna till mig, Jakobs söner,
lyssna till Israel, er far!
3Ruben, du min förstfödde, min styrka,
den första frukten av min kraft.
Du är den högste i ära, den störste i kraft.
4Men du är som svallande vatten,
därför ska du inte längre räknas som den förste,
för du gick till din fars säng,
du vanhelgade min bädd.
5Simon och Levi är bröder,
våldet är deras svärd.49:5 Betydelsen av det hebreiska uttrycket är osäker.
6Jag vill inte delta i deras råd,
inte vara i deras sällskap.
I vrede har de dödat män,
och oxar har de stympat i sitt övermod.
7Förbannad vare deras vrede, för den är våldsam
och deras grymhet som är så enorm.
Därför ska jag skingra dem i Jakob,
sprida ut dem till hela Israel.
8Juda, dina bröder kommer att prisa dig.
Du kommer att förgöra dina fiender.
Din fars söner ska böja sig inför dig.
9Juda är ett ungt lejon,
som reser sig från sitt byte.
Han lägger sig ned som ett lejon som slår sig till ro.
Vem vågar oroa honom?
10Spiran ska inte vika från Juda,
och inte härskarstaven från hans hand,
förrän den kommer som den tillhör.49:10 Grundtextens innebörd är osäker. Alternativa tolkningar är bl.a. förrän den/han kommer till Shilo; tills Shilo kommer; eller mottar tribut.
Alla folk ska lyda honom.
11Han binder sin åsna vid en vinstock,
ja, åsnefölet vid en utvald gren.
Han tvättar sina kläder i vin
och sin mantel i druvornas blod.
12Hans ögon är mörkare än vin
och hans tänder är vitare än mjölk.
13Sebulon ska bo vid havets strand
och bli en hamn för skeppen,
med sina gränser utsträckta till Sidon.
14Isaskar är en stark åsna,
som vilar bland fållorna.49:14 Eller: vid lägerelden. Eller: mellan sadelväskorna.
15När han ser hur skön viloplatsen är
och hur gott landet är,
böjer han sig ner
och går in under bördan av tvångsarbete.
16Dan49:16 Namnet Dan är en anspelning på hebreiskans verb för döma. ska ge sitt folk rättvisa,
som en av stammarna i Israel.
17Han ska vara som en orm på vägen,
en huggorm på stigen,
som stinger hästen i hälen,
så att dess ryttare faller av baklänges.
18Jag väntar på räddning från dig, Herre!
19Ett band av rövare ska överfalla Gad49:19 Namnet Gad är en anspelning på hebreiskans verb för (över)falla.,
men han ska falla dem i ryggen.
20Asher ska laga till utsökta maträtter
som passar en konungs bord.
21Naftali är som en hind, som man släppt lös
och som föder välskapta kalvar49:21 Eller talar vackra ord..
22Josef är ett ungt fruktträd,
ett ungt fruktträd vid källan.
Hans grenar når över muren.
23Han ansätts bittert av skyttarna,
av bågskyttar som går till anfall,
24men han håller sin båge stadigt med fast arm,
för Jakobs Mäktige, Herden, Israels Klippa, stöder honom.
25Din fars Gud ska hjälpa dig,
den Väldige ska välsigna dig
med himlens välsignelser ovanifrån
och med djupets välsignelser underifrån,
med bröstets och livmoderns välsignelser.
26Din fars välsignelser sträcker sig högre
än de uråldriga bergen,49:26 Eller: än mina fäders välsignelser
än de eviga höjdernas härlighet.
Detta ska vara välsignelserna över Josef,
över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.
27Benjamin är en hungrig varg.
Han uppslukar sitt rov på morgonen,
och på kvällen delar han bytet.”
28Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far sa till dem när han gav dem var och en sin egen välsignelse.
29Sedan befallde han dem: ”Jag ska snart samlas till mitt folk, och då ska ni begrava mig hos mina förfäder i Kanaans land, i grottan på hettiten Efrons åker, 30grottan på åkern i Makpela vid Mamre i Kanaan, den åker som Abraham köpte av hettiten Efron som begravningsplats. 31Där är Abraham och hans hustru Sara begravda. Där ligger också Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea. 32Det är den åker och grotta som köptes från hettiterna.”
33När Jakob hade gett dessa befallningar till sina söner, drog han upp sina fötter i sängen, drog sitt sista andedrag, dog och förenades så med sina fäder.
