Misaad ang Ginoo nga Panalanginan Niya ang Jerusalem
1-2Miingon pag-usab ang Ginoo nga Makagagahom ngadto kang Zacarias, “Nabalaka ako pag-ayo sa Zion. Ug tungod sa akong dakong kabalaka kaniya, nasuko ako pag-ayo sa iyang mga kaaway. 3Mobalik ako sa Jerusalem8:3 Jerusalem: Sa Hebreo makita usab ang pulong nga Zion, nga mao ang laing ngalan sa Jerusalem. ug mopuyo didto. Unya pagatawgon ang Jerusalem nga Matinumanon nga Siyudad ug pagatawgon ang akong bukid8:3 bukid: Ang Bukid sa Zion diin nagatindog ang templo. nga Balaang Bukid. 4Mobalik nag panglingkod sa mga plasa sa Jerusalem ang mga tigulang nga nagasungkod na tungod sa hilabihan nga katigulangon. 5Ug mapuno ang mga plasa sa mga kabataan nga nagadula.”8:5 Ang buot ipasabot niini nga mga bersikulo, hatagan sa Dios ang iyang mga katawhan sa taas nga kinabuhi ug daghang mga kabataan.
6Miingon pa ang Ginoo nga Makagagahom, “Tingali daw imposible kini alang sa akong katawhan nga nahibilin, apan dili kini imposible kanako. 7Luwason ko ang akong katawhan nga gibihag didto sa mga yuta sa sidlakan ug sa kasadpan. 8Dad-on ko sila pagbalik sa Jerusalem ug papuy-on didto. Mahimo na usab silang akong katawhan ug ako mahimong ilang Dios nga matinumanon ug matarong.”
9Miingon pa gayod ang Ginoo nga Makagagahom, “Kining mensahe gisulti sa mga propeta kaniadto sa panahon nga gitukod pag-usab ang pundasyon sa akong templo. Ug karon nga nadungog ninyo kini pag-usab, lig-ona ninyo ang inyong kaugalingon aron mahuman ninyo ang pagtukod sa templo. 10Sa dihang wala pa masugdi ang pagtukod ug balik sa templo, lisod ang inyong kahimtang. Walay suhol alang sa mga tawo nga nagtrabaho ug sa mga mananap nga gigamit sa pagtrabaho; ug makuyaw ang paglakaw-lakaw bisan asa tungod kay gihimo kong magkaaway ang mga tawo. 11Apan karon, ako, ang Ginoo nga Makagagahom, nagaingon nga dili ko na kini himuon kaninyong mga nahibilin. 12Magtanom kamo nga may kalinaw.8:12 Magtanom… kalinaw: o, Motubo ug maayo ang mga binhi. Mamunga ang mga ubas, mohatag ug daghang abot ang yuta, ug may yamog na. Ihatag ko kining tanan kaninyong mga nahibilin. 13Mga katawhan sa Juda ug Israel, gipanghimaraot kamo sa ubang mga nasod. Apan luwason ko kamo ug mahimo kamong panalangin ngadto kanila. Busa ayaw kamo kahadlok. Pagmalig-on hinuon kamo.”
14Miingon pa ang Ginoo nga Makagagahom, “Sa dihang gipalagot ako sa inyong mga katigulangan, nakahukom ako nga silotan kamo ug dili kamo kaloy-an. 15Apan karon nakahukom ako nga ipadayon ko ang paghimo ug maayo sa Jerusalem ug Juda. Busa ayaw kamo kahadlok. 16Mao kini ang angay ninyong himuon: Isulti ninyo ang tinuod ngadto sa usag-usa. Paghukom kamo nga matarong diha sa inyong mga hukmanan alang sa kaayohan sa tanan. 17Ayaw kamo paglaraw ug daotan batok sa inyong isigka-tawo ug ayaw panumpa ug bakak, kay gikayugtan ko kining tanang mga buhat.”
18-19Miingon pag-usab ang Ginoo nga Makagagahom kang Zacarias, “Ang pagpuasa sa ika-upat, ika-lima, ika-pito, ug ika-napulo nga mga bulan mahimong masadya nga okasyon alang sa mga katawhan sa Juda. Busa higugmaa ninyo ang kamatuoran ug ang kalinaw.8:18-19 kalinaw: o, maayong relasyon sa usag usa. 20Daghang katawhan gikan sa nagkalain-laing siyudad ang mangadto sa Jerusalem. 21Ang mga lumulupyo sa usa ka siyudad manghanggat sa usa ka siyudad ug moingon, ‘Molakaw kami aron sa pagpangamuyo ug sa pagdangop sa Ginoo nga Makagagahom. Dali, uban kamo!’
22“Daghang katawhan gikan sa gamhanang mga nasod ang moadto sa Jerusalem sa pagpangamuyo ug sa pagdangop kanako. 23Ug nianang panahona, napulo ka tawo nga gikan sa ubang mga nasod ug nagkalain-laing pinulongan ang moadto sa usa ka Judio ug moingon, ‘Gusto gayod kaming mouban kaninyo, tungod kay nadunggan namo nga ang Dios nagauban kaninyo.’ ”
En ny tid för Jerusalem och Juda
1På nytt kom härskarornas Herres ord:
2Så säger härskarornas Herre: ”Min lidelse för Sion är stor, jag ivrar för henne i stark vrede.”
3Så säger Herren: ”Jag återvänder till Sion, och jag vill bo mitt i Jerusalem. Jerusalem ska kallas Den trogna staden, och Herrens berg Det heliga berget.”
4Så säger härskarornas Herre: ”Än en gång ska gamla män och kvinnor sitta vid Jerusalems gator, var och en med käpp i handen, för så gamla är de. 5Stadens gator ska fyllas av pojkar och flickor som leker där.”
6Så säger härskarornas Herre: ”Även om det låter alltför otroligt för dem som är kvar av folket i denna tid, så är det väl inte otroligt för mig?” säger härskarornas Herre.
7Så säger härskarornas Herre: ”Jag ska rädda mitt folk från länderna i öster och väster. 8Jag ska föra dem tillbaka och låta dem bo i Jerusalem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud i trohet och rättfärdighet.”
9Så säger härskarornas Herre: ”Handla med kraft, ni som i denna tid hör vad de profeter talat som var där när grunden till Herrens hus blev lagd, templet som skulle byggas upp. 10Före den tiden fick varken människor eller djur någon lön, och ingen kunde komma eller gå tryggt för sina ovänner. Jag lät människorna drabba samman, alla mot varandra. 11Men mot dem som är kvar av mitt folk är jag inte längre som jag var i det förgångna, säger härskarornas Herre.
12Säden växer väl,8:12 Grundtextens innebörd är osäker. vinstocken ger sin frukt, jorden sin skörd och himlen sin dagg. Jag ska låta dem som är kvar av folket ärva allt detta. 13Liksom ni har varit en förbannelse bland folken, Juda och Israel, så ska jag rädda er, och ni får bli till välsignelse. Var inte rädda! Handla med kraft!”
14Så säger härskarornas Herre: ”Liksom jag planerade det onda över er, säger härskarornas Herre, och inte visade någon barmhärtighet när era förfäder provocerade min vrede, 15så har jag nu gjort en plan för att göra gott mot Jerusalem och judéerna. Var inte rädda! 16Så här ska ni göra: Tala sanning med varandra. Döm rättvist och fredligt i era portar. 17Lägg inga onda planer mot varandra, och svär inte falska eder. Jag hatar allt sådant, säger Herren.”
18Härskarornas Herres ord kom till mig:
19Så säger härskarornas Herre: ”Fastan i den fjärde, femte, sjunde och tionde månaden8:19 Fjärde… månaden, se 2 Kung 25:3f., liksom den femte år 586 f.Kr, och sjunde (se not till 7:3 och 7:5) år 581 (?) f.Kr. I fråga om tionde månaden åsyftas året 588 f.Kr., se 2 Kung 25:1. ska för Juda bli till glädje och jubel, till lyckliga högtider. Ni ska älska sanning och frid.”
20Så säger härskarornas Herre: ”Folk ska komma, invånare från många städer. 21Invånarna i en stad ska gå till en annan och säga: ’Låt oss gå och vädja till Herrens välvilja, uppsöka härskarornas Herre. Jag ska också gå dit.’ 22Många folk och mäktiga nationer ska komma och söka härskarornas Herre i Jerusalem och vädja till Herrens välvilja.”
23Så säger härskarornas Herre: ”På den tiden ska tio män från alla språk och folk ta tag i en judes mantelflik och säga: ’Låt oss få följa med er, för vi har hört att Gud är med er.’ ”
