Mateo 10 – APSD-CEB & BPH

Ang Pulong Sa Dios

Mateo 10:1-42

Ang 12 ka Apostoles

(Mar. 3:13-19; Luc. 6:12-16)

1Gitawag ni Jesus ang iyang 12 ka mga tinun-an ug gihatagan niya sila ug gahom sa paghingilin sa mga daotang espiritu. Gihatagan usab niya sila ug gahom sa pag-ayo sa bisan unsang matang sa sakit. 2Mao kini ang ngalan sa maong 12 ka mga apostoles: si Simon (nga gitawag ug Pedro nga mao ang una), si Andres nga iyang igsoon, ang duha ka mga anak ni Zebede nga si Santiago ug si Juan, 3si Felipe, si Bartolomeo, si Tomas ug ang maniningil ug buhis nga si Mateo, si Santiago nga anak ni Alfeo, si Tadeus, 4si Simon (nga kaniadto rebelde sa gobyerno sa Roma), ug si Judas Iscariote nga mao ang nagluib kang Jesus.

Ang Buluhaton sa 12 ka Apostoles

(Mar. 6:7-13; Luc. 9:1-6)

5Sa wala pa palakwa ni Jesus ang 12 ka apostoles gimandoan niya sila, “Ayaw kamo pag-adto sa mga dapit sa mga dili Judio o sa mga lungsod sa Samaria, 6adto hinuon kamo sa mga kaliwat ni Israel. Sama sila sa mga karnero nga nangawala. 7Ibalita ninyo kanila nga panahon na nga ang Dios maghari sa mga tawo. 8Ayoha ninyo ang mga masakiton, banhawa ninyo ang mga patay, ayoha ninyo ang mga may ngilngig nga sakit sa panit10:8 ngilngig nga sakit sa panit: Tan-awa usab ang 8:2. aron mahimo silang hinlo, ug hinginli ninyo ang daotang mga espiritu. Nakadawat kamo gikan sa Dios nga walay bayad, busa panghatag usab kamo nga walay bayad. 9Ayaw kamo pagbalon ug kuwarta, 10bag, ilisan, sandalyas, o baston, kay ang nangalagad angay gayod nga hatagan sa iyang mga kinahanglanon.

11“Kon mosulod kamo sa usa ka lungsod o sa usa ka baryo, pangita kamo ug tawo nga andam modawat kaninyo. Puyo kamo didto hangtod nga mobiya kamo niana nga dapit. 12Sa pagsulod ninyo sa balay panalangini ninyo ang nagapuyo didto. 13Kon kana nga panimalay modawat kaninyo, ibilin ang inyong panalangin kanila; apan kon dili, bakwia ang inyong panalangin kanila. 14Kon may mga panimalay o lungsod nga dili gayod modawat kaninyo o dili gayod maminaw kaninyo, biyai ninyo sila. Sa pagbiya ninyo, itaktak ang abog sa inyong sandalyas isip pasidaan batok kanila. 15Sa pagkatinuod, ang silot nga ilang madawat sa adlaw sa paghukom labaw pa kabug-at kaysa silot nga nadawat sa mga taga-Sodoma ug mga taga-Gomora.”

Ang Umaabot nga mga Paglutos

(Mar. 13:9-13; Luc. 12:12-17)

16“Timan-i ninyo kini! Sama kamo sa mga karnero nga akong gipaadto sa mabangis nga mga mananap. Busa pagmaigmat kamo sama sa mga bitin, ug pagmalumo kamo sama sa mga salampati. 17Pagbantay kamo kanila, kay dakpon nila kamo ug dad-on ngadto sa mga hukmanan ug latigohon kamo didto sa sulod sa ilang mga sinagoga. 18Isumbong nila kamo sa mga gobernador ug mga hari tungod sa inyong pagsunod kanako, ug didto makasangyaw kamo sa Maayong Balita kanila ug sa uban pang dili Judio. 19Kon sukitsukiton na kamo, ayaw kamo kabalaka kon unsa ang inyong itubag, ug kon unsaon ninyo pagtubag. Kay sa higayon nga mahitabo kini, tudloan kamo sa Espiritu Santo kon unsay inyong isulti. 20Busa ang inyong itubag dili inyo kondili iya sa Espiritu nga gikan sa inyong Amahan. Siya ang mosulti pinaagi kaninyo.

21Nianang panahona may mga tawo nga mounay pagtugyan sa ilang igsoon aron patyon. May mga amahan nga mopapatay sa ilang mga anak. Ug may mga anak nga makigbatok sa ilang mga ginikanan, ug mopapatay kanila. 22Dumtan kamo sa tanan tungod kay kamo akong mga tinun-an. Apan ang magpadayon sa pagsunod kanako hangtod sa kataposan mao ang maluwas. 23Kon lutoson kamo diha sa usa ka lungsod, pahilayo kamo ug adto sa laing lungsod. Kay sa pagkatinuod, sa dili pa ninyo malibot ang tanang mga lungsod sa Israel, ako nga Anak sa Tawo mobalik na.

24“Walay estudyante nga labaw sa iyang maestro, ug walay ulipon nga labaw sa iyang agalon. 25Busa igo na sa estudyante nga mahimong sama sa iyang maestro, ug sa ulipon nga mahimong sama sa iyang agalon. Kon ako nga nangulo kaninyo gitawag nga Satanas,10:25 Satanas: sa Griego, Beelzebul. unsa pa kaha kadaotan ang ilang itawag kaninyo nga akong mga tinun-an.”

Ang Angay nga Kahadlokan

(Luc. 12:2-7)

26“Busa ayaw kamo kahadlok sa mga tawo. Kay walay tinagoan nga dili mabutyag sa kaulahian. 27Ang mga butang nga kaninyo ko lang gisulti, isulti ninyo sa tanan. Ug ang akong gihunghong kaninyo, isangyaw ninyo sa katawhan. 28Ayaw kamo kahadlok sa mga tawo nga makapatay sa inyong lawas apan dili makapatay sa inyong kalag. Ang Dios mao ang angay ninyong kahadlokan, tungod kay siya ang makahimo sa paglaglag sa inyong lawas ug kalag didto sa impiyerno. 29Dili ba barato ra ang mga gagmayng langgam? Apan walay usa kanila nga mahulog sa yuta nga dili sumala sa pagbuot sa inyong Amahan. 30Ug bahin kaninyo, bisan ang inyong mga buhok inihap na niya ang tanan. 31Busa ayaw kamo kahadlok, kay mas bililhon pa kamo kaysa mga langgam.”

Ang Pag-ila kang Cristo

(Luc. 12:8-9)

32“Si bisan kinsa nga moila kanako ingon nga iyang Ginoo atubangan sa katawhan, ilhon ko usab atubangan sa akong Amahan sa langit. 33Apan si bisan kinsa nga molimod kanako atubangan sa katawhan, ilimod ko usab atubangan sa akong Amahan sa langit.”

Ang Panag-away Diha sa Panimalay Tungod kang Cristo

(Luc. 12:51-53; 14:26-27)

34“Ayaw kamo paghunahuna nga mianhi ako sa kalibotan aron mahimong maayo ang relasyon sa usag usa. Mianhi ako aron magkagubot sila.10:34 magkagubot sila: sa literal, aron magdala ug espada. 35Mianhi ako aron makigbatok ang mga anak nga lalaki sa ilang mga amahan, ang mga anak nga babaye sa ilang mga inahan, ug ang mga umagad nga babaye sa ilang mga ugangan nga babaye. 36Ang mahimong kaaway sa mga tawo mao mismo ang sakop sa ilang kaugalingon nga panimalay.10:36 Tan-awa usab ang Micas 7:6.

37“Apan ang nahigugma sa iyang amahan o sa iyang inahan labaw pa kay kanako dili angay kanako. Ug ang nahigugma sa iyang mga anak labaw pa kay kanako dili angay kanako. 38Si bisan kinsa nga dili mosunod kanako kay mahadlok mamatay tungod kanako10:38 mahadlok mamatay tungod kanako: sa literal, dili siya mopas-an sa iyang krus. dili angay kanako. 39Ang magtinguha sa pagtipig sa iyang kinabuhi mawad-an hinuon niini. Apan ang maghalad sa iyang kinabuhi tungod sa iyang pagsunod kanako makadawat sa kinabuhi nga walay kataposan.”

Ang mga Ganti

(Mar. 9:41)

40“Ang modawat kaninyo nagadawat usab kanako. Ug ang nagadawat kanako nagadawat usab sa nagpadala kanako. 41Ang magadawat sa propeta sa Dios tungod sa pagkapropeta niini makadawat gikan sa Dios ug ganti sama sa madawat sa propeta. Ug ang modawat sa tawong matarong tungod sa pagkamatarong niini makadawat gikan sa Dios ug ganti sama sa madawat sa tawong matarong. 42Ug si bisan kinsa nga mohatag bisag usa lang ka basong tubig ngadto sa labing ubos nako nga tinun-an tungod kay ako kining tinun-an, kana nga tawo makadawat gayod sa iyang ganti.”

Bibelen på hverdagsdansk

Mattæusevangeliet 10:1-42

Jesus udsender de 12 apostle

Mark. 3,13-19; 6,7-11; Luk. 6,12-16; 9,1-5

1Jesus kaldte nu 12 af sine disciple til sig og gav dem autoritet til at uddrive onde ånder og til at helbrede alle slags sygdomme og lidelser. 2Her er navnene på de 12 apostle: Simon, der senere fik navnet Peter; Andreas, der var bror til Simon; Jakob og Johannes, der var sønner af Zebedæus; 3Filip; Bartolomæus; Thomas; Mattæus, som var skatteopkræver; Jakob, søn af Alfæus; Taddæus; 4Simon Frihedskæmper10,4 Denne Simon kaldes også Kananæeren fra et aramæisk ord, der betyder „den kampivrige, den revolutionære”. Han kaldes også Zelot efter det tilsvarende græske ord. og Judas Iskariot, der senere forrådte Jesus.

5Derefter sendte Jesus de 12 apostle af sted med følgende instrukser: „I skal ikke tage ind i samaritanernes byer eller gå til de fremmede folkeslag, 6men gå hellere til de fortabte får af Israels folk. 7Fortæl dem, at Guds rige nu er kommet. 8Helbred de syge, oprejs de døde, gør de spedalske raske og driv dæmonerne ud. I har fået det for intet. Giv det for intet. 9I skal ikke tage penge med, 10ingen taske med ekstra tøj og sandaler—ja, ikke engang en vandringsstav. Den, der arbejder, har lov til at forvente, at der bliver sørget for ham.

11Når I kommer ind i en by eller en landsby, så spørg efter en gudfrygtig person, som er villig til at invitere jer indenfor. Bliv i det hjem, indtil I tager videre til den næste by. 12Når I kommer ind i huset, skal I sige: ‚Fred være med hjemmet her!’ 13Hvis det virkelig er et gudfrygtigt hjem, så vil jeres fred hvile over det. Hvis ikke, så vil freden vende tilbage til jer. 14Men hvis der i en by ikke findes en eneste, som vil høre på jer, så ryst byens støv af jeres fødder, når I forlader stedet. 15Det siger jeg jer: Sodoma og Gomorra med al deres ondskab og ugudelighed vil stå sig bedre på dommens dag end dem, der nægter at tage imod jer.

Forfølgelser forude

Mark. 13,9-13; Luk. 21,12-17; 12,2-9.51-53; 14,26-27

16Jeg sender jer ud som får iblandt ulve. Vær ærlige, men ikke dumdristige. 17-18I vil blive arresteret og slæbt for retten på grund af jeres tro på mig. I vil blive pisket i synagogerne, og I vil blive anklaget og stillet for både konger og guvernører. Det vil give jer god anledning til at fortælle dem om mig, så budskabet også når ud til den slags folk. 19Når I bliver stillet for en dommer, så lad være med at spekulere på, hvad I skal sige til jeres forsvar, for I vil få de rette ord i rette tid. 20Det er nemlig ikke jer, der skal tale—men jeres himmelske Fars Ånd vil tale gennem jer.

21Søskende vil angive hinanden—også selv om det koster de angivne livet. Forældre vil forråde deres egne børn, og børn vil gå imod deres forældre og være årsag til, at de bliver henrettet. 22Ja, mange vil hade jer på grund af jeres tro på mig. Men den, der holder ud til det sidste, vil blive frelst. 23Når forfølgelsen imod jer sætter ind i én by, så flygt videre til den næste, for det siger jeg jer: I når ikke igennem alle Israels byer, før Menneskesønnen kommer.

24Husk at en lærling ikke står over sin mester—en tjener står ikke over sin herre. 25Lærlingen må acceptere, at det går ham som hans mester—og tjeneren, at han deler skæbne med sin herre. Når jeg, der er jeres mester, bliver kaldt for Djævelen selv, hvad vil de så ikke kalde jer?

26Men I skal ikke være bange for dem, for alt, hvad der er skjult nu, vil blive åbenbaret engang. 27Hvad jeg fortæller jer i det skjulte, skal I fremsige offentligt. Hvad der hviskes jer i øret, skal I proklamere, så alle kan høre det. 28Vær ikke bange for dem! De kan kun slå kroppen ihjel, men jeres sjæl kan de ikke dræbe. I må hellere frygte ham, som kan sende både krop og sjæl i Helvede.

29Hvad sælges et par spurve for? Nogle få mønter. Alligevel er der ikke en eneste spurv, som falder til jorden, uden at jeres Far ved om det. 30Selv hårene på jeres hoved har Gud tal på. 31Vær ikke bange. I er mere værd end mange spurve.

32De, der åbent og offentligt vedkender sig mig, vil jeg også åbent vedkende mig over for min Far i Himlen. 33Men de, der offentligt nægter at kendes ved mig, vil jeg heller ikke kendes ved over for min Far i Himlen.

34At jeg er kommet til denne jord, betyder ikke, at der fra nu af er fred og ingen fare. Nej, der vil blive splid, helt ind i familiens inderkreds, som der står skrevet:

35‚En søn vil vende sig imod sin far,

en datter gøre oprør imod sin mor,

en svigerdatter imod sin svigermor.

36Man får sin egen familie til fjender.’10,36 Frit citat fra Mika 7,6.

37Den, der elsker sin far eller mor mere end mig, er ikke værdig til at være min discipel. Og den, der elsker sin søn eller datter mere end mig, er ikke værdig til at følge mig. 38Den, der ikke er villig til at give afkald på sit eget liv10,38 Ordret står der: „Den, der ikke tager sit kors op.” Den dødsdømte måtte selv bære overliggeren til korset det sidste stykke vej, før han blev hængt op på det. Denne talemåde henviser derfor til at være villig til at dø. for at følge mig, er mig ikke værd. 39Den, der klamrer sig til livet her på jorden, vil miste det evige liv. Men den, der er parat til at give afkald på sit jordiske liv for min skyld, skal leve for evigt.

40De, der tager imod jer, tager imod mig. Og de, der tager imod mig, tager imod Gud, som sendte mig. 41De, der tager imod en profet, fordi profeten er sendt af Gud, skal få samme løn som profeten. Og de, der tager imod et menneske, der tilhører mig, fordi det tilhører mig, skal få samme løn. 42Det siger jeg jer: Den, der giver bare et glas koldt vand til den ringeste af mine disciple, fordi det er en discipel af mig, skal ikke gå glip af sin løn.”