Ang Pangutana bahin sa Adlaw nga Igpapahulay
(Mat. 12:1-8; Mar. 2:23-28)
1Usa niana ka Adlaw nga Igpapahulay, miagi sila si Jesus sa kaumahan, ug nangutlo ang iyang mga tinun-an sa mga uhay sa trigo, ug gikuso-kuso nila kini ug gikaon. 2Apan may mga Pariseo nga miingon kang Jesus, “Ngano nga gihimo man ninyo ang gidili sa Adlaw nga Igpapahulay?” 3Gitubag sila ni Jesus, “Wala ba ninyo mabasa sa Kasulatan ang gihimo ni David sa dihang siya ug ang iyang mga kauban gipanggutom? 4Misulod siya sa balay sa Dios ug mikuha sa pan nga gihalad ngadto sa Dios ug unya gikaon niya. Gipakaon usab niya ang iyang mga kauban. Wala sila makasala bisan supak sa Kasugoan ang pagkaon niadto gawas lang sa mga pari.” 5Miingon pa gayod si Jesus kanila, “Ako nga Anak sa Tawo may gahom sa pagsulti kon unsa ang angay nga himuon sa Adlaw nga Igpapahulay.”
Ang Tawo nga Singkaw ug Kamot
(Mat. 12:9-14; Mar. 3:1-6)
6Sa lain na usab nga Adlaw nga Igpapahulay misulod si Jesus sa simbahan sa mga Judio aron sa pagpanudlo. May tawo didto nga singkaw ang tuong kamot. 7Tungod kay ang mga magtutudlo sa Kasugoan ug ang mga Pariseo nagtinguha gayod sa pagpangita ug ikapasangil batok kang Jesus, gibantayan nila pag-ayo kon ayohon ba niya kadto nga tawo sa Adlaw nga Igpapahulay. 8Apan nahibalo si Jesus kon unsa ang ilang gihuna-huna. Busa miingon siya sa tawo nga singkaw ug kamot, “Tindog ug duol dinhi sa atubangan.” Ug mitindog siya ug miduol kang Jesus. 9Unya miingon si Jesus sa mga magtutudlo sa Kasugoan ug sa mga Pariseo, “Unsa ba diay ang gitugot sa atong Kasugoan sa Adlaw nga Igpapahulay: ang paghimo ba ug maayo o ang paghimo ug daotan? Ang pagluwas ba sa kinabuhi, o ang pagpatay?” 10Mitan-aw si Jesus kanilang tanan apan wala gayod sila motubag. Unya miingon siya sa tawo nga singkaw ug kamot, “Ituy-od ang imong kamot.” Gituy-od niya, ug naayo kini. 11Apan nasuko pag-ayo ang mga magtutudlo sa Kasugoan ug ang mga Pariseo, busa gihisgotan nila kon unsay ilang himuon kang Jesus.
Gipili ni Jesus ang 12 ka mga Apostoles
(Mat. 10:1-4; Mar. 3:13-19)
12Niadtong panahona, mitungas si Jesus sa bukid aron mag-ampo. Ug nagaampo siya didto sa tibuok gabii. 13Pagkabuntag, gitawag niya ang iyang mga tinun-an ug mipili siya ug 12 kanila, ug gitawag niya sila nga mga apostoles. 14Ang ilang mga ngalan mao si Simon (nga ginganlan ni Jesus ug Pedro), si Andres nga iyang igsoon, si Santiago, si Juan, si Felipe, si Bartolomeo, 15si Mateo, si Tomas, si Santiago nga anak ni Alfeo, si Simon nga kaniadto rebelde sa gobyerno sa Roma, 16si Judas nga anak sa laing Santiago, ug si Judas Iscariote nga mao ang nagluib kang Jesus.
Nagtudlo si Jesus ug Nang-ayo
(Mat. 4:23-25)
17Human siya makapili sa iyang mga apostoles, milugsong sila sa patag. Nagtigom didto ang iyang mga tinun-an ug ang daghang mga tawo nga gikan sa mga lungsod nga sakop sa Judea ug sa siyudad sa Jerusalem. May mga tawo didto nga gikan pa sa siyudad sa Tyre ug Sidon nga duol sa dagat. 18Miadto sila didto aron maminaw sa mga gipanudlo ni Jesus ug aron ayohon sila sa ilang mga sakit. Ang mga tawo nga gipaantos sa daotan nga mga espiritu giayo usab niya. 19Ang tanan nga tawo didto naninguha gayod sa paghikap kaniya, tungod kay may gahom gikan kaniya nga nagaayo kanilang tanan.
Ang Bulahan ug ang Alaot
(Mat. 5:1-12)
20Unya mitan-aw si Jesus sa iyang mga tinun-an ug miingon:
“Bulahan kamong mga kabos,
kay sakop kamo sa paghari sa Dios.
21Bulahan kamong gigutom karon, kay muabot ang panahon nga dili na gayod kamo gutomon.
Bulahan kamo nga naghilak karon,
kay mangatawa ra unya kamo.
22Bulahan kamo kon tungod sa inyong pagsunod kanako nga Anak sa Tawo dumtan kamo sa mga tawo, isalikway, biay-biayon, ug daoton ang inyong ngalan.
23Mao usab kana ang gihimo sa ilang mga katigulangan ngadto sa mga propeta kaniadto. Busa kon himuon nila kana kaninyo, magmalipayon gayod kamo tungod kay madawat ninyo ang dakong ganti sa langit.
24Apan alaot kamong mga adunahan,
tungod kay naangkon na ninyo ang inyong kalipay.
25Alaot kamong mga busog karon,
tungod kay muabot ang adlaw nga gutomon kamo.
Alaot kamo nga nagkatawa karon,
tungod kay muabot ang adlaw nga maguol kamo ug maghilak.
26Alaot usab kamo kon gidayeg kamo sa tanan, tungod kay gihimo usab kini sa ilang mga katigulangan ngadto sa mga mini nga propeta.”
Higugmaa Ninyo ang Inyong mga Kaaway
(Mat. 5:38-48; 7:12a)
27“Apan kamo nga naminaw kanako, sultihan ko kamo: Higugmaa ninyo ang inyong mga kaaway ug buhata ang maayo sa mga nagadumot kaninyo. 28Panalangini ang mga nanghimaraot kaninyo, ug iampo ang nagpasipala kaninyo. 29Kon may mosagpa sa imong usa ka aping, ipasagpa usab ang pikas. Kon may mokuha sa imong kupo, ihatag. Ug kon kuhaon pa hasta ang imong kamisita, ihatag usab. 30Hatagi si bisan kinsa nga mangayo, ug kon may mokuha sa imong mga butang ayaw na kini bawia. 31Buhata sa uban ang buot ninyo nga buhaton nila diha kaninyo.
32“Kon ang nahigugma kaninyo mao lang ang inyong higugmaon, makadawat ba kamo ug balos gikan sa Dios? Dili gayod. Tungod kay bisan pa gani ang mga makasasala nahigugma usab sa mga nahigugma kanila. 33Ug kon ang mga tawo nga maayo kaninyo mao lang ang inyong buhatan ug maayo, makadawat ba kamo ug balos gikan sa Dios? Bisan ang mga makasasala nagahimo usab niini. 34Kon magpahulam kamo sa mga tawo nga nahibaloan ninyo nga makabayad, makadawat ba kamo ug balos gikan sa Dios? Bisan ang mga makasasala nagapahulam usab ngadto sa sama nilang makasasala basta nahibaloan nila nga makabayad sila. 35Mao kini ang inyong buhaton: Higugmaa ninyo ang inyong mga kaaway ug buhata ang maayo ngadto kanila. Kon magpahulam kamo, ayaw na pagpaabot nga bayran pa kamo. Kon mao kini ang inyong himuon, madawat ninyo ang dako nga balos ug mahimo kamong mga anak sa Dios nga Labaw sa Tanan. Tungod kay maayo gayod siya bisan sa mga tawo nga daotan ug walay igabalos. 36Magmaluloy-on kamo sama sa inyong Dios nga Amahan.”
Ayaw Ninyo Hukmi ang Uban
(Mat. 7:1-5)
37“Ayaw ninyo hukmi ang uban aron dili usab kamo hukman sa Dios. Ayaw kamo pag-ingon nga kinahanglan silang silotan, aron dili usab kamo silotan sa Dios. Pasayloa ninyo ang mga nakasala kaninyo aron pasayloon usab kamo sa Dios. 38Panghatag kamo aron hatagan usab kamo sa Dios. Kon maghatag kaninyo ang Dios, madagayaon gayod, daw sama nga giuyog niya ang taksanan, gidasok, ug gipaawas pa niya sa dili pa ibubo sa inyong sudlanan. Kay kon unsa kadako ang inyong ihatag sa uban mao usab kana ang ihatag sa Dios kaninyo.”
39Pagkahuman niadto gisultihan sila ni Jesus niini nga panultihon, “Walay buta nga makahimo sa paggiya sa laing buta, tungod kay mangahulog silang duha sa bangag. 40Walay tinun-an nga labaw pa sa iyang magtutudlo, apan kon natudloan siyag maayo ug nakahuman sa iyang pagtuon, mahisama usab siya sa iyang magtutudlo.
41“Nganong tan-awon man nimo pag-ayo ang gamay nga puling sa imong isigka-tawo, apan wala nimo tagda ang imong puling nga sama kadako sa troso? 42Unsaon mo pag-ingon kaniya, ‘Kuhaon ko ang imong puling,’ nga ikaw gani wala man makakita sa imong puling nga morag troso kadako? Tigpakaaron-ingnon! Kuhaa una ang imong puling nga morag troso kadako, aron makakita ka pag-ayo sa imong pagkuha sa gamay nga puling sa imong isigka-tawo.”
Ang Kahoy Maila Pinaagi sa Iyang Bunga
(Mat. 7:16-20; 12:33-35)
43“Ang maayo nga kahoy dili mamunga ug daot, ug ang daot nga kahoy dili mamunga ug maayo. 44Ang tagsa-tagsa ka kahoy mailhan mo pinaagi sa iyang bunga. Walay mapupo nga bunga sa igos o bunga sa ubas gikan sa tunokon nga mga tanom. 45Ang tawo sama niana. Ang maayo nga tawo mosulti ug maayo, tungod kay maayo man ang iyang kasingkasing. Apan ang tawo nga daotan mosulti ug daotan tungod kay daotan man ang iyang kasingkasing. Kon unsa ang anaa sa kasingkasing sa tawo mao usab kini ang mogawas sa iyang baba.
Ang Sambingay bahin sa Duha ka Tawo nga Nagpatukod ug Balay
(Mat. 7:24-27)
46“Nganong nagatawag kamo kanako ug ‘Ginoo’ nga wala man kamo nagatuman sa gisulti ko kaninyo? 47Ipakita ko kaninyo kon unsa ang tawo nga nagaduol kanako, nagapaminaw ug nagatuman sa akong gisulti. 48Sama siya sa usa ka tawo nga nagkalot ug lawom ug nagtukod ug balay diha sa pundasyon nga bato. Mibaha ang suba, miawas ang tubig ug midasmag sa maong balay, apan wala matarog ang balay tungod kay lig-on ang iyang pundasyon. 49Apan ang tawo nga naminaw sa akong gisulti ug wala motuman niini, nahisama sa tawo nga nagtukod ug balay nga walay lig-on nga pundasyon. Pagbaha sa suba, midasmag ang tubig sa balay. Natumba kini ug nabungkag.”
Lärjungarna plockar ax på sabbaten
(Matt 12:1-8; Mark 2:23-28)
1En sabbat, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte hans lärjungar av ax, som de gnuggade mellan händerna och åt.
2Men några av fariseerna sa: ”Varför gör ni så där? Det där är ju inte tillåtet på sabbaten.”
3Då svarade Jesus dem: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga?6:3 Jfr 1 Sam 21:1-6. 4Han gick in i Guds hus och åt av skådebröden som bara prästerna får äta och delade sedan med sig till de andra.” 5Sedan sa Jesus till dem: ”Människosonen är Herre över sabbaten.”
Jesus botar en man på sabbaten
(Matt 12:9-14; Mark 3:1-6)
6En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Då satt där en man med en förtvinad högerhand. 7De skriftlärda och fariseerna höll noga ögonen på Jesus, om han skulle bota på sabbaten. I så fall skulle de få något att anklaga honom för.
8Men Jesus förstod precis vad de tänkte. Därför sa han till mannen med den förtvinade handen: ”Res dig upp och kom hit.” Och mannen reste sig och kom fram.
9Jesus sa till dem: ”Låt mig få fråga er en sak: Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att förgöra det?” 10Han såg sig omkring på dem och sa sedan till mannen: ”Räck fram din hand!” Och när mannen gjorde det, blev handen normal igen. 11Men de blev rasande och började prata med varandra om vad de skulle kunna göra med Jesus.
Jesus utser sina tolv lärjungar
(Matt 10:2-4; Mark 3:13-19; Apg 1:13)
12Några dagar senare gick Jesus upp på ett berg för att be, och han bad till Gud hela natten. 13När det ljusnade kallade han sedan samman sina lärjungar och utsåg tolv av dem som han kallade apostlar6:13 Betyder sändebud.: 14Simon, som han gav namnet Petrus, Simons bror Andreas, Jakob, Johannes, Filippos, Bartolomaios, 15Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Simon, som kallades seloten6:15 Selot betyder ivrare. Antingen var Simon ivrig till sin läggning, eller så tillhörde han ”seloterna”, ett politiskt parti som ville göra uppror mot romarna. Eller: kallades den ivrige., 16Jakobs son Judas och Judas Iskariot, han som senare förrådde Jesus.
Mycket folk följer Jesus
(Matt 5:3-12)
17När Jesus hade kommit ner tillsammans med dem, stannade de på en slätt. Där var många av hans lärjungar och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem och från kustområdet vid Tyros och Sidon6:17 Tyros och Sidon var fenikiska städer vid Medelhavets kust, nordväst om Galileen. 18som hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. De som led av orena andar blev helade, 19och alla försökte röra vid honom, eftersom det gick ut kraft från honom som gjorde alla friska.
Verklig lycka
20Sedan vände han sig till sina lärjungar och sa:
”Lyckliga är ni som är fattiga6:20 Jfr Matt 5:3, där grundtexten säger: de som är fattiga i anden, dvs. de som inser sina andliga behov.,
för er tillhör Guds rike.
21Lyckliga är ni som nu hungrar6:21 Jfr Matt 5:6, där grundtexten säger: hungrar och törstar efter rättfärdighet, dvs. hungrar och törstar efter det som är i enlighet med Guds vilja.,
för ni ska bli mättade.
Lyckliga är ni som nu gråter,
för ni ska få skratta.
22Lyckliga är ni när man för Människosonens skull hatar er
och tar avstånd från er,
hånar er och smutskastar ert namn.
23Gläd er då, hoppa av glädje, för ni får en stor lön i himlen. Så gjorde ju deras förfäder med profeterna.
24Men ve er som är rika,
för ni har redan fått ut er tröst.
25Ve er som nu är mätta,
ni ska få gå hungriga.
Ve er som nu skrattar,
ni ska få sörja och gråta.
26Ve er som man nu talar väl om.
Så gjorde ju deras förfäder med de falska profeterna.
Om att älska sina fiender
(Matt 5:39-42)
27Men till dem som lyssnar säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er, 28välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er.
29Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Vill någon ta ditt ytterplagg, så hindra honom inte från att ta skjortan också. 30Ge till alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. 31Gör så mot andra så som ni vill att de ska göra mot er.
32Om ni bara älskar dem som älskar er, är ni då värda särskilt beröm? Även syndare älskar ju dem som ger dem kärlek. 33Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, är det något så märkvärdigt med det? Det gör ju syndare också! 34Om ni lånar ut pengar till dem som kan betala tillbaka, är det något man bör tacka er för? Även syndare lånar ju till sina vänner om de får igen pengarna.
35Nej, älska era fiender och gör gott mot dem, och ge lån utan att oroa er för om ni får det tillbaka. Då ska ni få stor lön och bli den Högstes barn, för han är själv god mot dem som är otacksamma och onda.
36Var barmhärtiga, så som er Fader i himlen är barmhärtig.
Om att döma andra
(Matt 7:1-5)
37Döm inte, så ska ni själva inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så ska ni inte förklaras skyldiga. Förlåt, så ska ni få förlåtelse. 38Ge, så kommer ni att få. Ett gott, packat, skakat och rågat mått ska ges i er famn. För med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er.”
39Sedan berättade han en liknelse: ”En blind kan väl inte leda en annan blind? Faller då inte båda i gropen? 40Och en lärjunge står inte över sin lärare, men när han är fullärd, kan han bli som sin lärare.
41Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? 42Hur kan du säga till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt inte märker bjälken i ditt eget? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.
Av frukten känner man trädet
(Matt 7:17-20)
43Ett bra träd kan aldrig bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan aldrig bära bra frukt. 44Trädet känns igen på den frukt det bär. Man hittar inte fikon på tistlar eller vindruvor på törnbuskar. 45En god människa bär fram det goda ur den godhet som lagrats i hennes hjärta, medan en ond människa bär fram det onda ur den ondska som lagrats i hennes hjärta. Munnen talar ju vad hjärtat är fullt av.
Om att bygga på stadig grund
(Matt 7:24-27)
46Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’, när ni ändå inte gör som jag säger? 47Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – vem han liknar, det ska jag visa er. 48Han liknar en man som bygger ett hus och gräver så djupt att han kan lägga grunden på ett berg. När floden sedan svämmar över och vattnet vräker sig mot huset, står det stadigt kvar, eftersom det är väl byggt.
49Men den som hör och inte handlar, han liknar en man som bygger ett hus direkt på marken utan att gräva någon grund. Och när floden vräker sig mot huset, faller det genast ihop med ett stort brak.”
