Nagtudlo si Jesus bahin sa Pag-ampo
(Mat. 6:9-13; 7:7-11)
1Usa niana ka adlaw, pagkahuman ug ampo ni Jesus, usa sa iyang mga tinun-an miduol kaniya ug miingon, “Ginoo, si Juan nga tigbautismo nagtudlo sa iyang mga tinun-an sa pag-ampo. Tudloi usab kami sa pag-ampo.”
2Busa miingon si Jesus kanila, “Pag-ampo kamo ug sama niini:
‘Amahan, hinaut nga pasidunggan ikaw sa mga tawo.
Hinaut nga maghari ka dinhi kanamo.
3Hatagi kami sa among gikinahanglan nga pagkaon matag adlaw.
4Pasayloa kami sa among mga sala,
tungod kay gipasaylo man usab namo ang tanang nakasala kanamo.
Ug ayaw itugot nga madaog kami sa mga pagsulay.’ ”
5Miingon pa gayod si Jesus kanila, “Pananglitan may amigo ka, ug sa tungang gabii moadto ka didto sa iyang balay ug moingon kaniya, ‘Bay, pahulama una ako ug pagkaon, 6tungod kay may amigo ako nga bag-o lang miabot ug wala gayod akoy ipakaon kaniya.’ 7Unya motubag siya sa sulod, ‘Ayaw na ako ug samoka. Nasirad-an na namo ang pultahan ug nakahigda na ako ug ang akong mga bata, busa lisod na kanako ang pagbangon aron hatagan ka.’ 8Apan ang tinuod, bisan ug dili siya gustong mobangon ug mohatag kanimo bisan tuod ug amigo kamo, mobangon na lang siya ug mohatag sa imong gikinahanglan tungod kay wala ka man maulaw sa pagsigeg pangayo kaniya. 9Busa sultihan ko kamo: Pangayo kamo sa Dios ug hatagan niya kamo. Duol kamo kaniya ug tabangan gayod niya kamo. Pag-ampo kamo sa Dios ug tubagon niya kamo. 10Tungod kay ang tanang mangayo sa Dios makadawat. Ang moduol kaniya tabangan niya. Ug ang mag-ampo tubagon niya. 11Kamong mga ginikanan, kon mangayo ug isda ang inyong anak hatagan ba ninyo ug bitin? 12Kon mangayo siya ug itlog, hatagan ba ninyo ug tanga? Dili gayod! 13Kon kamong mga tawo nga daotan makahibalong mohatag sa maayong mga butang ngadto sa inyong mga anak, unsa pa kaha ang inyong Amahan sa langit! Ihatag gayod niya ang Espiritu Santo ngadto sa mga mangayo kaniya.”
Si Jesus ug ang Hari sa mga Daotang Espiritu
(Mat. 12:22-30; Mar. 3:20-27)
14Usa niadto ka higayon giabog ni Jesus ang daotang espiritu nga misulod sa usa ka tawo nga nahimong hinungdan sa pagkaamang niini. Sa dihang naabog na niya ang daotang espiritu nakasulti dayon ang naamang. Natingala gayod ang mga tawo. 15Apan may mga tawo didto nga miingon, “Nagaabog siya sa mga daotang espiritu pinaagi sa gahom nga gihatag kaniya ni Satanas11:15 Satanas: sa Griego, Beelzebul. nga mao ang pangulo sa mga daotang espiritu.” 16Ang uban didto buot mobitik kang Jesus, busa gisultihan nila siya nga maghimo ug milagro sa pagpamatuod nga gipadala siya sa Dios. 17Apan nahibaloan ni Jesus ang ilang huna-huna, busa miingon siya kanila, “Kon ang mga sakop sa usa ka gingharian magkabahin-bahin ug mag-unay ug away, kana nga gingharian malaglag. Ug mao usab kana ang mahitabo sa usa ka pamilya nga magkabahin-bahin ug mag-unay ug away. 18Busa kon si Satanas ug ang mga sakop niya magbahin-bahin ug mag-unay ug away, unsaon paglungtad sa iyang gingharian? Kay miingon kamo nga ako nagaabog sa mga daotang espiritu tungod kay gihatagan ako ug gahom ni Satanas nga pangulo sa mga daotang espiritu. 19Kon ang gahom ni Satanas ang akong gigamit sa paghingilin sa mga daotang espiritu, kinsa man ang nagahatag ug gahom sa inyong mga tinun-an nga nagahingilin usab sa mga daotang espiritu? Ang inyong mga tinun-an mismo nagapamatuod nga sayop gayod kamo. 20Karon, tungod kay nagahingilin ako sa mga daotang espiritu pinaagi sa gahom sa Dios, nagpaila kini nga ang paghari sa Dios miabot na kaninyo.”
21Gisultihan sila ni Jesus sa usa ka panig-ingnan, “Kon ang kusgan nga tawo nga kompleto sa armas nagaguwardya sa iyang balay, dili gayod mahilabtan ang iyang mga kabtangan. 22Apan kon sulongon siya sa mas kusgan pa kay kaniya, mapildi siya. Ang iyang gisaligan nga mga armas kuhaon gikan kaniya, ug bahin-bahinon pa usab ang tanan niyang mga kabtangan.”
23Pagkahuman niini miingon si Jesus, “Ang dili modapig kanako, batok kanako. Ug ang dili motabang kanako sa pagtigom sa mga tawo sa Dios magapatibulaag lang.”
Ang Pagbalik sa Daotang Espiritu
(Mat. 12:43-45)
24“Kon ang daotang espiritu mogawas gikan sa tawo nga iyang gisudlan, magsuroy-suroy siya sa mga dapit nga walay tubig tungod kay mangita siya ug dapit nga iyang mapahulayan. Kon wala siyay makita maghuna-huna siya nga mobalik na lang sa iyang gigikanan. 25Ug kon sa iyang pagbalik makita niya nga ang iyang gigikanan limpyo ug maayo nang pagkahimutang, 26molakaw dayon siya ug mangagda ug laing pito ka espiritu nga labi pang daotan kay kaniya. Mosulod sila niadtong tawhana ug didto sila mopuyo. Ug ang kahimtang sa tawo mosamot pa kadaotan kaysa una.”
Ang Tinuod nga Pagkabulahan
27Pagkahuman ug sulti ni Jesus niadto, may babaye didto sa pundok nga misinggit kaniya, “Bulahan ang babaye nga nagmabdos ug nagpasuso kanimo!” 28Mitubag si Jesus, “Apan mas bulahan ang mga tawo nga nagapaminaw ug nagatuman sa pulong sa Dios.”
Nangayo ug Milagro ang mga Tawo
(Mat. 12:38-42)
29Samtang nagkadugang pa gayod ang gidaghanon sa mga tawo nga nagtigom didto kang Jesus, miingon siya, “Pagkadaotan gayod sa mga tawo niining panahona. Nangayo sila ug milagro.11:29 Nangayo sila ug milagro ingon nga pamatuod nga siya ang gipadala sa Dios. Apan walay milagro nga ipakita kanila gawas sa milagro nga nahitabo kang Jonas. 30Ingon nga si Jonas nahimong ilhanan sa mga taga-Nineve, ang mahitabo kanako nga Anak sa Tawo mahimong ilhanan usab sa mga tawo niining panahona. 31Sa adlaw sa paghukom mabanhaw ang Rayna sa Habagatan11:31 Rayna sa Habagatan: Mao ang Rayna sa Sheba. uban sa mga tawo niining panahona ug basulon niya sila. Kay gikan pa siya sa layo kaayo nga dapit aron sa pagpaminaw sa kaalam ni Haring Solomon. Karon, ania na dinhi ang labaw pa kang Solomon, apan wala kamo modawat sa iyang gipanudlo. 32Sa adlaw sa paghukom, ang mga taga-Nineve mabanhaw usab kauban sa mga tawo niining panahona ug basulon usab nila sila. Kay sa pagkadungog sa mga taga-Nineve niadtong wali ni Jonas, naghinulsol sila. Unya ania na dinhi ang labaw pa kay kang Jonas, apan wala kamo modawat sa iyang gipanudlo.”
Ang Suga nga Ania Kanato
(Mat. 5:15; 6:22-23)
33Miingon pa gayod si Jesus, “Walay tawo nga magdagkot ug suga aron tagoan o takloban lang dayon ug gantangan. Ibutang hinuon niya kini sa tungtonganan aron mahayagan ang mga mosulod. 34Ang atong mata mao ang suga sa atong lawas. Kon hayag ang imong panan-aw, hayag usab ang tibuok mong lawas. Apan kon ngitngit ang imong panan-aw, ngitngit usab ang tibuok mong lawas. 35Busa siguroha nga nahayagan ka gayod, kay basin ug ang imong giingon nga hayag ngitngit diay. 36Ug kon ang imong tibuok nga lawas nahayagan ug wala gayoy bahin nga nangitngitan, mohayag gayod ang tanan nga bahin, sama sa pagsiga sa suga diha kanimo.”
Ang mga Gipangsulti ni Jesus Batok sa mga Pariseo ug sa mga Magtutudlo sa Kasugoan
(Mat. 23:1-36; Mar. 12:38-40)
37Pagkahuman ug sulti ni Jesus, may usa ka Pariseo nga midapit kaniya nga mokaon didto sa iyang balay. Busa miuban si Jesus kaniya ug nangaon sila didto. 38Natingala ang Pariseo sa dihang nakita niya nga wala manghunaw si Jesus sa wala pa siya mokaon sumala sa ilang nabatasan. 39Busa misulti ang Ginoo kaniya, “Kamong mga Pariseo naghugas sa gawas lang nga bahin sa tasa ug plato, apan ang sulod ninyo puno sa kadalo ug kadaotan. 40Mga buang-buang! Dili ba ang Dios nga naghimo sa gawas mao usab ang naghimo sa sulod? 41Busa aron mahinloan kamo, kaloy-i ninyo ang mga kabos ug ayaw idalo kanila ang ilang mga gikinahanglan.
42“Alaot kamong mga Pariseo! Gihatag ninyo ang inyong ikapulo bisan pa ang gikan sa inyong mga lamas, apan wala ninyo hatagig pagtagad ang paghimo ug matarong ngadto sa inyong isigka-tawo ug ang paghigugma sa Dios. Kinahanglan nga himuon ninyo kini nga walay pagpasagad sa paghatag sa inyong ikapulo.
43“Alaot kamong mga Pariseo! Kay kon anaa kamo sa mga simbahan, gusto gayod ninyo nga molingkod sa mga lingkoranan nga alang sa mga pinasidunggan. Ug sa mga dapit nga daghan ang mga tawo, gusto gayod ninyo nga timbayaon kamo ug tahoron. 44Alaot kamo! Sama kamo sa lubnganan nga walay timailhan nga tamakan lang sa mga tawo nga wala makahibalo nga lubnganan diay kadto.”11:44 sa huna-huna sa mga Judio, kon mahikapan nila ang lubnganan, hugaw na sila ug dili na makaduol sa Dios. Busa ang buot ipasabot sa bersikulo, ang mga Pariseo sama sa mga lubnganan nga nakapahugaw sa mga tawo. Gitakdan nila ang mga tawo sa ilang gibuhat nga daotan.
45Unya miingon ang usa ka magtutudlo sa Kasugoan, “Magtutudlo, sa imong gisulti giinsulto mo kami.” 46Mitubag si Jesus, “Kamo nga mga magtutudlo sa Kasugoan, alaot usab kamo! Tungod kay gipabug-atan ninyo ang mga tawo sa daghang mga tulumanon nga gidugang ninyo sa Kasugoan, apan kamo mismo wala gani magtuman niini. 47Alaot kamo! Nagpahimo kamo ug mga lubnganan sa mga propeta nga gipamatay sa inyong mga katigulangan. 48Busa kamo mismo nagpamatuod ug miuyon sa ilang mga gibuhat. Kay sila ang nagpatay sa mga propeta ug kamo ang nagpahimo sa ilang mga lubnganan. 49Mao gani nga sumala sa kaalam sa Dios nagaingon siya, ‘Magpadala ako kanila ug mga propeta ug mga apostoles; ang uban sa akong ipadala ilang patyon, ug ang uban ilang lutoson.’ 50Busa kamong mga tawo niining panahona pagasilotan usab sa Dios tungod sa ilang pagpatay sa mga propeta niadtong unang panahon, gikan pa sa pagbuhat sa kalibotan— 51gikan kang Abel hangtod kang Zacarias nga gipatay didto sa dapit nga gitaliwad-an sa halaran11:51 halaran: ang sunoganan sa gihalad ngadto sa Dios. ug sa Templo. Oo, sultihan ko kamo, kamong mga tawo niining panahona silotan gayod tungod sa ilang mga gihimo kaniadto.
52“Alaot kamong mga magtutudlo sa Kasugoan! Kay gitagoan ninyo ang yabi sa pagsabot sa kamatuoran. Dili lang nga wala kamo magsunod sa kamatuoran, kondili gibabagan pa ninyo ang uban nga gustong mosunod.”
53Sa dihang mipahawa na si Jesus sa balay, ang mga magtutudlo sa Kasugoan ug ang mga Pariseo nagsugod na sa pagdumot kaniya. Kanunay silang mangutana kaniya sa bisan unsa 54aron lang sa pagbitik kaniya pinaagi sa iyang ipanulti.
Jesus undervisar sina lärjungar om bön
(Matt 6:9-13; 7:7-11)
1En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat sa en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, så som Johannes lärde sina lärjungar att be.”
2Då sa Jesus: ”Så här ska ni säga:
’Fader,
låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
3Ge oss den mat vi behöver, dag för dag,
4och förlåt oss våra synder,
för vi förlåter också var och en som står i skuld till oss.
Hjälp oss när vi prövas11:4 Mer ordagrant: Led oss inte in i en frestelse/prövning. (samma ord i grekiskan). Men eftersom Bibeln för övrigt visar att människan inte kan undgå prövningar/frestelser, är det mer troligt att bönen handlar om en vädjan om hjälp när vi prövas, så att vi inte faller..’ ”
5Sedan sa han till dem: ”Vem av er skulle kunna ha en vän som någon gick till mitt i natten och sa: ’Min vän, låna mig tre brödkakor! 6En av mina vänner har kommit resande, och jag har inget att bjuda honom på.’ 7Och vännen därinne skulle då svara och säga: ’Dörren är redan låst och mina barn ligger hos mig i sängen, så jag kan inte stiga upp och ge dem till dig.’ 8Men jag säger er att även om han inte stiger upp och ger honom något därför att han är en vän, så gör han det för att slippa skämma ut sig11:8 Kan även tolkas: på grund av hans uthållighet.. 9Därför säger jag er: be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på, och dörren ska öppnas. 10För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas.
11Kan någon far, om hans barn ber om en fisk, ge det en orm, 12eller en skorpion, när barnet ber om ett ägg? 13Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge den heliga Anden till dem som ber honom?”
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
(Matt 12:22-30; Mark 3:22-27)
14En annan gång drev Jesus ut en ond ande som var stum. Och när den onda anden for ut, började den stumme tala. Folk blev häpna, 15men några sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul11:15 Beelsebul , ett hebreiskt avgudanamn som har blivit en synonym till Satan. Även i v. 18 och 19., de onda andarnas härskare.” 16Några andra försökte sätta honom på prov och krävde ett tecken från himlen.
17Men Jesus förstod vad de var ute efter och sa till dem: ”Ni vet ju att ett rike där man strider mot varandra går under och hus faller på hus. 18Om Satan därför är kluven och strider mot sig själv kan väl inte hans rike bestå? Ni menar ju att jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul. 19Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vilken kraft driver då era egna anhängare ut dem? De ska därför bli era domare. 20Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har ju Guds rike kommit till er. 21Om en stark, beväpnad man bevakar sitt hus är hans ägodelar skyddade. 22Men om någon starkare dyker upp, besegrar han honom och tar ifrån honom hans vapenrustning, som han litade på, och fördelar bytet. 23Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
Den orena andens återkomst
(Matt 12:43-45)
24När en oren ande drivs ut ur en människa, irrar den omkring i vattenlösa trakter och letar efter ro, utan att hitta någon. Då säger den: ’Jag vänder tillbaka till det hus jag kom ifrån.’ 25Och när den gör det och finner huset rent och iordningställt, 26letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans återvänder de sedan och bosätter sig där. Den människan får det då långt värre än hon hade det förut.”
27Medan han talade ropade en kvinna i folkmassan: ”Lycklig är den kvinna som har fått föda och amma dig.”
28Men han svarade: ”Säg istället: Lyckliga är de som får höra Guds ord och tar vara på det.”
Jesus varnar för otro
(Matt 12:39-42)
29Från alla håll trängde sig nu folk på, och Jesus talade till dem och sa: ”Detta släkte är ett ont släkte. De kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är Jona-tecknet.11:29 Jona låg i fisken i tre dygn. Lika länge skulle Jesus ligga i graven. Jfr Matt 12:39-40. Jfr också Jonas bok. 30Så som Jona blev ett tecken för Nineves invånare, så ska Människosonen bli ett tecken för detta släkte.
31Söderns drottning11:31 Drottningen av Saba, i nuvarande Jemen. Jfr 1 Kung 10:1. ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo. 32Invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå tillsammans med detta släkte och döma det, för de vände om när Jona predikade. Men här finns en som är större än Jona.
Släpp in ljuset
(Matt 6:22-23)
33När man tänder en lampa gömmer man den inte i ett hörn eller täcker över den med ett sädesmått, utan man ställer den i lampstället så att alla som kommer in kan se ljuset. 34Ditt öga är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. Men om det är dåligt blir det mörkt i din kropp. 35Se därför till att ljuset i dig inte är mörker. 36Om hela din kropp får ljus och ingen del ligger i mörker, blir den helt och hållet ljus, som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.”
Jesus anklagar de religiösa ledarna
(Matt 23:1-36)
37Medan Jesus höll på att tala till folket, bjöd en av fariseerna hem honom på mat, och Jesus följde med och slog sig ner vid bordet. 38Farisén såg att han inte först tvättade sig och blev förvånad.
39Herren sa till honom: ”Ni fariseer rengör nog utsidan av bägare och fat, men inom er är ni fulla av girighet och ondska. 40Förstår ni då inte att han som har gjort utsidan också har gjort insidan? 41Nej, ge det som finns därinne till de fattiga, så ska allting bli rent för er.
42Ve er, fariseer! Ni ger Gud en tiondel11:42 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (Jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte. av mynta och vinruta, och av alla grönsaker, men ni struntar i rättvisan och kärleken till Gud. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.
43Ve er, fariseer, som älskar att sitta på främsta raden i synagogorna och bli hälsade på torgen! 44Ve er, för ni är som omarkerade gravar, som människor trampar på utan att märka något.11:44 En jude som kom i kontakt med en död blev oren och måste gå igenom särskilda reningsceremonier. Jfr 4 Mo 19:16-19.”
45”Mästare”, sa en av de laglärda, ”när du talar så där förolämpar du oss också.”
46”Ve er laglärda också”, sa Jesus, ”för ni lägger bördor på människorna som de knappt kan bära, men vill inte röra ett finger för att flytta dem. 47Ve er som reser gravmonument över profeterna, som era förfäder mördade! 48Ni vittnar så om era förfäders gärningar och accepterar dem. De dödade profeterna, och ni bygger gravar över dem.
49Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända dem profeter och apostlar. Några ska de döda och andra ska de förfölja.’ 50Men därför ska också detta släkte få stå till svars för morden på alla de profeter som dödats sedan världens skapelse, 51ända från Abel till Sakarja, han som blev mördad mellan altaret och templet.11:51 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21. Ja, jag säger er att detta släkte ska ställas till svars för allt detta.
52Ve er, laglärda, som har tagit nyckeln till kunskapen. Ni har själva inte gått in, och andra som vill gå in hindrar ni.”
53När han gick därifrån började fariseerna och de skriftlärda ansätta honom hårt och överösa honom med besvärliga frågor 54för att få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.
