Didto sa Kamingawan
1“Unya namalik kita ug miadto sa kamingawan, paingon sa Pulang Dagat, sumala sa gimando sa Ginoo kanako. Ug sa dugay nga panahon naglibot-libot kita sa kabungtoran sa Seir. 2Unya miingon ang Ginoo kanako, 3‘Dugay na kamong naglibot-libot niini nga kabukiran. Karon, pangadto kamo sa amihan. 4Sultihi ang mga tawo nga moagi kamo sa teritoryo sa inyong mga kadugo nga mga kaliwat ni Esau, nga nagapuyo sa Seir. Mahadlok sila kaninyo, apan pagmatngon kamo. 5Ayaw ninyo sila bikla, kay gihatag ko na kanila ang mga bukid sa Seir ingon nga ilang yuta, ug dili ko kamo hatagan sa ilang yuta bisan ug gamay. 6Palita ninyo gikan kanila ang inyong makaon ug mainom. 7Hinumdomi ninyo kon giunsa ko kamo pagpanalangin sa tanan ninyong gihimo. Ako, ang Ginoo nga inyong Dios, ang nagbantay kaninyo sa inyong paglakaw niining halapad nga kamingawan. Sulod sa 40 ka tuig nagauban ako kaninyo, ug wala gayod kamo makulangi bisan unsa.’
8“Busa milabay lang kita sa atong mga kadugo nga mga kaliwat ni Esau, nga nagapuyo sa Seir. Wala kita miagi sa dalan sa Kapatagan sa Jordan.2:8 Kapatagan sa Jordan: sa Hebreo, Araba. Nagpalayo kita sa mga lungsod sa Elat ug Ezion Geber. Didto kita mipaingon sa agianan sa kamingawan sa Moab, 9ug miingon ang Ginoo kanako, ‘Ayaw ninyo samoka o bikla ang mga Moabihanon nga mga kaliwat ni Lot, kay gihatag ko na kanila ang Ar ingon nga ilang yuta, ug dili ko kamo hatagan sa ilang yuta bisan ug gamay.’ ”
10(Kaniadto didto nagpuyo sa Ar ang daghan ug kusgan nga mga tawo nga gitawag Emhanon. Mga tag-as usab sila nga mga tawo sama sa mga kaliwat ni Anak. 11Gitawag usab sila nga mga Refaimhanon, sama sa mga kaliwat ni Anak, apan gitawag sila sa mga Moabihanon nga mga Emhanon. 12Kaniadto nagpuyo ang mga Horihanon sa Seir, apan giabog sila sa mga kaliwat ni Esau nga mipuli kanila sa pagpuyo didto, sama sa gihimo sa mga Israelinhon ngadto sa mga Canaanhon sa yuta nga gihatag sa Ginoo kanila.)
13“Unya miingon ang Ginoo kanato nga motabok kita sa Lugut sa Zered, busa mitabok kita. 14Nahitabo kini human milabay ang 38 ka tuig gikan sa panahon nga mibiya kita sa Kadesh Barnea. Nangamatay na sa kamingawan ang mga sundalo nga Israelinhon niadto nga henerasyon nga makahimo sa pagpakiggira, sumala sa gipanumpa sa Ginoo kanila. 15Gisilotan sila sa Ginoo hangtod nangahurot sila ug kamatay.2:15 Gisilotan… kamatay: sa literal, Gisilotan… kamatay sa kampo.
16“Sa dihang nangamatay na ang tanang sundalo, 17miingon ang Ginoo kanako, 18‘Karong adlawa motabok kamo sa utlanan sa Moab didto sa Ar. 19Kon makaabot na kamo sa mga Amonihanon, nga mga kaliwat ni Lot, ayaw ninyo silag samoka o bikla, kay gihatag ko na kanila ang maong yuta, ug dili ko kamo hatagan sa ilang yuta bisan ug gamay.’
20“Ang maong yuta giila usab kaniadto nga yuta sa mga Refaimhanon, apan gitawag sila sa mga Amonihanon ug Zamzumhanon. 21Daghan kini sila ug kusgan, ug tag-as usab sama sa mga kaliwat ni Anak. Apan gilaglag sila sa Ginoo aron mailog sa mga Amonihanon ang ilang yuta ug puy-an kini. 22Mao usab kini ang gihimo sa Ginoo alang sa mga kaliwat ni Esau nga nagpuyo sa Seir, kay gilaglag niya ang mga Horihanon aron makapuyo ang mga kaliwat ni Esau sa ilang yuta. Hangtod karon nagpuyo gihapon sila sa maong yuta. 23Mao usab kini ang nahitabo sa dihang gisulong sa taga-Caftor2:23 taga-Caftor: o, taga-Crete. ang mga taga-Avim nga nagpuyo sa mga baryo sa Gaza. Gilaglag nila ang mga taga-Avim ug gipuy-an ang ilang dapit.
24“Unya miingon ang Ginoo, ‘Tabok na kamo ngadto sa Lugut sa Arnon. Itugyan ko kaninyo si Sihon nga Amorihanon nga hari sa Heshbon, ug ang iyang yuta. Sulonga ninyo siya ug panag-iyaha ang iyang yuta. 25Sukad karong adlawa itugot ko nga malisang kaninyo ang tanang nasod sa tibuok kalibotan. Magkurog sa kahadlok ang makadungog bahin kaninyo.’
Napildi si Sihon nga Hari sa Heshbon
(Num. 21:21-30)
26“Busa sa dihang didto kita sa kamingawan sa Kedemot, nagpadala ako ug mga mensahero kang Sihon nga hari sa Heshbon sa pagsulti kaniya niining mensahe sa pakigdait: 27Kon mahimo tugoti kami sa pag-agi sa inyong yuta. Mosubay lang kami sa dakong dalan ug dili gayod motipas sa wala o sa tuo. 28Bayran namo ang among makaon ug mainom. Ang hangyo lang namo mao nga tugotan mo kami sa pag-agi sa inyong yuta 29sama sa gihimo sa mga kaliwat ni Esau nga nagpuyo sa Seir ug sa mga Moabihanon nga nagpuyo sa Ar. Tugoti kami sa pag-agi hangtod nga makatabok kami sa Suba sa Jordan paingon sa yuta nga gihatag kanamo sa Ginoo nga among Dios. 30Apan wala mosugot si Sihon nga hari sa Heshbon nga moagi kita didto. Kay gipagahi sa Ginoo nga inyong Dios ang kasingkasing ni Sihon aron itugyan niya siya sa atong mga kamot, sama sa iyang gihimo karong adlawa.
31“Unya miingon ang Ginoo kanako, ‘Gisugdan ko na sa pagtugyan kaninyo si Sihon ug ang iyang yuta; busa sugdi na ninyo ang pagsulong ug pag-ilog sa iyang yuta.’
32“Sa dihang nakiggira si Sihon ug ang iyang katawhan batok kanato didto sa Jahaz, 33gitugyan siya sa Ginoo nga atong Dios kanato ug ato siyang gipatay, apil ang iyang mga anak ug ang tanan niyang mga katawhan. 34Niadtong higayona gipang-ilog nato ang tanan niyang mga lungsod ug gilaglag sila sa hingpit2:34 gilaglag sila sa hingpit: Ang Hebreo nga pulong nga gigamit dinhi nagkahulogan sa mga butang nga gihalad sa Ginoo pinaagi sa paghalad o paglaglag niini.—ang mga lalaki, babaye, ug mga kabataan. Wala gayod kitay gibilin kanila nga buhi. 35Gidala nato ang ilang mga kahayopan ug mga kabtangan nga atong nakuha gikan sa ilang mga lungsod.
36“Gikan sa Aroer nga anaa sa Lugut sa Arnon ug sa lungsod nga anaa sa lugut ug sa mga dapit hangtod sa Gilead, walay lungsod nga wala nato mailog, kay gitugyan silang tanan sa Ginoo nga atong Dios kanato. 37Apan sumala sa sugo kanato sa Ginoo nga atong Dios, wala kita magpaduol sa yuta sa mga Amorihanon, bisan sa Lugut sa Jabok o sa mga lungsod sa palibot sa mga bungtod.”
En tillbakablick på vandringen
1Därefter vände vi tillbaka genom öknen mot Sävhavet, så som Herren hade sagt till mig. Under en lång tid vandrade vi omkring i området kring berget Seir. 2Sedan sa Herren till mig:
3”Nu har ni vandrat omkring här i bergen länge nog! Vänd norrut 4och säg till folket att det ska gå genom det land som tillhör deras bröder, Esaus ättlingar, som bor i Seir. Edoméerna kommer att bli rädda för er, men var ändå försiktiga. 5Ge dem ingen anledning till strid! Jag har nämligen gett dem hela Seirs bergsbygd som deras eget område och ni kommer inte att få den minsta lilla bit av deras land. 6Betala dem för den mat och det vatten ni använder. 7Herren, din Gud, har välsignat dig i allt som du företagit dig och vakat över dig under de fyrtio år du vandrat omkring i denna väldiga öken. I fyrtio år har Herren, din Gud, varit med dig och du har aldrig behövt sakna något.”
8Vi vandrade alltså fram bland våra bröder Esaus ättlingar som bodde i Seir och lämnade sedan Aravavägen, bort från Elat och Esjon-Gever och tog vägen mot Moabs öken.
9Då sa Herren: ”Anfall inte moabiterna, strid inte mot dem, för jag tänker inte ge er något av deras land. Ar har jag nämligen gett till Lots ättlingar.” 10(Eméerna, ett stort och talrikt folk, hade bott där tidigare. De är lika storvuxna som Anaks folk. 11Både eméerna och anakiterna räknas som refaéer, men moabiterna kallade dem eméer. 12Tidigare hade horéerna bott i Seir, men de hade drivits ut av Esaus ättlingar som förgjorde dem och bosatte sig där. På samma sätt gjorde Israel i det land som Herren hade gett dem som egendom.)
13”Gå nu över floddalen Sered”, sa Herren, och vi gjorde så.
14Det tog oss trettioåtta år att komma från Kadesh Barnea till Sereddalen där vi gick över floden Sered. Då hade alla stridsdugliga män i den förra generationen dött, så som Herren hade sagt. 15Ja, Herren var mot dem, han fortsatte att utplåna dem ur lägret och till slut var alla döda.
16När den siste av krigarna bland folket hade dött, 17sa Herren till mig:
18”Idag ska du gå över gränsen till Moabs område, Ar. 19När du kommer till ammoniternas land ska du inte utmana eller anfalla dem, för jag tänker inte ge dig någon del av deras land. Det har jag gett till Lots ättlingar2:19 Moabiterna och ammoniterna var avkomlingar till de söner Lot fick med sina båda döttrar. Se 1 Mos 19:36-38..”
20(Även detta land betraktas som refaeiskt. Området hade tidigare varit bebott av refaéerna, som ammoniterna kallade samsumméer. 21De var stora och talrika, lika storvuxna som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna som fördrev dem och bosatte sig i landet. 22På samma sätt hade Herren gjort med Esaus ättlingar i Seir, där han förgjorde horéerna för dem. De fördrev dem och har sedan dess varit bosatta där. 23På samma sätt blev det när kaftoréerna2:23 Befolkning på Kreta. kom från Kaftor och invaderade och förgjorde avvéerna som bodde i byar utspridda ända bort till Gaza och bosatte sig där.)
En tillbakablick på striderna
Segern över kung Sichon
(4 Mos 21:21-30)
24”Gå över floden Arnon, för jag har överlämnat amoréen Sichon, kungen i Heshbon, och hans land åt dig. Börja inta det och strid mot honom! 25Från och med idag ska jag låta alla folk på jorden darra av fruktan när de hör talas om dig.”
26Då sände jag budbärare från Kedemots öken till kung Sichon i Heshbon med en fredlig hälsning: 27”Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska hålla oss till huvudvägen och inte vika av vare sig åt höger eller vänster. 28Vi ska betala för allt vi äter och dricker. Det enda vi begär är att få vandra genom ditt land, 29på samma sätt som Esaus ättlingar i Seir och moabiterna i Ar lät oss göra. Vi ska gå över Jordan och in i det land som Herren, vår Gud, vill ge oss.”
30Men kung Sichon i Heshbon vägrade och lät oss inte gå genom hans land, eftersom Herren, din Gud, gjorde honom envis och hårdhjärtad, så att han skulle kunna överlämna Sichon åt dig. Och precis så blev det.
31Sedan sa Herren till mig: ”Jag börjar med att ge dig Sichon och hans land. Börja erövringen och ta hans land i besittning!”
32Sichon förklarade krig mot oss och mobiliserade sina styrkor vid Jahas. 33Men Herren, vår Gud, överlämnade honom åt oss och vi slog honom, hans söner och hela hans folk. 34Vi intog alla hans städer och vigde alla åt förintelse, även kvinnor och barn. Vi lät inte någon överleva. 35Men boskapen tog vi som byte tillsammans med det vi funnit i de städer vi erövrat. 36Från Aroer, som ligger vid floden Arnons strand, och från staden i dalen och ända till Gilead fanns inte en enda stad som var för starkt befäst för oss. Herren, vår Gud, gav oss alltsammans. 37Men ammoniternas land lämnade du i fred, hela området från floden Jabbok och städerna i bergsbygden, precis som Herren, vår Gud, hade befallt.
