Si Pedro ug si Juan sa Atubangan sa Korte
1Samtang nagsulti pa si Pedro ug si Juan sa mga tawo, miduol kanila ang mga pari, ang mga Saduseo, ug ang pangulo sa mga guwardya sa templo. 2Nasuko sila tungod kay nagtudlo kining duha nga si Jesus nabanhaw, ug kini nagapamatuod nga ang mga patay banhawon. 3Busa gidakop nila si Pedro ug si Juan. Sukitsukiton unta nila sila, apan tungod kay kilomkilom na, gisulod lang una nila sila sa prisohan hangtod sa pagkabuntag. 4Apan bisan mao kini ang nahitabo kanila, daghan sa mga nakadungog sa ilang pagpanudlo ang mituo. Sa mga lalaki lang nga mituo mikabat ug mga lima ka libo.
5Pagkabuntag, nagtigom sa Jerusalem ang kadagkoan sa mga pari, mga magtutudlo sa Kasugoan, ug ang uban pang pangulo sa mga Judio. 6Didto usab si Anas nga mao ang pangulong pari, si Caifas, si Juan, si Alexander, ug ang uban pang mga miyembro sa pamilya ni Anas. 7Gidala ngadto kanila si Pedro ug si Juan ug gipangutana, “Sa unsang gahom ug kang kinsang ngalan ang inyong gigamit sa pag-ayo sa tawo nga bakol?” 8Si Pedro nga gigamhan sa Espiritu Santo mitubag, “Kamo nga mga pangulo ug mga tigdumala sa mga Judio, 9kon giimbistigar ninyo kami mahitungod sa pag-ayo sa tawong bakol, 10angay kamong masayod ug ang tanang taga-Israel, nga giayo kining tawhana nga nagatindog dinhi karon pinaagi sa ngalan ni Jesu-Cristo nga taga-Nazaret. Siya mao ang inyong gilansang sa krus ug gipatay. Apan gibanhaw siya sa Dios. 11Si Jesus mao ang gipasabot nga bato sa Kasulatan nga nagaingon, ‘Ang bato nga gisalikway ninyo nga mga panday mao ang nahimong pundasyon nga bato.’4:11 Tan-awa usab ang Salmo 118:22. 12Wala nay lain pa4:12 Wala nay lain pa: sa literal, Wala nay lain pang ngalan. sa tibuok kalibotan nga makaluwas kanato kondili si Jesus lamang.”
13Natingala sila kang Pedro ug kang Juan tungod kay wala gayod silay kahadlok sa pagsulti, kay nasayod sila nga ang duha mga yano lamang nga mga tawo ug walay taas nga kahibalo. Unya nailhan nila nga kini sila mga kauban ni Jesus kaniadto. 14Gusto unta nila nga mosulti batok sa milagro nga gihimo nila ni Pedro, apan tungod kay ang tawo nga giayo nagatindog sa kilid ni Pedro ug Juan mihilom na lamang sila. 15Busa gipagawas una nila si Pedro ug si Juan gikan sa ilang gitigoman ug nagsabot-sabot sila. 16Miingon sila, “Unsa man ang atong himuon niining mga tawhana? Mikaylap na sa tibuok Jerusalem nga nakahimo silag milagro ug dili kita makaingon nga bakak kini. 17Aron dili na mokaylap ang ilang pagpanudlo sa mga tawo, sultihan nato sila nga dili na gayod sila magtudlo mahitungod kang Jesus.” 18Ug gipatawag nila si Pedro ug si Juan ug gisultihan nga dili na gayod sila mosulti o kaha manudlo mahitungod kang Jesus. 19Apan mitubag si Pedro ug si Juan kanila, “Hunahunaa ra gud ninyo pag-ayo kon asa niini ang matarong sa panan-aw sa Dios: ang pagtuman kaninyo o ang pagtuman sa Dios? 20Dili mahimo nga dili kami manugilon mahitungod sa among nakita ug nadunggan.” 21Apan gipasidan-an gihapon sila nga dili na gayod manugilon, ug pagkahuman gibuhian sila. Bisan kon gusto unta nilang pasakitan ang duha dili nila kini mahimo tungod kay nahadlok sila sa mga tawo, kay ang mga tawo nagadayeg sa Dios tungod sa milagro nga nahitabo. 22Kay ang tawo nga giayo pinaagi sa milagro nagaedad ug sobra na sa 40 ka tuig.
Ang Pag-ampo sa mga Tumutuo kang Jesus
23Sa dihang gibuhian na si Pedro ug si Juan mibalik sila didto sa ilang mga kauban, ug gisulti nila kanila kon unsa ang giingon sa kadagkoan sa mga pari ug sa mga pangulo sa mga Judio. 24Pagkadungog niini sa mga magtutuo nagaampo sila, “Ginoo nga makagagahom sa tanan, ikaw ang naghimo sa langit, sa yuta, sa dagat, ug sa tanang mga butang nga anaa kanila. 25Pinaagi sa Espiritu Santo gipasulti mo ang among katigulangan nga si David nga imong alagad. Miingon siya:
‘Ngano bang dako man gayod ang kasuko sa mga dili Judio?
Ug nganong ang mga Judio nagplano sa mga walay hinungdan?
26Ang mga hari sa kalibotan ug ang mga pangulo nagtigom ug nangandam aron sa pagpakiggira batok sa Ginoo ug sa iyang Cristo.’4:26 Cristo: Ang buot ipasabot, gipili nga mohari. 4:26 Tan-awa usab ang Salmo 2:1-2.
27“Natuman na karon ang imong gisulti niadtong unang panahon tungod kay dinhi gayod sa Jerusalem ang mga Judio ug mga dili Judio, apil si Herodes nga hari ug si Pilato nga gobernador nagkauyon nga batokan ang imong balaan nga sulugoon nga si Jesus nga imong gipili nga mahimong hari. 28Sa ilang gihimo natuman na ang imong plano niadtong unang panahon. Ug kini nahitabo sumala sa imong gahom ug kabubut-on. 29Ug karon, Ginoo, gihulga nila kami. Tabangi kaming imong mga sulugoon nga mahimong isog sa pagwali sa imong pulong. 30Ipakita ang imong gahom. Itugot nga pinaagi sa ngalan ni Jesus nga imong balaan nga sulugoon, matambalan namo ang mga masakiton ug makahimo kami sa mga milagro ug mga kahibulongang butang.” 31Human sila mag-ampo, nauyog ang balay nga ilang gitigoman. Gigamhan silang tanan sa Espiritu Santo ug maisogon nga nagwali sa pulong sa Dios.
Ang Pagtinabangay sa mga Tumutuo
32Ang tanang magtutuo nagkahiusa sa panghunahuna ug sa pagbati. Ang matag usa kanila wala moangkon nga ang iyang mga butang iya lamang gayod, kondili alang sa tanan. 33Padayon ang paghimo sa mga apostoles sa mga kahibulongang butang sa pagpamatuod nga si Ginoong Jesus nabanhaw gayod. Ug dako gayod ang tabang sa Dios sa tanang mga magtutuo. 34Walay usa kanila nga nakulangan sa ilang kinahanglanon tungod kay may mga magtutuo nga namaligya sa ilang mga yuta ug mga balay, 35ug gihatag nila ang halin sa mga apostoles. Ug gibahin-bahin kini sa mga apostoles sa matag usa sumala sa iyang gikinahanglan.
36Mao usab kini ang gihimo ni Jose nga taga-Cyprus. Judio siya nga gikan sa kaliwat ni Levi. Gitawag siya sa mga apostoles ug Barnabas, nga ang buot ipasabot “Magdadasig.” 37Gibaligya ni Jose ang iyang yuta ug gihatag niya ang halin sa mga apostoles.
Petrus och Johannes arresteras
1Medan Petrus och Johannes fortfarande talade till folket, kom prästerna, officeren vid tempelvakten och saddukeerna4:1 Se not till Matt 3:7. fram till dem. 2De var mycket upprörda över att de undervisade folket och utifrån Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda. 3Därför grep de Petrus och Johannes och satte dem sedan i fängelse över natten eftersom det hunnit bli kväll. 4Men många som hade lyssnat till budskapet började tro och antalet troende hade nu stigit till omkring 5 000 män.
5Följande dag samlades de högsta styresmännen och folkets ledare och de skriftlärda i Jerusalem.4:5 Det var det judiska rådet som samlades. Rådet hade ett sjuttiotal medlemmar, och bestod av alla de religiösa och politiska ledarna i Israel. Det fungerade under den romerska ockupationen som domstol, men hade också rätt att besluta i vissa politiska frågor. 6Översteprästen Hannas var där, liksom Kajafas, Johannes, Alexandros och alla övriga från översteprästernas släkt. 7De lät sedan hämta Petrus och Johannes och frågade dem:
”Genom vilken kraft och i vems namn har ni gjort det här?”
8Då fylldes Petrus av den heliga Anden och svarade dem:
”Ni styresmän och ledare för folket! 9Om vi idag frågas ut om en god gärning mot en handikappad man och på vilket sätt han blev frisk, 10ska både ni och alla andra i Israel veta att det är i nasarén Jesus Kristus namn som den här mannen står framför er fullständigt frisk. Ni korsfäste Jesus, men Gud uppväckte honom från de döda. 11Han är
’den sten som inte dög åt er byggnadsarbetare
har blivit en hörnsten.4:11 Se Ps 118:22.’
12Räddningen finns inte hos någon annan och det finns inget annat namn bland människor under hela himlen som kan rädda oss.”
13När de såg hur modiga Petrus och Johannes var och att de tydligen var vanliga enkla människor utan högre utbildning,4:13 De saknade rabbinsk skolning som skulle ha gett dem auktoritet att undervisa och tolka Skriften. blev de mycket förvånade. De visste bara att dessa hade varit tillsammans med Jesus. 14Men eftersom de kunde se mannen stå där bredvid dem fullt frisk, kunde de inget säga. 15Därför skickade de ut dem ur rådssalen och började diskutera med varandra. 16De sa: ”Vad ska vi göra med de här människorna? Vi kan ju inte neka till att de har gjort ett stort tecken och alla i Jerusalem känner redan till det. 17Men vi kanske kan hindra att detta sprids ännu mer bland folket. Vi varnar dem för att i fortsättningen tala till någon mer i det namnet.”
18Sedan kallade de in Petrus och Johannes igen och befallde dem att aldrig mer tala eller undervisa i namnet Jesus. 19Men Petrus och Johannes svarade: ”Tänk efter själva, om det är rätt inför Gud att lyda er istället för honom? 20Nej, vi kan inte låta bli att berätta om allt det som vi har sett och hört.”
21Då hotade rådet dem än en gång men släppte dem sedan. De visste inte hur de skulle straffa dem för alla hyllade Gud för det som hade skett. 22Mannen som hade blivit botad genom detta tecken var nämligen över fyrtio år gammal.
De troende ber om frimodighet
23Så snart Petrus och Johannes blev fria, sökte de upp de sina och berättade allt vad översteprästerna och folkets ledare hade sagt. 24Och när de andra hörde dem, började alla gemensamt ropa högt till Gud och sa:
”Herre, du som har skapat himlen och jorden och haven och allt som finns i dem!4:24 Se Ps 146:6. 25Du lät den heliga Anden tala genom vår förfader David, din tjänare:
’Varför gör folken uppror?
Varför smider de meningslösa planer?
26Jordens kungar reser sig;
makthavarna samlas mot Herren
och mot hans Smorde.’4:26 Den Smorde syftar på Messias, eller Kristus. Se Ps 2:1-2. Varför gör folken uppror har här i den grekiska texten något mer betoning på högmod; folken förhäver sig.
27De slog sig verkligen samman i den här staden mot din heliga tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus, de andra folken och Israels folk, 28de har gjort vad du i din makt och med din vilja hade förutbestämt. 29Herre, se nu hur de hotar oss! Så hjälp nu dina tjänare att frimodigt förkunna ditt budskap! 30Visa din makt och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din heliga tjänare Jesus namn!”
31När de hade slutat be, skakade platsen där de var samlade och alla fylldes av den heliga Anden och förkunnade Guds budskap frimodigt.
De troende delar allt med varandra
32Alla de troende var enade till hjärta och själ och ingen tyckte att det han ägde var hans eget utan alla delade med sig av vad de hade. 33Apostlarna vittnade med stor kraft om att Herren Jesus hade uppstått från de döda och Gud var mycket nådig mot dem alla. 34Ingen av dem saknade något. Alla som ägde mark eller hus sålde det och kom med vad de fått 35och lämnade pengarna framför apostlarna. De delades sedan ut åt var och en allt efter deras behov.
36Josef, en levit från Cypern som apostlarna kallade Barnabas, ”Tröstens son”, 37sålde också en åker som han ägde och lämnade pengarna framför apostlarna.
