Sa Tesalonica
1Miagi sila sa Amfipolis ug sa Apolonia hangtod nga miabot sila sa Tesalonica. Didto sa Tesalonica may simbahan sa mga Judio. 2Ug sumala sa iyang nabatasan, misulod si Pablo sa ilang simbahan, ug sa tulo ka Adlaw nga Igpapahulay nakiglantugi siya sa mga tawo didto. Ang Kasulatan mao ang iyang gigamit 3aron pamatud-an kanila nga ang Cristo kinahanglan gayod nga mag-antos ug mabanhaw. Miingon si Pablo, “Kining Jesus nga akong gisulti kaninyo mao ang Cristo.”17:3 Cristo: Ang buot ipasabot, “Mesiyas” o “Pinili” nga mahimong Manluluwas ug Ginoo nga maghari. 4Ang uban kanila mituo sa gisulti ni Pablo, ug misunod sila kang Pablo ug kang Silas. Daghan usab nga mga Griegong nagasimba sa Dios ug mga inilang babaye ang misunod kanila.
5Apan ang kadagkoan sa mga Judio nasina. Busa gitigom nila ang mga bugoy nga mga istambay. Sa dihang daghan na ang ilang natigom, gisugdan nila paggubot ang tibuok siyudad. Gisulong nila ang balay ni Jason nga maoy gisak-an nilang Pablo aron dad-on sila si Pablo ug Silas atubangan sa mga tawo. 6Apan wala nila makit-i si Pablo ug si Silas, busa gidakop nila si Jason ug ang uban pang mga magtutuo ug giguyod ngadto sa mga pangulo sa siyudad. Sa ilang kasuko kanila ni Pablo naninggit sila, “Kining mga tawhana nagdalag kasamok bisan asa sila moadto tungod sa ilang mga pagtulon-an. Ug karon ania na sila sa atong siyudad. 7Gipadayon pa sila niining Jason sa iyang balay. Kini silang tanan nagasupak sa kasugoan sa Emperador tungod kay nagaingon sila nga may usa pa ka hari nga ginganlag Jesus.” 8Pagkadungog niadto sa mga tawo ug sa mga pangulo, nagubot sila. 9Sa wala pa nila buhii si Jason ug ang iyang mga kauban, gipapiyansa una nila sila.
Sa Berea
10Nianang pagkagabii gipadala sa mga magtutuo si Pablo ug si Silas didto sa Berea. Pag-abot nila didto miadto sila sa simbahan sa mga Judio. 11Mas bukas ang hunahuna sa mga tawo didto sa Berea kaysa mga tawo didto sa Tesalonica. Gusto gayod nilang maminaw sa mga gipangtudlo nila ni Pablo. Ug kada adlaw ilang gisusi ang Kasulatan aron mamatud-an kon tinuod ba gayod ang gipanulti nila ni Pablo. 12Mao kana nga daghan kanila ang mituo. Bisan ang mga lalaki ug ang mga inilang babaye nga mga taga-Grecia mituo usab. 13Apan sa dihang nasayran sa mga Judio sa Tesalonica nga si Pablo nagwali usab sa pulong sa Dios didto sa Berea, miadto sila didto ug gihulhogan nila ang mga tawo nga maghimo ug kasamok. 14Busa gihatod dayon sa mga magtutuo si Pablo didto sa baybayon. Apan nagpabilin didto sa Berea sila si Silas ug si Timoteo. 15Ang mga tawo nga naghatod kang Pablo miuban kaniya hangtod sa Atenas. Unya mibalik sila sa Berea nga may tugon gikan kang Pablo nga si Silas ug si Timoteo moapas dayon kaniya sa Atenas.
Si Pablo didto sa Atenas
16Samtang naghulat si Pablo kang Silas ug kang Timoteo didto sa Atenas, nakita niya nga daghan kaayo ang ilang mga dios-dios didto. Nasubo gayod siya. 17Busa misulod siya sa simbahan sa mga Judio ug nakiglantugi kanila ug sa mga dili Judio nga nagasimba usab sa Dios. Kada adlaw atua siya sa plasa nga nakiglantugi sa mga tawo nga iyang gikahibalag. 18May duha ka grupo sa mga magtutudlo ang nakiglantugi kang Pablo. Ang usa mga Epicureo, ug ang usa mga Estoico. Ang uban kanila miingon, “Nagpataka man lag sulti kining tawhana?” Miingon ang uban, “Morag lahi man nga mga dios ang iyang giwali.” Mao kini ang ilang giingon tungod kay giwali ni Pablo ang mahitungod kang Jesus ug ang pagkabanhaw. 19Busa gidala nila si Pablo sa lugar nga ginganlan ug Areopagus nga tigomanan sa mga pangulo sa lungsod. Miingon sila kaniya, “Gusto namo nga mahibaloan ang bag-ong pagtulon-an nga imong giwali. 20Kay lahi ang imong gitudlo ug bag-o kanamo, busa gusto namong mahibaloan kon unsa kining mga butanga. 21(Mao kini ang ilang gisulti tungod kay ang mga taga-Atenas ug ang uban nga mga taga-laing lugar nga didto na nanimuyo wala nay laing gibuhat gawas sa pagpakiglantugi mahitungod sa bag-o nga mga butang.)”
22Busa mitindog si Pablo atubangan sa mga tawo nga nagtigom didto sa Areopagus ug miingon, “Mga taga-Atenas! Nakita ko nga kamo relihiyoso gayod. 23Kay sa akong paglibot dinhi sa inyong siyudad nakita ko ang inyong mga ginasimba. May nakita pa ako nga altar nga may nahisulat nga nagaingon, ‘Sa Dios nga Wala pa Mailhi.’ Kining Dios nga inyong ginasimba nga wala pa ninyo mailhi mao ang Dios nga ginawali ko kaninyo. 24Mao kini ang Dios nga naghimo sa kalibotan ug sa tanan nga anaa niini. Siya ang Ginoo nga tag-iya sa langit ug sa yuta, busa wala siya magpuyo sa mga templo nga hinimo sa mga tawo. 25Wala usab siya magkinahanglan ug tabang gikan sa mga tawo tungod kay siya mismo ang nagahatag ug kinabuhi kanato, ug sa tanang gikinahanglan nato. 26Gikan sa usa lang ka tawo, gihimo sa Dios ang nagkalain-laing matang sa tawo ug gipapuyo niya sa tanan nga bahin sa kalibotan. Sukad pa sa sinugdan giplano nang daan sa Dios kon asa magpuyo ang mga tawo lakip ang panahon nga sila magkinabuhi dinhi. 27Kining tanan gihimo sa Dios aron kitang mga tawo mangita kaniya, ug mamasin nga makita nato siya. Apan ang tinuod ang Dios dili man layo kanato, 28kay ‘nagakinabuhi ug nagalihok kita tungod sa iyang gahom.’ Sama sa giingon sa uban ninyong mga magbabalak nga, ‘kita tinuod niyang mga anak.’ 29Busa, tungod kay kita mga anak sa Dios, dili kita maghunahuna nga ang Dios sama sa mga dios-dios nga bulawan, o plata, o bato, nga gimugna lamang sa hunahuna ug kamot sa tawo. 30Kaniadto, sa wala pa makaila ang mga tawo sa Dios, wala niya tagda ang ilang mga sala. Apan karon gisugo sa Dios ang tanang mga tawo sa tanang mga dapit nga maghinulsol na ug talikdan ang daotan nilang mga binuhatan. 31Kay may adlaw na nga gipili ang Dios nga hukman niya sa matarong nga paghukom ang tanang mga tawo dinhi sa kalibotan pinaagi sa tawo nga iyang gipili. Gipamatud-an niya kini sa tanan pinaagi sa pagbanhaw niya niining tawhana gikan sa kamatayon.”
32Pagkadungog nila nga si Pablo nagasulti mahitungod sa pagkabanhaw, ang uban kanila nagbugalbugal kaniya. Apan ang uban miingon, “Balik dinhi kay gusto namo nga maminaw pa gayod kanimo mahitungod niining mga butanga.” 33Unya, mibiya si Pablo sa maong tigomanan. 34Ang ubang mga lalaki midapig kaniya ug mituo sila kang Jesus. Usa kanila mao si Dionisio nga miyembro sa Areopagus, ug may babaye usab nga si Damaris, ug may lain pang uban.
Paulus i Thessalonike
1Paulus och Silas tog nu vägen genom Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike där judarna hade en synagoga. 2Paulus gick som vanligt dit och under tre sabbater i rad talade han till folket utifrån Skrifterna. 3Han förklarade att Messias måste lida och uppstå från de döda och han bevisade att Jesus som han förkunnade för dem är Messias. 4Några av dem blev övertygade och höll sig sedan till Paulus och Silas, däribland en stor grupp gudfruktiga greker liksom ett antal högt uppsatta kvinnor.
5Men judarna blev avundsjuka och samlade några onda män från gatan och ställde till med upplopp och oroligheter i staden. De tågade sedan mot Jasons hus för att hämta Paulus och Silas, så att de kunde ställa dem till svars inför folkmassan.17:5 Eller: dömas av folkförsamlingen. 6Men när de inte hittade dem, släpade de ut Jason och några andra troende till stadens styresmän och skrek: ”Dessa har vänt upp och ner på hela världen och nu är de här också 7och Jason har släppt in dem i sitt hus. De är skyldiga till förräderi mot kejsaren, för de påstår att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.”
8Både styresmännen och folket i staden blev mycket oroade över dessa rapporter 9och Jason och de andra blev inte frisläppta förrän de hade betalat borgen.
Paulus i Beroia
10Samma natt skickade de troende iväg Paulus och Silas till Beroia. Och så snart de kommit dit, gick de till den judiska synagogan. 11Men människorna i Beroia var mer öppna än de i Thessalonike. De lyssnade gärna till budskapet och forskade varje dag i Skriften för att kontrollera om det som sades var sant. 12Många av dem började tro, däribland flera högt uppsatta grekiska kvinnor och män.
13Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus förkunnade Guds ord också i Beroia, kom de dit och ställde till med oro och bråk bland folket. 14De troende handlade därför snabbt och skickade Paulus ner till kusten, men både Silas och Timotheos stannade kvar.
15De som förde Paulus därifrån följde honom ända till Athen. Efter det återvände de och meddelade Silas och Timotheos att Paulus ville att de skulle skynda sig efter honom.
Paulus i Athen
16Medan Paulus väntade på dem, gick han omkring i Athen och han blev upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden. 17Han talade till judarna och de gudfruktiga i synagogan och varje dag på torget till alla som råkade vara där. 18En del av filosoferna, både epikuréer och stoiker17:18 Epikuréerna ansåg att livets mål var lycka. Stoikerna ansåg att självbehärskning var viktigt och att man skulle lyssna på sitt samvete. diskuterade med honom. Några sa: ”Vad är det här för underliga idéer han har snappat upp? Vad menar han?” Andra sa: ”Han försöker pracka på oss främmande gudar.” Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen.
19Sedan tog de honom med sig till areopagen17:19 Aeropagen kallades staden Athens rådgivargrupp som behandlade frågor om etik, kultur och religion, alltså även gästande talare. och sa: ”Kom och berätta mer för oss om den här nya läran du talar om, 20för det är ganska märkliga saker du har att säga. Tala om för oss vad det här handlar om!” 21Både athenarna och de utlänningar som bodde där använde nämligen all sin tid till att diskutera de senaste idéerna.
Paulus tal inför areopagen
22Paulus ställde sig alltså inför17:22 Eller: mitt på. areopagen och sa: ”Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa, 23för när jag har promenerat omkring här har jag sett era gudabilder och även funnit ett altare med inskriften: ’Åt en okänd gud’. Och det är denne jag vill berätta för er om, honom som ni har tillbett utan att veta vem det är.
24Den Gud som har skapat världen och allt som finns i den, han är Herre över både himlen och jorden och han bor inte i något tempel som är byggt av människor. 25Människor kan inte heller betjäna honom med sina händer som om han behövde någonting. Det är nämligen han själv som ger alla liv och anda och allting. 26Han skapade alla folk från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde deras tider och stakade ut deras gränser inom vilka de skulle bo.
27Det gjorde han för att människorna skulle söka Gud och kanske hitta vägen till honom. Men han är inte långt borta från någon av oss, 28för det är i honom vi lever och rör oss och existerar, precis som några av era egna poeter säger: ’Vi har vårt ursprung hos honom.’ 29Om vi nu har vårt ursprung hos honom, då kan vi inte föreställa oss det gudomliga som något som människor utifrån sina tankar och sin konstnärlighet har tillverkat av silver eller guld eller sten. 30Under lång tid har Gud haft överseende med denna okunnighet, men nu kräver han att alla människor överallt ska vända om. 31Gud har nämligen fastställt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet, genom en man som han i förväg har bestämt för den här uppgiften. Det har han bevisat inför alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.”
32När de hörde om uppståndelsen från de döda, började några hånskratta men andra sa: ”Vi vill höra mer om det där en annan gång.” 33Sedan lämnade Paulus dem. 34Några förenade sig i alla fall med honom och började tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av areopagen och en kvinna som hette Damaris och några till.
