Gipadala sa Espiritu Santo si Barnabas ug si Saulo
1Sa Antioquia may mga propeta ug mga magtutudlo nga miyembro sa iglesia. Sila mao si Barnabas, si Simeon nga gitawag nga Negro, si Lucio nga taga-Cyrene, si Manaen nga nagdako sa panimalay ni Herodes nga Gobernador, ug si Saulo. 2Samtang nagsimba sila sa Ginoo ug nagpuasa, miingon ang Espiritu Santo kanila, “Igahin ninyo alang kanako si Barnabas ug si Saulo tungod kay may ipabuhat ako kanila.” 3Human sa ilang pagpuasa ug pag-ampo, gipandongan nila si Barnabas ug si Saulo sa ilang mga kamot ug unya gipalakaw sila.
Si Barnabas ug si Saulo didto sa Cyprus
4Busa gipadala sa Espiritu Santo sila si Barnabas ug Saulo didto sa Seleucia. Gikan didto misakay sila padulong sa Cyprus. 5Pag-abot nila sa lungsod sa Salamina nagwali sila sa pulong sa Dios didto sa mga simbahan sa mga Judio. Si Juan Marcos kauban usab nila aron sa pagtabang sa ilang buluhaton. 6Gilibot nila ang tibuok isla hangtod nga nakaabot sila sa lungsod sa Pafos. Didto may nakita silang madyikero nga ginganlag Bar-Jesus. Judio siya, ug nagpakaaron-ingnon nga propeta sa Dios. 7Amigo siya ni Sergio Paulo nga gobernador sa maong isla. Si Sergio Paulo maalamon nga tawo. Gipatawag niya si Barnabas ug si Saulo tungod kay gusto siyang maminaw sa pulong sa Dios. 8Apan gibabagan sila sa madyikero nga si Elimas. (Mao kini ang ngalan ni Bar-Jesus sa pulong nga Griego.) Gipaningkamotan gayod niya nga ilikay ang gobernador sa pagtuo kang Jesus. 9Apan si Saulo nga gitawag usab nga Pablo gigamhan sa Espiritu Santo, mitutok kang Elimas ug miingon, 10“Anak ka ni Satanas! Kaaway ka sa tanang maayo! Pagpanglimbong ug pagpanunto lamang ang imong gipangbuhat. Kanunay nimong gituis ang kamatuoran nga gikan sa Ginoo. 11Karon silotan ka sa Ginoo. Mabuta ka ug dili makakita sulod sa pipila ka adlaw.” Ug diha-diha mingitngit ang panan-aw ni Elimas ug nabuta siya. Nagpangapkap na lang siya ug nagpangitag moagak kaniya. 12Sa dihang nakita sa gobernador ang nahitabo kang Elimas mituo siya, ug nahibulong gayod siya sa pagtulon-an mahitungod sa Ginoo.
Silang Pablo didto sa Antioquia
13Paggikan nila ni Pablo sa Pafos, milawig sila padulong sa Perga nga sakop sa probinsya sa Panfilia. Pag-abot nila gibiyaan sila didto ni Juan Marcos. Mibalik siya sa Jerusalem. 14Sila ni Pablo milahos sa Antioquia nga sakop sa probinsya sa Pisidia. Pag-abot sa Adlaw nga Igpapahulay miadto sila sa simbahan sa mga Judio ug milingkod didto. 15May mibasa sa Kasugoan ni Moises ug sa mga sinulat sa mga propeta. Ug unya may gisugo ang mga opisyal sa pag-ingon kanila ni Pablo, “Mga kaigsoonan, kon may isulti kamong ikalig-on sa mga tawo isulti ninyo.” 16Busa mitindog si Pablo ug gisinyasan niya ang mga tawo nga maminaw kaniya. Miingon siya:
“Mga kaigsoonan kong mga Israelinhon, ug kamong dili mga Israelinhon apan nagasimba usab sa Dios, paminawa ninyo ako! 17Ang Dios nga gisimba sa mga Israelinhon mao ang mipili sa atong mga katigulangan, ug gipadaghan niya sila samtang didto pa sila nagpuyo sa Ehipto. Ug pinaagi sa iyang gahom gitabangan niya sila aron makagawas sa Ehipto. 18Sulod sa 40 ka tuig, samtang didto sila sa kamingawan nagpailob ang Dios kanila.13:18 nagpailob ang Dios kanila: Sa ubang mga Griego nga teksto, giatiman sila sa Dios. 19Pagkahuman, gilaglag niya ang pito ka mga nasod sa Canaan, ug gihatag niya kining yutaa sa atong mga katigulangan. 20Kining tanan gihimo sa Dios sulod sa 450 ka tuig.
“Ug gihatagan niya sila ug mga maghuhukom aron magdumala kanila hangtod sa panahon ni Samuel nga propeta. 21Sa kaulahian nangayo sila ug hari, busa gihatag sa Dios si Saulo nga anak ni Kish ug usa sa mga kaliwat ni Benjamin. Naghari si Saulo kanila sulod sa 40 ka tuig. 22Sa dihang gipapahawa na sa Dios si Saulo isip hari, si David na usab ang iyang gipili nga maghari kanila. Mao kini ang giingon sa Dios, ‘Gikahimut-an ko si David nga anak ni Jesse. Motuman siya sa tanan kong sugo kaniya.’ ”13:22 Tan-awa usab ang 1 Sam. 13:14. 23Nagpadayon pagsulti si Pablo sa mga tawo, “Sa kaliwat ni David naggikan si Jesus nga mao ang Manluluwas nga gisaad sa Dios sa Israel. 24Sa wala pa magsugod si Jesus sa iyang buluhaton, nagwali si Juan sa tanang mga Israelinhon nga maghinulsol sila sa ilang mga sala ug magpabautismo. 25Sa hapit na mahuman ni Juan ang iyang buluhaton, miingon siya sa mga tawo, ‘Siguro naghuna-huna kamo nga ako mao na ang inyong gipaabot. Apan dili! Gipauna lamang ako. Mosunod siya kanako, apan bisan gani himuon akong sulugoon niya,13:25 himuon akong sulugoon niya: sa literal, bisan tighubad sa higot sa iyang sandalyas. dili ako takos.’ ”
26Ug miingon si Pablo: “Mga kaigsoonan, kamong mga kaliwat ni Abraham ug kamong dili mga Judio apan nagasimba usab sa Dios, kita mao ang gipadad-an sa Dios sa Maayong Balita mahitungod sa kaluwasan. 27Apan ang mga Judio nga nagpuyo sa Jerusalem ug ang ilang mga tigdumala wala moila nga si Jesus mao ang Manluluwas. Wala usab sila makasabot sa gisulti sa mga propeta nga gibasa nila sa matag Adlaw nga Igpapahulay diha sa ilang mga simbahan; apan sila hinuon ang mituman sa mga panagna sa mga propeta pinaagi sa ilang paghukom kang Jesus nga patyon. 28Bisan wala silay lig-on nga katarungan aron patyon siya, ila gihapong gipangayo kang Pilato nga ipapatay si Jesus. 29Ug sa dihang nahimo na nila ang tanang giingon sa Kasulatan nga mahitabo kaniya, gikuha nila siya sa krus ug gibutang sa lubnganan. 30Apan gibanhaw siya sa Dios gikan sa kamatayon. 31Ug sulod sa daghang mga adlaw sa lain-laing higayon nagpakita siya sa mga tawo nga miuban kaniya gikan sa Galilea ngadto sa Jerusalem. Kadtong mga tawhana mao usab karon ang nagasulti sa mga Israelinhon mahitungod kang Jesus. 32Ug ania kami karon aron sultihan kamo sa Maayong Balita nga gisaad sa Dios sa atong mga katigulangan, 33nga gituman na niya kanato nga ilang mga kaliwat. Gihimo niya kini pinaagi sa pagbanhaw niya kang Jesus. Mao kini ang nahisulat sa ikaduha nga Salmo nga nagaingon:
‘Ikaw akong Anak ug karon ipakita ko nga ako ang imong Amahan.’13:33 Tan-awa usab ang Salmo 2:7.
34Tungod kay gisaad nang daan sa Dios nga iya siyang banhawon ug ang iyang lawas dili madunot tungod kay nagaingon siya:
‘Ang mga gisaad ko kang David himuon ko diha kanimo.’13:34 Tan-awa usab ang Isa. 55:3.
35Giingon pa gayod diha sa usa pa ka Salmo:
‘Dili ikaw motugot nga madunot ang lawas sa imong matinumanon nga sulugoon.’13:35 Tan-awa usab ang Salmo 16:10.
36Dili si David ang iyang gipasabot, tungod kay sa pagkahuman sa pagpangalagad ni David sa mga tawo sumala sa mga gipahimo sa Dios kaniya, namatay siya ug gilubong didto sa kilid sa gilubngan sa iyang mga katigulangan ug nadunot ang iyang lawas. 37Apan si Jesus nga gibanhaw sa Dios gikan sa kamatayon wala gayod madunot. 38-39Busa mga kaigsoonan, kinahanglang mahibaloan ninyo nga pinaagi kang Jesus gisulti namo kaninyo ang balita nga kita mapasaylo sa Dios sa atong mga sala. Si bisan kinsa nga nagatuo kang Jesus gipakamatarong na sa Dios. Kini dili mahimo pinaagi sa pagsunod sa Kasugoan ni Moises. 40Busa pangandam kamo aron dili mahitabo kaninyo ang giingon sa mga propeta:
41‘Kamong mga bugalbugalon,
matingala gayod kamo sa akong buhaton.
Mangamatay kamo tungod kay sa inyong panahon may himuon ako nga dili gayod ninyo matuohan bisan kon may mopasabot pa niini kaninyo.’ ”13:41 Tan-awa usab ang Hab. 1:5.
42Sa paggawas na ni Pablo ug ni Barnabas sa simbahan sa mga Judio, giingnan sila sa mga tawo nga mobalik sa sunod Adlaw nga Igpapahulay aron sultihan pa gayod sila mahitungod niining mga butanga. 43Human sa tigom, daghang mga Judio ug mga dili Judio nga nakabig sa relihiyon sa mga Judio ang misunod kang Pablo ug kang Barnabas. Gidasig sila ni Pablo ug ni Barnabas nga magpadayon sila sa pagsalig sa grasya sa Dios.
44Sa pagkasunod Adlaw nga Igpapahulay halos ang tanang mga tawo sa Antioquia nagtigom didto sa simbahan sa mga Judio aron maminaw sa pulong sa Ginoo. 45Pagkakita sa kadagkoan sa mga Judio sa daghang mga tawo nga nanambong, nasina gayod sila ug gisaway nila ang mga gipanulti ni Pablo ug gipakaulawan pa nila siya. 46Apan nagmaisogon hinuon si Pablo ug si Barnabas. Miingon sila sa mga Judio, “Kinahanglan gayod nga iwali una dinhi kaninyong mga Judio ang pulong sa Dios. Apan tungod kay gisalikway ninyo siya nagpaila lamang kini nga kamo dili angayan nga hatagan sa kinabuhi nga walay kataposan. Busa sukad karon, sa mga dili Judio na kami mowali sa Maayong Balita. 47Tungod kay mao kini ang sugo sa Ginoo kanamo:
‘Gihimo ko ikaw nga kahayag sa mga dili Judio, aron nga pinaagi kanimo ang kaluwasan mokaylap sa tibuok kalibotan.’ ”13:47 tibuok kalibotan: sa literal, kinatumyan sa kalibotan.
48Sa dihang nadungog kini sa mga dili Judio nalipay sila ug miingon, “Dalaygon gayod ang pulong sa Ginoo.” Ug ang tanang mga napili alang sa kinabuhi nga walay kataposan nahimong magtutuo.
49Ug mikaylap ang pulong sa Ginoo niadtong dapita. 50Apan gisulsolan sa mga Judio ang mga pangulo sa siyudad apil na ang relihiyoso ug inilang mga babaye, nga mobatok kang Pablo. Busa gilutos nila si Pablo ug si Barnabas ug gipapahawa nila niadtong dapita. 51Gitaktak ni Pablo ug ni Barnabas ang abog sa ilang mga tiil isip pasidaan batok kanila. Unya miadto sila sa Iconium. 52Didto sa Antioquia nalipay gayod ang mga sumusunod ni Jesus ug napuno sila sa Espiritu Santo.
1I församlingen i Antiochia fanns profeter och lärare: Barnabas, Symeon, som också kallades Niger13:1 Betyder den svarte., Lucius från Kyrene, Manaen som hade vuxit upp tillsammans med tetrarken Herodes, och Saul. 2En gång när dessa män tillbad Herren och fastade, sa den heliga Anden: ”Avdela Barnabas och Saul för en speciell uppgift som jag har kallat dem till.” 3Och sedan de fastat och bett, lade de sina händer på dem och skickade iväg dem.
Saul blir Paulus – Paulus på Cypern
4Efter att dessa två sänts ut av den heliga Anden, reste de ner till Seleukia och seglade över till Cypern. 5När de kom till Salamis, förkunnade de Guds ord i de judiska synagogorna. Johannes följde med dem som medhjälpare.
6Sedan reste de över hela ön och till slut kom de till Pafos. Där träffade de en judisk trollkarl som hette Barjesus, en falsk profet. 7Han brukade ofta besöka den romerska landshövdingen Sergius Paulus som var en mycket klok man.
Landshövdingen bjöd nu hem Barnabas och Saul till sig eftersom han ville höra Guds ord. 8Men Elymas, trollkarlen (det är vad hans namn betyder) motarbetade dem och försökte hindra landshövdingen från att tro.
9Då blev Saul som även kallades Paulus, fylld av den heliga Anden och han spände ögonen i trollkarlen 10och sa: ”Du djävulens son, full av bedrägeri och falskhet, en fiende till allt rättfärdigt, ska du aldrig sluta med att förvränga Herrens raka vägar? 11Nu tar Herren tag i dig. Du ska bli blind under en tid så att du inte ser solen.”
I samma stund sänkte sig dimma och mörker över trollkarlen och han började irra omkring och leta efter någon som kunde leda honom. 12När landshövdingen såg vad som hände, började han tro för han var helt förundrad över undervisningen om Herren.
Paulus tal i Antiochia i Pisidien
13Paulus och hans följeslagare lämnade nu Pafos och seglade till Perge i Pamfylien. Där lämnade Johannes dem och återvände till Jerusalem. 14Men Barnabas och Paulus fortsatte från Perge till Antiochia i Pisidien13:14 Pamfylien och Pisidien var romerska provinser i nuvarande Turkiet..
När det sedan blev sabbat, gick de till synagogan och satte sig. 15Efter läsningen ur lagen och profeterna vände sig synagogföreståndarna till Paulus och Barnabas och sa: ”Bröder, om ni har något att säga som kan vara till uppmuntran för folket, så gör det!”
16Då reste sig Paulus, gav tecken till dem att vara tysta och sa: ”Israeliter och alla andra här som fruktar Gud, lyssna på mig!
17Vårt folk Israels Gud utvalde våra förfäder. Och han lät folket bli mycket stort när de bodde som främlingar i Egypten. Sedan ledde han dem ut därifrån på ett mäktigt sätt. 18Under fyrtio år hade Gud tålamod med dem i öknen 19och sedan utrotade han sju folk i Kanaan och gav deras land till israeliterna. 20Allt det här tog ungefär 450 år. Efter det gav han dem domare fram till profeten Samuels tid.
21Sedan bad folket om en kung och Gud gav dem Saul, Kishs son en man ur Benjamins stam. Han regerade i fyrtio år. 22Men Gud avsatte honom och lät David bli kung över dem istället. Om honom vittnade Gud: ’Jag har funnit David, Jishajs son en man efter mitt hjärta. Han kommer att göra min vilja.’13:22 Se 1 Sam 13:14. Citatets senare del skiljer sig något från texten i 1 Samuelsboken. 23Från hans ättlingar har Gud kallat en räddare för Israel, Jesus.
24Men innan Jesus trädde fram, förkunnade Johannes omvändelse och dop för hela Israels folk. 25När Johannes uppgift närmade sig sitt slut, sa han: ’Jag är inte den som ni tror att jag är. Han kommer efter mig och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.’13:25 Detta var en slavs uppgift.
26Lyssa nu, mina syskon, ni ättlingar till Abraham och alla andra här som fruktar Gud! Budskapet om denna räddning har sänts till er. 27Folket i Jerusalem och deras ledare insåg nämligen inte vem Jesus var. De dömde honom och fullbordade så vad som förutsagts genom profeterna som läses varje sabbat. 28Trots att de inte kunde hitta något giltigt skäl att avrätta honom, bad de Pilatus att döda honom. 29Och när de hade slutfört allt det som står skrivet om honom, tog de ner honom från korset och lade honom i en grav.
30Men Gud uppväckte honom från de döda 31och Jesus visade sig sedan under de följande dagarna för dem som hade följt med honom från Galileen till Jerusalem. Det är dessa som nu vittnar om det för Israels folk.
32Vi förkunnar evangeliet, löftet till förfäderna 33som Gud har fullföljt för oss genom att uppväcka Jesus från de döda, så som det står i den andra psalmen:
’Du är min Son. Idag har jag blivit din Far.’13:32,33 Ordagrant: jag har fött dig. Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7.
34För Gud hade låtit honom uppstå från de döda, så att han aldrig mer skulle behöva komma tillbaka till förgängelsen. Det förklarade han med orden:
’Jag ska ge er den trofasta nåd som jag gav David.’13:34 Se Jes 55:3.
35Och på ett annat ställe säger han:
’Du ska inte låta din Helige förmultna.’13:35 Se Ps 16:10.
36David hade tjänat Guds vilja på sin tid, dog och blev begravd vid sina fäder och hans kropp förmultnade. 37Men den som Gud uppväckte från de döda förmultnade inte.
38Mina syskon, jag vill att ni ska veta att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 39Var och en som tror blir genom honom rättfärdig och fri från allt det som ni inte kunde bli fria från genom Moses lag. 40Se därför upp så att ni inte drabbas av det som sagts genom profeterna:
41’Se, ni föraktare.
Låt er förvånas och förgås.
Jag ska utföra en gärning under er tid,
något som ni inte kommer att tro
när man berättar det för er.13:41 Se Hab 1:5, enligt Septuaginta.’ ”
42När Paulus och Barnabas lämnade synagogan, bad folket dem att komma tillbaka nästa sabbat så att de kunde höra mer. 43När man bröt upp efter samlingen, passade många judar och gudfruktiga proselyter också på att göra sällskap med Paulus och Barnabas som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.
Paulus sprider budskapet om Jesus till andra än judarna
44På sabbaten en vecka senare kom nästan hela staden för att höra budskapet från Herren. 45Men när judarna såg allt folket, blev de avundsjuka och började förlöjliga det Paulus sa.
46Men Paulus och Barnabas svarade dem utan att tveka: ”Ni skulle vara de första som fick höra Guds ord förkunnas, men eftersom ni avvisar det och gör er själva ovärdiga det eviga livet, så vänder vi oss nu till andra folk. 47Det är också vad Herren har befallt oss:
’Jag har gjort dig till ett ljus för alla folk,
för att du ska vara till räddning för hela jorden.13:47 Se Jes 49:6.’ ”
48När de som var från andra folk hörde detta, blev de mycket glada och prisade Herrens ord och alla som var utsedda till evigt liv började tro. 49Sedan spreds budskapet om Herren i hela området.
50Men judarna hetsade upp de högt uppsatta gudfruktiga kvinnorna och de ledande männen i staden och satte igång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området. 51Båda två skakade då dammet av sina fötter13:51 Att ”skaka dammet av fötterna” var ett sätt att visa att invånarna själva fick ta ansvar för vad de gjort. och fortsatte till Ikonion. 52Och lärjungarna fylldes av glädje och helig Ande.
