2 Mga Hari 7 – APSD-CEB & NUB

Ang Pulong Sa Dios

2 Mga Hari 7:1-20

1Mitubag si Eliseo, “Pamatia kining giingon sa Ginoo: ‘Sa ingon niining orasa ugma, mahimong barato ang mga palaliton sa merkado7:1 merkado: sa Hebreo, pultahan. Mao usab sa bersikulo 18. sa Samaria. Ang tulo ka gantang nga harina ibaligya na lang sa kantidad nga usa ka buok nga pilak, ug ang unom ka gantang nga barley ibaligya usab sa kantidad nga usa ka buok nga pilak.’ ” 2Miingon ang opisyal nga sinaligan sa hari, “Bisan pag ablihan sa Ginoo ang mga bintana sa langit dili kana mahitabo.7:2 Bisan pag ablihan… mahitabo: o, Bisan pag paulanon sa Ginoo dili gayod ingon niana kadali ang abunda nga abot.” Mitubag si Eliseo, “Makita mo nga mahitabo kini, apan dili ka makakaon niini.”

Miundang ang mga Aramehanon sa Pagsulong

3May upat ka tawo nga may ngilngig nga sakit sa panit nga nagalingkod sa may pultahan sa lungsod. Nagsultihanay sila, “Nganong magsige man lang kitag lingkod dinhi hangtod mamatay kita? 4Kon mosulod kita sa lungsod mamatay kita didto sa gutom, ug kon maglingkod lang kita dinhi, mamatay gihapon kita. Mangadto na lang kita sa kampo sa mga Aramehanon ug itugyan ang atong kaugalingon ngadto kanila. Kon dili nila kita unsaon, maayo, apan kon patyon nila kita, bahala na, total mangamatay man gihapon kita.”

5Busa pagkagabii, nangadto sila sa kampo sa mga Aramehanon. Apan pag-abot nila, wala nay tawo didto. 6Kay gipadungog sa Ginoo ang mga sundalo sa Aram ug kasaba gikan sa mga karwahe, mga kabayo, ug sa daghang mga sundalo, busa gipakaingon nilag gisuholan sa hari sa Israel ang hari sa mga Hetanhon ug ang hari sa mga Ehiptohanon sa pagsulong kanila. 7Mao nga nangikyas sila nianang pagkagabii ug gibiyaan ang ilang mga tolda, mga kabayo, ug mga asno. Gibiyaan lang nila ang ilang kampo ug nangikyas sila aron maluwas ang ilang kaugalingon.

8Pag-abot sa mga tawo nga may ngilngig nga sakit sa panit didto sa kampo, gitagsa-tagsa nilag sulod ang mga tolda. Nangaon sila, nanginom, ug nanguha sa mga pilak, mga bulawan, mga bisti, ug gipangtagoan nila kini. 9Unya nagaingnanay sila, “Dili maayo kining atong gihimo, gibalita unta nato dayon nga nangikyas na ang mga kaaway, apan nagpakahilom lang kita. Kon paugmaan pa nato ang pagsulti niini, silotan gayod kita. Dali, manglakaw kita karon dayon ug ibalita nato kini didto sa palasyo sa hari.”

10Busa namalik sila sa lungsod sa Samaria ug gitawag nila ang mga guwardya sa pultahan sa lungsod ug giingnan, “Nangadto kami sa kampo sa mga Aramehanon ug wala gayoy tawo didto, gawas lang sa mga kabayo ug sa mga asno nga gihigot. Atua pa usab ang mga tolda.”

11Gisugilon sa mga guwardya ang balita sa palasyo. 12Bisag gabii na, mibangon ang hari ug miingon sa iyang mga opisyal, “Sultihan ko kamo kon unsay giplano sa mga Aramehanon. Nahibalo sila nga gigutom kita, busa gibiyaan nila ang ilang kampo ug nanago sa mga bukid, kay nagahunahuna sila nga manggawas gayod kita. Iniggawas nato dakpon nila kita ug ilogon ang lungsod.” 13Mitubag ang usa sa iyang mga opisyal, “May lima pa kita ka kabayo nga nahibilin, nganong dili man kita magsugo ug pipila ka mga tawo sa pagsusi kon unsa gayod ang nahitabo? Bahala na kon patyon sila, total bisag ania ra sila dinhi, mangamatay man gihapon sila uban kanato.”

14Busa nagpaandam sila ug duha ka karwahe nga giguyod sa mga kabayo, ug nagsugo ang hari ug mga tawo sa pagsusi kon unsa gayod ang nahitabo sa mga sundalo sa Aram. 15Nakaabot sila hangtod sa Suba sa Jordan, ug nakita nila sa mga dalan ang mga bisti ug mga kagamitan nga gipanglabay sa mga Aramehanon sa ilang pagdali-dali ug ikyas. Namalik ang mga sinugo ug gibalita nila kini sa hari. 16Unya nanggawas ang mga tawo sa lungsod ug gipanguha nila ang mga kagamitan nga nahibilin sa kampo sa mga Aramehanon. Ug nahitabo gayod ang giingon sa Ginoo nga ang kantidad sa tulo ka gantang nga harina usa na lang ka buok nga pilak, ug mao usab ang kantidad sa unom ka gantang nga barley.

17Aron malikayan ang pagdasok sa mga tawo didto sa pultahan sa lungsod, gibutang sa hari didto ang opisyal nga iyang sinaligan. Apan gidasmagan siya ug gitunob-tunoban sa mga tawo didto sa pultahan, ug namatay siya sumala sa giingon sa alagad sa Ginoo niadtong adlaw nga miadto kaniya ang hari. 18Tuod man nga nahitabo ang giingon sa alagad sa Dios sa hari, “Sa ingon niining orasa ugma, mahimong barato ang mga palaliton sa merkado sa Samaria. Ang tulo ka gantang nga harina ibaligya na lang sa kantidad nga usa ka buok nga pilak, ug ang unom ka gantang nga barley ibaligya usab sa kantidad nga usa ka buok nga pilak.” 19Mitubag kadto nga opisyal sa hari, “Bisan pag ablihan sa Ginoo ang mga bintana sa langit dili kana mahitabo.”7:19 Tan-awa usab ang bersikulo 2. Ug miingon si Eliseo, “Makita mo nga mahitabo kini, apan dili ka makakaon niini.” 20Ug tinuod nga nahitabo kini sa opisyal, kay gitunob-tunoban man siya sa mga tawo nga nagdasok sa pultahan sa lungsod ug namatay.

Swedish Contemporary Bible

2 Kungaboken 7:1-20

1Elisha svarade: ”Hör Herrens ord! Så säger Herren: I morgon vid den här tiden ska man kunna köpa 8 kilo mjöl eller 16 kilo7:1 De angivna måttenheterna, här omvandlade till kilo, på hebreiska ett resp. två ”sea”, som var en tredjedels efa (efa=20–40 liter) är högst ungefärliga. korn för 1 sikel silver vid Samarias stadsport.”

2”Det kan inte hända ens om Herren öppnar himlens fönster!” svarade kungens adjutant som kungen stödde sig på. ”Du ska få se det, men du kommer inte att få möjlighet att äta något av det!” sa Elisha till honom.

Några spetälska män tar en risk

3Samtidigt satt fyra spetälska män vid stadsporten och de funderade: ”Varför ska vi bara sitta här tills vi dör? 4Om vi bestämmer oss för att gå in i staden där det är hungersnöd, kommer vi att svälta ihjäl, och om vi stannar här dör vi då också. Därför kan vi ju lika gärna gå över till araméerna. Om de låter oss leva är det så mycket bättre och om de dödar oss, har vi inget att förlora, för vi ska ju dö i alla fall.”

5I skymningen gick de ut till fiendens läger, men när de kom dit fanns det ingen där. 6Herren hade nämligen låtit araméerna höra dånet av vagnar och galopperande hästar, som om en stor armé närmade sig. ”Kungen i Israel har lejt hettiterna och egypterna för att anfalla oss”, ropade de. 7De hade flytt i skymningen och lämnat sina tält, hästar, åsnor och lägret efter sig, precis som det stod, och flytt för livet.

8När de fyra spetälska männen kom till utkanten av lägret, gick de in i ett av tälten och åt och drack. De bar också ut silver och guld och kläder som de gömde. Sedan gick de till ett annat tält, tog vad som fanns där och gick och gömde det. 9Men till slut sa de till varandra: ”Det här är inte rätt. Här sitter vi inne med goda nyheter och låter ingen veta det! Även om vi så bara väntar till i morgon med att berätta dem, kan vi bli straffade. Det är bäst att vi går till kungens palats och talar om vad som har hänt.”

10De återvände till stadsporten och berättade för vakterna vad som hade hänt, att de hade kommit ut till araméernas läger och att de varken sett eller hört en levande varelse där. Hästarna och åsnorna hade stått bundna, och tälten hade stått kvar där som förut. 11Då ropade vakten genast ut nyheten som fördes till dem inne i palatset, 12och kungen steg hastigt upp och sa till sina officerare: ”Jag förstår nog vad araméerna gjort mot oss. De vet att vi svälter, och nu har de lämnat lägret och gömmer sig någonstans i närheten för att vi ska låta oss luras ut dit. Sedan tänker de anfalla från staden, tillfångata oss och inta staden.”

13En av hans officerare sa: ”Låt några män ta fem av de hästar vi har kvar i staden. Blir de kvar här går det med dem som med alla de israeliter som redan förgåtts. Låt oss alltså skicka några för att se efter!”

14Man fick fram två vagnar med hästar, och kungen sände iväg dem för att undersöka vart den arameiska armén hade tagit vägen. 15De följde efter dem ända till Jordan och fann kläder och andra tillhörigheter som araméerna kastat ifrån sig under hela flykten. Där vände de utsända tillbaka till kungen och berättade för honom vad de sett. 16Då rusade folket ut ur staden och plundrade lägret, och det slog alltså in att 8 kilo mjöl och 16 kilo korn den dagen såldes för 1 sikel silver, precis som Herren hade sagt.

17Kungen satte sin adjutant som han brukade stödja sig på till uppsikt över stadsporten, men han blev nertrampad och dödad av det utrusande folket. Det var detta gudsmannen hade förutsagt, när kungen kom till honom. 18Då hade gudsmannen talat om för kungen att 8 kilo mjöl och 16 kilo korn skulle säljas för 1 sikel silver följande dag vid stadsporten i Samaria.

19Kungens adjutant hade svarat gudsmannen: ”Det kan inte hända ens om Herren öppnar himlens fönster!”

”Du ska få se det med egna ögon, men du kommer inte att få möjlighet att äta av det!” hade profeten svarat honom.

20Och så blev det. Han trampades till döds i stadsporten av folket.