Salomo Mmebusɛm
1Salomo mmebusɛm:
Ɔba nyansafo ma nʼagya ani gye,
na ɔba kwasea brɛ ne na awerɛhow.
2Ɔkwan bɔne so ahonya nni bo,
nanso trenee gye onipa fi owu mu.
3Awurade remma ɔkɔm nne ɔtreneeni
na omumɔyɛfo de, ɔka nʼadepa gu.
4Nsa a ɛnyɛ adwuma ma onipa di hia,
nanso nsiyɛfo nsa de ahonya ba.
5Nea ɔboaboa nnɔbae ano wɔ ahuhurubere no yɛ ɔba nyansafo
na nea ɔda wɔ twabere mu no yɛ ɔba nimguaseni.
6Atreneefo hyɛ nhyira kyɛw
na akakabensɛm ayɛ omumɔyɛfo anom ma.
7Ɔtreneeni nkae yɛ nhyira,
na omumɔyɛfo din bɛporɔw.
8Koma mu nyansafo tie ɔhyɛ nsɛm,
na ɔkwasea kasafo hwe ase.
9Ɔnokwafo nantew dwoodwoo,
na nea ɔfa akwan kɔntɔnkye so no ho bɛda adi.
10Nea ɔde nitan bu nʼani no de ɔhaw ba,
na ɔkwasea kasafo hwe ase.
11Ɔtreneeni anom yɛ nkwa asuti,
na akakabensɛm ayɛ omumɔyɛfo anom ma.
12Ɔtan kanyan mpaapaemu,
nanso ɔdɔ kata mfomso nyinaa so.
13Wohu nyansa wɔ nhumufo anom,
na abaa fata nea onni adwene akyi.
14Anyansafo kora nimdeɛ,
nanso ɔkwasea ano frɛfrɛ ɔsɛe.
15Adefo ahonya yɛ wɔn kuropɔn a wɔabɔ ho ban,
nanso ahiafo hia yɛ wɔn asehwe.
16Atreneefo akatua de nkwa brɛ wɔn,
na nea amumɔyɛfo nya no de asotwe brɛ wɔn.
17Nea otie ntetew pa no kyerɛ nkwa kwan,
na nea ɔpo nteɛso no di afoforo anim yera kwan.
18Nea ɔkata nitan so no yɛ ɔtorofo,
na nea odi nseku no yɛ ɔkwasea.
19Mfomso mpa ɔkasa bebree mu,
na nea ɔkora ne tɛkrɛma no yɛ onyansafo.
20Ɔtreneeni tɛkrɛma yɛ dwetɛ ankasa
nanso omumɔyɛfo koma nni bo.
21Atreneefo ano ma bebree aduan,
na atemmu a nkwaseafo nni nti wowuwu.
22Awurade nhyira de ahonya ba,
na ɔmfa ɔbrɛ mmata ne nya ho.
23Bɔneyɛ yɛ anigyede ma ɔkwasea,
nanso nea ɔwɔ nimdeɛ anigye wɔ nyansa mu.
24Nea amumɔyɛfo suro no bɛba wɔn so;
na nea atreneefo pɛ no, wɔde bɛma wɔn.
25Sɛ ahum no betwa mu a, amumɔyɛfo yera,
nanso atreneefo gyina hɔ pintinn afebɔɔ.
26Sɛnea nsa keka ɛse, na wusiw kɔ aniwa no,
saa ara na ɔkwadwofo yɛ ma wɔn a wɔsoma no.
27Awurade suro ma nkwa tenten,
nanso wotwa amumɔyɛfo nkwa so.
28Atreneefo anidaso de ahotɔ ba,
nanso amumɔyɛfo anidaso nkosi hwee.
29Awurade kwan yɛ guankɔbea ma ɔtreneeni,
nanso ɛyɛ ɔsɛe ma wɔn a wɔyɛ bɔne.
30Wɔrentɔre atreneefo ase da,
nanso amumɔyɛfo renka asase no so.
31Nyansa fi ɔtreneeni anom ba
nanso tɛkrɛma a ɛdaadaa no, wobetwa akyene.
32Ɔtreneeni ano nim ade a ɛfata
na omumɔyɛfo ano nim nea ɛyɛ nnaadaasɛm nko ara.
Salomos ordspråk
(10:1—22:16)
1Salomos ordspråk.
En vis son är sin fars glädje
men en dåraktig sin mors sorg.
2Det man skaffat sig på orätt sätt för inget gott med sig,
men rättfärdighet räddar från döden.
3Herren låter inte den rättfärdige hungra,
inte heller låter han den onde få det han vill ha.
4Lata händer gör människan fattig,
men flitiga händer för med sig rikedom.
5En vis son skördar på sommaren,
men en vanartad sover under skördetiden.
6Välsignelser kröner den rättfärdige,
men från den ondes mun flödar våld.
7Den rättfärdiges minne är en välsignelse,
men den ondes namn multnar bort.
8Den vise tar till sig förmaningar,
den som pratar strunt går det illa för.
9En människa med integritet vandrar i trygghet,
men den som går på orätta vägar råkar illa ut.
10Ett listigt blinkande med ögonen sårar andra,
pladder och tomt prat slutar i olycka.10:10 Andra raden här är lika med andra raden i v. 8. Enligt bl.a. Septuaginta lyder andra raden här: en rättfram tillrättavisning leder till frid.
11Den rättfärdiges ord är en källa till liv,
men från de ondas mun kommer våld.
12Hat underblåser gräl,
men kärleken skyler alla brister.
13Vishet finns på den klokes läppar,
men den som saknar vett ska tuktas med ris.
14Den vise sparar på sin kunskap,
men dårens ord inbjuder till fördärv.
15Den rikes förmögenhet är hans fästning,
de fattigas armod blir deras fördärv.
16Vad den rättfärdige förtjänar leder till liv
men den ondes inkomst till synd.
17Den som tar till sig förmaning visar vägen till livet,
men den som struntar i tillrättavisning leder vilse.
18Den som döljer hat är en lögnare
och den som går med skvaller en dåre.
19Den mångordige får svårt att undvika synd,
men den vise förstår att styra sina läppar.
20Den rättfärdiges tal är rent silver,
men de ondas tankar är värdelösa.
21Den rättfärdiges tal ger vägledning åt många,
men dåren leds mot döden av sitt oförstånd.
22Det är Herrens välsignelse som gör någon rik,
egen möda lägger inget därtill.
23En dåres nöje består i att göra det skamliga,
den klokes i att vara vis.
24Det som den onde fruktar händer honom,
och vad de rättfärdiga hoppas på slår in.
25När en storm kommer, sveps den onde bort,
men den rättfärdige står fast förankrad i alla tider.
26Som syra för tänderna och rök i ögonen
är den late för den som anlitar honom.
27Herrens fruktan förlänger livet,
men de ondas år förkortas.
28De rättfärdiga kan se framåt med glädje,
men vad de ogudaktiga hoppas på blir till intet.
29Herrens väg är den rättfärdiges tillflykt
men fördärv för dem som gör orätt.
30De rättfärdiga ska aldrig vackla,
men de onda visas bort ur landet.
31Den rättfärdiges tal flödar av vishet,
men lögnarens mun ska tillslutas.
32Den rättfärdige vet vad som bör sägas,
men de ondas tal är bara fördärv.
