Nyaatwomyɛ Ho Kɔkɔbɔ
1Afei, Yesu ka kyerɛɛ nnipadɔm no ne nʼasuafo no se, 2“Kyerɛwsɛm no Akyerɛkyerɛfo ne Farisifo no na wɔkyerɛ Mose mmara no ase. 3Eyi nti, ɛsɛ sɛ mutie wɔn, na moyɛ biribiara a wɔkyerɛ mo. Nanso monnyɛ nea wɔyɛ no bi efisɛ nea wɔka no, ɛnyɛ ɛno na wɔyɛ. 4Wɔhyɛ mo ma mudi mmara a ɛyɛ den so a wɔn ankasa mpɛ sɛ wodi so.
5“Biribiara a wɔyɛ no yɛ ɔyɛkyerɛ. Wɔde sɛbɛ a kyerɛw nsɛm bi hyɛ mu sɛn wɔn nsa, hyɛ ntade yuu kyerɛ sɛ wɔyɛ atreneefo. 6Na wɔkɔ aponto ase nso a, wɔpɛ sɛ daa wɔtena mpanyin tenabea; wɔkɔ asɔre nso a wɔpɛ sɛ wɔtena mpanyin tenabea pa. 7Sɛ wode obu kyia wɔn wɔ abɔnten so na wofrɛ wɔn ‘Rabi’ anaa ‘Owura’ a ɛyɛ wɔn dɛ.
8“Mommma obiara mmfrɛ mo sa. Efisɛ Onyankopɔn nko ara na ɔyɛ Owura. Mo nyinaa moyɛ pɛ sɛ anuanom. 9Mommfrɛ obiara wɔ asase so ha sɛ ‘Agya,’ efisɛ Onyankopɔn a ɔwɔ ɔsoro no nko ara na ɛsɛ sɛ wɔfrɛ no saa. 10Na mommma wɔmmfrɛ mo ‘Owura,’ efisɛ ɔbaako pɛ na ɔyɛ mo wura a ɔne Agyenkwa no. 11Wobrɛ wo ho ase som afoforo a, wobɛyɛ ɔkɛse. Wopɛ sɛ woyɛ ɔkɛse a, yɛ ɔsomfo. 12Na obiara a ɔbɛma ne ho so no, wɔbɛbrɛ no ase; saa ara nso na obiara a ɔbɛbrɛ ne ho ase no, wɔbɛma no so.
Yesu Kasa Tia Nyaatwomyɛ
13“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo nyaatwomfo, efisɛ musiw afoforo Ɔsoro Ahenni ho kwan. Mo a, monkɔ mu. Mo nso a, momma afoforo a wɔpɛ sɛ wɔkɔ mu no kwan. 14Nyaatwomfo! Mobɔ mpae atenten wɔ mmɔnten so de kyerɛ sɛ moyɛ atreneefo wɔ bere a mutu akunafo fi wɔn afi mu.
15“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo nyaatwomfo! Mokɔ wiase afanan nyinaa sɛ mubenya onipa baako abɛfra mo mu. Na sɛ munya obi saa a, mosɛe no ma ɔyɛ ɔbonsam ba sen sɛnea mote no.
16“Munnue! Akwankyerɛfo anifuraefo a moka se, sɛ obi de asɔredan ka ntam a, ɛno de, ɛnyɛ hwee. Na sɛ ɔde sikakɔkɔɔ a ɛwɔ asɔredan no mu ka ntam de a, ɛno de, ntam no kyekyere onii no. 17Anifuraefo nkwaseafo! Asɔredan no ne emu sikakɔkɔɔ no mu nea ɛwɔ he na ɛsom bo; sikakɔkɔɔ no anaa asɔredan no a ɛtew sikakɔkɔɔ no ho no? 18Na moka se, ‘Sɛ obi ka afɔremuka no ntam a, ɛnyɛ hwee. Na mmom, sɛ ɔka ayɛyɛde a egu afɔremuka no so ntam de a, ɛkyekye onii! no’ 19Anifuraefo! Afɔremuka a ɛtew ayɛyɛde a egu so no ho no, ne ayɛyɛde a egu so no mu nea ɛwɔ he na ɛsom bo? 20Sɛ woka afɔremuka no ntam a, woka afɔremuka no ne ɛso ayɛyɛde no nyinaa ntam, 21na sɛ woka asɔredan no ntam a, woka asɔredan no ne Onyankopɔn a ɔte mu no nyinaa ntam. 22Na sɛ woka ɔsoro ntam a, na woreka Onyankopɔn ahengua ne Onyankopɔn no ankasa ntam.
23“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo nyaatwomfo! Muyi ntotoso du du wɔ afifide a ɛwɔ mo mfikyifuw mu no ho, nanso mugyaw nneɛma a ɛsom bo te sɛ atɛntrenee, ahummɔbɔ ne nokwaredi. Ɛwɔ mu sɛ ɛsɛ sɛ muyiyi ntotoso du du no de, nanso ɛnsɛ sɛ mugyaw nneɛma a ɛsom bo no. 24Akwankyerɛfo anifuraefo! Mosɔn nea monom so, yi mu nwansena nanso momene yoma!
25“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo nyaatwomfo! Mutwiw mo kuruwa ne mo asanka ho fɛfɛɛfɛ nanso emu no de, amim ne pɛsɛmenkominya ahyɛ no ma tɔ. 26Farisifo anifuraefo! Muntwiw kuruwa no mu kan, na kuruwa no ho nyinaa bɛtew!
27“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo! Mote sɛ ɔda a wɔasra ho fɛfɛɛfɛ nanso awufo nnompe ne nneɛma funu ahyɛ mu ma tɔ. 28Moyɛ mo anim sɛ atreneefo, nanso bɔne ahorow ahyɛ mo mu ma tɔ.
29“Munnue! Mo Farisifo ne Kyerɛwsɛm no akyerɛkyerɛfo nyaatwomfo! Musisi ada akɛse ma adiyifo a mo ara mo agyanom kunkum wɔn, na mode nhwiren gugu atreneefo a wokunkum wɔn no nna so, 30na mutwa mo ho ka se, ‘Sɛ na yɛte ase saa bere no a, anka yɛrenyɛ bɔne a yɛn agyanom yɛe no.’ 31Sɛ moka saa a, mubu mo ho fɔ sɛ moyɛ atirimɔdenfo mma. 32Munni wɔn anammɔn akyi nyɛ saa bɔne koro no ara bi pɛpɛɛpɛ.
33“Awɔ! Nhurutoa mma! Mobɛyɛ dɛn aguan amanehunu gya mu atemmu no? 34Mɛsoma adiyifo ne anyansafo ne akyerɛkyerɛfo aba mo nkyɛn. Mobɛbɔ wɔn mu bi asennua mu akum wɔn. Mobɛbɔ ebinom akyi mmaa wɔ mo asɔredan mu, na moataa bi afi nkurow so akɔ nkurow so. 35Na atreneefo mogya a moahwie agu asase so nyinaa, efi Habel so de kosi Barakia ba Sakaria a mukum no asɔredan ne afɔremuka ntam no, bɛba mo so. 36Mereka akyerɛ mo se, atemmu a wɔaboaboa ano no nyinaa bɛba nnɛmma yi so.
37“Ao Yerusalem, Yerusalem, wo a wukum adiyifo, na wusiw wɔn a wɔasoma wɔn wo nkyɛn abo, mpɛn ahe na anka mepɛɛ sɛ meboaboa wo mma ano, sɛnea akokɔbeatan boaboa ne mma ano wɔ ne ntaban ase, nanso moampɛ! 38Wobegyaw mo fi ofituw ama mo. 39Na mise mo sɛ, efi sesɛɛ morenhu me bio kosi sɛ mobɛka se, ‘Nhyira ne nea ɔnam Awurade din mu reba no.’ ”
Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral
(Mark 12:38-39; Luk 11:43-46; 20:45-46)
1Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar och sa: 2”Dessa skriftlärda och fariseer sitter på Moses stol. 3Därför ska ni lyda och följa vad de säger, men följ inte deras exempel, för de talar gärna, men handlar inte efter sina egna ord. 4De binder ihop tunga bördor som de lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att flytta dem.
5Allt de gör, gör de för att synas. De går omkring med breda böneremmar23:5 Böneremmarna innehöll små kapslar med citat från 2 Mos 13:9,16 och 5 Mos 6:8; 11:18, där det står att Israels folk bildligt talat skulle fästa Guds budskap runt sina armar. på armarna och sätter långa tofsar23:5 Enligt 4 Mos 15:38-39 skulle tofsarna påminna Israels folk om att lyda Gud. på sina mantlar. 6De älskar att sitta vid honnörsborden under festerna, och i synagogorna tar de plats på främsta raden. 7De vill gärna bli hälsade med respekt på torgen och kallas ’rabbi23:7 rabbi är hebreiska. Grundbetydelsen är mästare, lärare, liknande läromästare.’ av alla människor.
8Men låt aldrig någon kalla er ’rabbi’, för bara en är er läromästare, och ni är alla syskon. 9Kalla inte heller någon här på jorden ’fader’, för bara en är er Fader, han som är i himlen. 10Och låt ingen kalla er ’lärare’, för bara en är er lärare, Kristus. 11Den som vill bli stor bland er måste bli de andras tjänare. 12Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.
Jesus anklagar de religiösa ledarna
(Luk 11:39-42; 11:44; 11:47-52)
13Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger himmelriket för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma in hindrar ni.23:13 En del handskrifter har en extra vers: 14 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som äter ut änkor från deras hem och för syns skull ber långa böner. Ni ska därför få en strängare dom.
15Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som kan resa över både hav och land för att vinna en enda proselyt, men sedan gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.
16Ve er, ni blinda ledare! Ni påstår att om man svär vid templet betyder det ingenting, men om man svär vid guldet i templet är det bindande. 17Blinda dårar! Vilket är viktigast, guldet, eller templet som gör guldet heligt? 18Ni säger också att om man svär vid altaret betyder det ingenting, men om man svär vid gåvan på altaret är det bindande. 19Blinda dårar! Vilket är störst, gåvan på altaret, eller altaret som gör gåvan helig? 20När någon svär vid altaret svär han både vid altaret och vid allt som är på det, 21och när någon svär vid templet svär han både vid templet och vid honom som bor i det. 22När någon svär vid himlen, så svär han vid Guds tron och vid honom som sitter där.
23Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger en tiondel av mynta, dill och kummin, men ni struntar i det som är långt viktigare: rättvisa, barmhärtighet och trohet. Visst ska ni göra det ena, men försumma inte det andra.23:23 Enligt Moses lag skulle man ge en tiondel av sin skörd till Gud (jfr 3 Mos 27:30 och 5 Mos 14:22-29). Fariseerna följde denna lag, men var så överdrivet laglydiga att de dessutom gav sådant som lagen inte krävde. Det Jesus kritiserade dem för var inte deras överdrivna vilja att lyda lagen, utan det faktum att de inte alls förstod lagens egentliga syfte. 24Ni blinda ledare! Ni silar bort myggor, men sväljer kameler.23:24 Fariseerna silade dricksvattnet för att inte få i sig myggor, eftersom judarna inte fick äta insekter. Men de fick inte heller äta kameler. Jesus använder detta som en bild, för att visa att ledarna lydde Gud i små detaljer, men inte i stora viktiga saker.
25Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! På utsidan gör ni bägaren och skålen ren, men inuti är de fulla av girighet och njutningslystnad. 26Blinda farisé! Se först till att du får insidan ren, så kommer utsidan också att bli ren.
27Ve er, skriftlärda och fariseer! Ni är som vitmålade gravar, vackra på utsidan, men inuti är de fyllda av döda människors ben och orenhet. 28Ni ser ut som om ni var rättfärdiga, men inombords är ni fulla av hyckleri och laglöshet.
29Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas minnesstenar. 30Och ni säger: ’Om vi hade levt på förfädernas tid, skulle vi aldrig ha dödat några profeter.’ 31Men så vittnar ni om att ni är ättlingar till dem som mördade profeterna. 32Så fortsätt att gå i era förfäders fotspår, och gör färdigt det de startade!
33Ormar, huggormsyngel! Hur ska ni kunna slippa att dömas till Gehenna? 34Jag ska sända er profeter och visa män och skriftlärda. En del av dem kommer ni att döda och korsfästa. Andra kommer ni att piska i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35Men på grund av detta ska ni få stå till svars för alla mord på de rättfärdiga, ända från Abel till Sakarja, Berekjas son, honom som ni mördade mellan templet och altaret.23:35 Jfr 1 Mos 4:8 och 2 Krön 24:20-21. 36Sannerligen säger jag er: allt detta ska detta släkte få svara för.
Jesus sörjer över Jerusalem
(Luk 13:34-35)
37Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. 39Jag säger er: ni kommer härefter inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.23:39 Se Ps 118:26.’ ”
