Nya Levande Bibeln

Lukas 10

Jesus sänder ut sjuttio lärjungar

1Jesus valde nu ut sjuttio lärjungar och skickade dem i förväg, två och två, till alla städer och byar som han senare tänkte besöka.

Innan de begav sig iväg, sa han till dem: Be skördens Herre att sända ut fler arbetare för att hjälpa er, för skörden är stor och arbetarna få.

Gå nu, och kom ihåg att jag sänder ut er som lamm bland vargar.

Ta inte med er några pengar eller någon säck med kläder, eller ens ett extra par skor. Och ta väl vara på tiden.

När ni kommer in i ett hem så ge det er välsignelse.

Om man tar emot den så kommer den att stanna kvar över det hemmet. Annars återvänder den till er.

Flytta inte från hus till hus när ni kommer till en plats, utan stanna där man tar emot er och ät och drick det som ställs fram åt er. Tveka inte när man visar er gästfrihet, för arbetaren är värd sin lön.

8-9 Om man i en stad välkomnar er, så följ dessa två regler: Ät det som sätts fram åt er och bota de sjuka. När ni botar dem ska ni säga: 'Nu börjar Guds rike bland er!'

10 Men om man i en stad inte vill veta av er så gå ut på gatorna och säg:

11 'Ni har dömt er själva. Till och med dammet från era gator borstar vi av våra fötter. Det ska vittna mot er. Men ni ska ha klart för er att Guds rike är nära!'

12 Till och med det gudlösa Sodom kommer på domens dag att få det bättre än en sådan stad.

13 Vilka fasor väntar inte er, ni som bor i Korasin och Betsaida! För om de under jag gjort bland er hade utförts i Tyros och Sidon, så hade deras invånare för länge sedan bekänt sin skuld och börjat leva annorlunda.

14 Ja, Tyros och Sidon kommer att få lindrigare straff på domens dag än ni.

15 Och ni människor i Kafarnaum, vad ska jag säga om er? Kommer ni att tas upp till himlen? Nej, ni ska störtas ner i helvetet.

16 Sedan sa han till lärjungarna: De som lyssnar till er lyssnar till mig. Och de som avvisar er avvisar mig. Och de som avvisar mig avvisar Gud som sände mig.

De sjuttio återvänder

17 När de sjuttio lärjungarna återvände rapporterade de glädjestrålande: Herre, till och med de onda andarna lyder oss när vi använder ditt namn.

18 Ja, sa han till dem, jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt!

19 Och jag har gett er makt över fiendens alla styrkor, och makt att trampa på ormar och skorpioner och krossa dem. Inget ska skada er.

20 Men det viktiga är inte att de onda andarna lyder er, utan att era namn är skrivna i himlen.

21 Sedan fylldes han av glädje i den helige Ande och sa: Jag prisar dig Far, himlens och jordens Herre, för att du har gömt detta för de lärda och kloka, och för att du uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, tack Far, att det var din avsikt.

22 Jag handlar i allt på dina vägnar. Ingen känner egentligen Sonen utom Fadern, och ingen känner heller Fadern utom Sonen och den som Sonen väljer att uppenbara honom för.

23 Sedan vände han sig till sina tolv lärjungar och sa stilla: Ni kan vara lyckliga som sett och upplevt allt detta.

24 Många profeter och kungar skulle ha gett mycket för att få uppleva vad ni har sett och hört!

Liknelsen om den gode samariern

25 En dag kom en av lagexperterna för att pröva Jesu renlärighet. Han frågade: Mästare, vad ska en människa göra för att få evigt liv?

26 Jesus svarade: Vad säger Moses lag om det?

27 Han svarade: Den säger att du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, och med all din kraft och av hela ditt förstånd. Och din medmänniska ska du älska lika mycket som dig själv.

28 Det är riktigt! sa Jesus till honom. Gör det så ska du få leva!

29 Mannen ville försvara sin brist på kärlek till vissa människor och därför frågade han: Vem är min medmänniska?

30 Då svarade Jesus: En jude, som var på väg från Jerusalem till Jeriko, blev överfallen av banditer. De slet av honom kläderna och misshandlade honom och lämnade honom sedan halvdöd vid vägkanten.

31 Av en händelse kom en judisk präst förbi. När han såg mannen ligga där sneddade han över på vägens andra sida och gick förbi.

32 Därefter kom en tempeltjänare till platsen, och han lät också mannen ligga utan att bry sig om honom.

33 Men en samarier, som ni ju inte har mycket till övers för, kom också samma väg, och när han såg den misshandlade mannen greps han av medlidande.

34 Samariern böjde sig ner bredvid honom, tvättade hans sår rena och förband dem. Sedan lyfte han upp mannen på sin åsna och förde honom till ett värdshus. Där vakade han över honom hela natten.

35 Nästa dag, när han måste fara vidare, betalade han värdshusvärden och bad honom att ta hand om mannen. 'Om räkningen går på mer än det här

36 Vilken av dessa har enligt din mening visat sig vara en verklig medmänniska? frågade nu Jesus lagexperten.

37 Han svarade: Den som visade medlidande naturligtvis.Då sa Jesus: Just det. Gå och gör likadant.

Jesus besöker Maria och Marta

38 När Jesus och hans lärjungar fortsatte sin vandring mot Jerusalem, kom de till en by där en kvinna som hette Marta tog emot dem i sitt hem.

39 Hennes syster Maria satte sig på golvet och lyssnade till vad Jesus hade att säga.

40 Men Marta var jäktad och tänkte mest på vad hon skulle bjuda gästerna på.Hon kom till Jesus och sa: Herre, är det inte orättvist att min syster bara sitter där, medan jag får lov att göra allt arbete? Säg till henne att hon kommer och hjälper mig.

41 Men Jesus sa till henne: Marta, kära vän, du oroar dig för så mycket som är oväsentligt!

42 Det finns egentligen bara en sak som är viktig. Maria har upptäckt vad det är, och jag tänker inte ta det ifrån henne.

Nkwa Asem

Luka 10

Asuafo aduɔson no soma

1Eyi akyi, Yesu yii n’akyidifo no mu aduɔson somaa wɔn baanu baanu kɔɔ nkurow ne nkuraa a akyiri yi ɔbɛkɔ hɔ no so.

Ɔka kyerɛɛ wɔn se, “Otwa adwuma no dɔɔso, nanso adwumayɛfo no sua. Enti monsrɛ adwumawura no na ɔmma adwumayɛfo bebree mmra ne twa adwuma no mu. Monkɔ, na meresoma mo sɛ nguan akɔ mpataku mu. Mommfa sika, akwantubɔtɔ anaa mpaboa; na munnkyia obiara nso a mubehyia no wɔ kwan so.

“Sɛ mokɔ ofi biara mu a, munni kan nkyia ofie hɔfo no se, ‘Asomdwoe nka mo!’ Na sɛ asomdwoe ba bi wɔ hɔ a, mo asomdwoe bɛba ne so; na sɛ obi a ɔte saa nni hɔ a, mo asomdwoe bɛsan aba mo nkyɛn. Ofi biara a mokɔ mu no, momma ɛhɔ nyɛ mo atenae; aduan biara a wɔde bɛma mo no, munni, efisɛ, ɛsɛ sɛ odwumayɛfo biara nya n’adwumayɛ so akatua; munnni atutena wɔ afi mu.

“Na sɛ mokɔ kurow biara mu na wogye mo fɛw so a, aduan biara a wɔde bɛma mo no, munni. Monsa kurow no mu ayarefo yare, na monka nkyerɛ ɛhɔfo nyinaa se, ‘Onyankopɔn Ahenni no abɛn mo.’

10 “Nanso sɛ mokɔ kurow biara mu na wɔannye mo fɛw so a, monkɔ ne mmɔnten so nkɔpae mu nka se, 11 ‘Mo kurom ha mfuturu a ɛwɔ yɛn nan ase mpo, yɛreporoporow agu, de atia mo; na mmom munhu pefee sɛ Onyankopɔn Ahenni no abɛn.’ 12 Mereka akyerɛ mo se, saa kurow no, asɛm a ɛbɛto wɔn atemmuda no bɛsen nea ɛtoo Sodom no. 13 Korasin, due! Betsaida, due! Anwonwade a meyɛɛ wɔ mo mu no, sɛ meyɛɛ wɔ Tiro ne Sidon a, anka ɛhɔfo no de awerɛhow ne ahonu asakra wɔn adwene dedaw. 14 Atemmuda no, asɛm a ɛbɛto wɔn no bɛsen nea ɛbɛto Tiro ne Sidon. 15 Na wo Kapernaum, wugye di sɛ wubenya ɔsoro anuonyam.? Dabida, wobɛkɔ asaman.

16 “Obiara a otie mo no tie me, na nea ɔpo mo no po me, na nea ɔpo me no nso po nea ɔsomaa me no.”

Aduɔson no amanneɛbɔ

17 Aduɔson no san de anigye bae bɛbɔɔ amanneɛ se, “Awurade, wo din nti, ahohommɔne mpo abrɛ wɔn ho ase ama yɛn.”

18 Na ɔka kyerɛɛ wɔn se, “Mihui sɛ ɔbonsam retew afi soro sɛ anyinam abɛhwe fam. 19 Mama mo tumi ne ahoɔden a mode betiatia awɔ ne nkekantwɛre ne ɔtamfo no tumi biara a ɔwɔ so na biribiara nso rentumi mo. 20 Nanso mommma mo ani nnnye sɛ ahohommɔne brɛ wɔn ho ase ma mo, na mmom, momma mo ani nnye sɛ wɔakyerɛw mo din wɔ soro.”

Yesu aseda mpae

21 Saa bere no ara mu, Yesu de Honhom Kronkron mu anigye bɔɔ mpae se, “Agya, ɔsoro ne asase wura, meda wo ase sɛ wode saa nneɛma yi ahintaw wɔn a wosusuw sɛ wɔyɛ anyansafo, na mmom woada nokware no adi akyerɛ wɔn a wɔde ahobrɛase gye wo di sɛ mmofra no. Nanso, Agya, wo pɛ mu na woma ɛbaa saa. 22 M’agya de nneɛma nyinaa ahyɛ me nsa; na obiara nnim Ɔba no, gye Agya no. Saa ara nso na obiara nnim Agya no, gye Ɔba no ne wɔn a Ɔba no bɛda Agya no adi akyerɛ wɔn no.”

23 Ɛkaa ɔne n’asuafo no, ɔka kyerɛɛ wɔn se, “Nhyira ne aniwa a ehu nea muhu! 24 Efisɛ, adiyifo ne ahene pii pɛe sɛ anka wohu nea muhu yi, na wɔte nea mote yi, nanso, wɔanhu na wɔante.”

Mmaranimfo bi asɛmmisa

25 Mmaranimfo bi pɛe sɛ ɔsɔ Yesu hwɛ enti obisaa no se, “Kyerɛkyerɛfo, menyɛ dɛn na manya nkwa a enni awiei?”

26 Yesu nso bisaa no se, “Dɛn na wɔakyerɛw wɔ Mose mmara no mu? Na wote ase dɛn?”

27 Obuaa no se, “Mmara no ka se, ‘Fa wo koma, ne wo kra, ne w’ahoɔden, ne w’adwene nyinaa dɔ Awurade wo Nyankopɔn, na dɔ wo yɔnko sɛ wo ho!”

28 Yesu ka kyerɛɛ no se, “Woabua no yiye. Yɛ eyinom na wubenya nkwa.”

29 Nanso ɔbarima no pɛe sɛ ɔkyerɛ sɛ odi mmara no nyinaa so nti, obisaa Yesu se, “Hena ne me yɔnko?”

Samariani a ohuu mmɔbɔ no

30 Yesu nso maa no mfatoho bi se, “Da bi na ɔbarima bi retu kwan fi Yerusalem akɔ Yeriko. Na ɔnam kwan so no, ɔkɔtɔɔ akwanmukafo mu na wogyee ne ho nneɛma nyinaa, hwee no, pirapiraa no ma ɔtɔɔ berɛw, gyaw no too kwankyɛn kɔe.

31 “Ankyɛ biara, Yudani sɔfo bi bepuee ne so nanso ɔman faa nkyɛn kɔe. 32 Saa ara nso na Lewini bi nso bepuee ne so man faa nkyɛn.

33 “Ankyɛ biara na Samariani bi nso bepuee hɔ. Ohuu no no, ɔyɛɛ no mmɔbɔ. 34 Ɔkɔkotow ne nkyɛn, hohoroo n’apirakuru no anim, de aduru guguu mu, kyekyeree. Afei ɔmaa no so de no tenaa n’afurum so dii aboa no nkyɛn de no kɔɔ ahɔhobea bi hwɛɛ no anadwo mu no nyinaa. 35 Ade kyee no, ogyaw ahɔhobea sohwɛfo no sika a ɛbɛso no hwɛ sɛ ɔmfa nhwɛ no. Ɔsan hyɛɛ no bɔ se, ‘Ɛka foforo biara a wobɛbɔ wɔ ne ho no, mɛba abetua.’

36 “Afei saa nnipa baasa yi mu hena na ɔyɛɛ ne yɔnko?”

37 Mmaranimfo no buae se, “Nea ohuu opirafo no mmɔbɔ no.” Yesu ka kyerɛɛ no se, “Wo nso, kɔ na kɔyɛ saa ara.”

Marta ne Maria

38 Ɛbae sɛ Yesu ne n’asuafo rekɔ Yerusalem no, wɔkoduu akuraa bi ase. Woduu hɔ no, ɔbea bi a wɔfrɛ no Marta de no kɔɔ ne fi. 39 Marta nuabea bi a wɔfrɛ no Maria tenaa fam wɔ Yesu nkyɛn tiee no.

40 Saa bere no, Marta a n’ani abere reyɛ aduan no baa Yesu nkyɛn bɛka kyerɛɛ no se, “Awurade, mayɛ adwuma abrɛ enti ka kyerɛ Maria na ommeso me mu.”

41 Awurade buaa no se, “Marta, Marta, wudwinnwen haw wo ho wɔ nneɛma pii ho. 42 Ade baako pɛ na ehia; ɛno na Maria afa no; na wɔrennye mfi ne nsam.”