Nya Levande Bibeln

1 Samuelsboken 8

Folket vill ha en kung

1När Samuel blev äldre tillsatte han sina söner som domare.

Hans äldsta söner Joel och Abia dömde i Beer-Seba,

men de var inte lika sin far. De tog emot mutor och dömde orättvist.

Israels ledare möttes i Rama för att diskutera situationen med Samuel.

De lät honom förstå att mycket hade blivit annorlunda efter det att han dragit sig tillbaka, för hans söner var inte goda män.Ge oss en kung, som alla andra folk, bad de.

Samuel blev upprörd när han hörde detta och gick till Herren för att få råd.

Lyssna till dem, svarade Herren. Det är mig de förkastar och inte dig. De vill inte längre ha mig till kung.

Ända sedan jag förde dem ut ur Egypten har de gång på gång vänt mig ryggen och följt andra gudar, och nu ger de dig samma behandling.

Ge dem vad de ber om, men varna dem för vad det innebär att lyda under en kung!

10 Samuel berättade allt detta för folket och sa:

11 En kung kommer att ta ut era söner till krigstjänst och använda dem framför sina vagnar.

12 Några kommer att bli tvingade att vara befäl och leda hans trupper i krig. Andra kommer att bli slavarbetare och tvingas plöja hans åkrar och bärga hans skördar eller sätts att tillverka hans vapen och vagnar.

13 Han kommer att ta era döttrar till att bereda salvor och parfymer och till arbete i hans kök och bageri.

14-15 Han kommer att ta era bästa åkrar, vingårdar och olivträd och en tiondel av er skörd och ge den till sina tjänstemän.

16 Han kommer att kräva att få era slavar, de bästa åsnorna och det bästa av er boskap för sina personliga behov.

17 Han kommer att kräva en tiondel av era hjordar, och ni kommer att bli hans slavar.

18 Ni kommer att ångra er och gråta bittert på grund av den kung, som ni nu ber om, men då ska Herren inte hjälpa er.

19 Men folket vägrade lyssna till Samuels varningar.

20 Vi vill ändå ha en kung, för vi vill vara som alla andra folk, sa de. Han ska härska över oss och leda oss i strid.

21 Då berättade Samuel för Herren vad folket hade sagt,

22 och Herren svarade igen: Gör då som de säger, och ge dem en kung.Då samtyckte Samuel till deras förslag och skickade hem alla.

Bibelen på hverdagsdansk

1 Samuel 8

Israels folk forlanger en konge

1Da Samuel blev gammel, satte han sine to sønner til at være dommere i Israel. Den ældste hed Joel, og den anden hed Abija. De havde deres dommersæde i Beʼersheba, men de var pengegriske og slet ikke som deres far. De tog imod bestikkelse og dømte uretfærdigt. Til sidst mødtes Israels ledere i Rama for at diskutere sagen med Samuel. „Hør her,” sagde de. „Du er blevet gammel, og dine sønner er ikke som dig. Giv os en konge, sådan som de andre folk har.” Samuel var oprørt over forslaget, og han gik til Herren for at spørge om råd. „Gør, som de siger,” svarede Herren. „Det er ikke dig, de forkaster, men mig, for de ønsker ikke længere mig som konge. Lige siden jeg førte dem ud af Egypten, har de forkastet mig og vendt sig til andre guder for at få hjælp, og nu behandler de dig på samme måde. Giv dem, hvad de beder om, men advar dem om, hvordan en konge vil behandle dem.”

10 Da fortalte Samuel, hvad Herren havde sagt: 11 „Siden I vil have en konge, skal I vide, hvordan konger behandler deres undersåtter. Kongen vil indkalde jeres sønner til sin hær. Nogle skal bemande hans stridsvogne, andre bliver ryttersoldater, og nogle må løbe foran hans kongelige vogne. 12 Nogle af dem bliver anførere i hæren, mens andre bliver udskrevet til tvangsarbejde. Nogle bliver tvunget til at pløje og høste hans marker, andre til at lave våben og udstyr til de kongelige vogne. 13 Kongen vil også tage jeres døtre og tvinge dem til at lave mad, bage brød og tilberede de salver, han smører sig ind i. 14 Han vil tage jeres bedste marker og vingårde og olivenplantager og give dem til sine venner. 15 Han vil tage en tiendedel af jeres høst og fordele den mellem folkene i sin inderkreds. 16 Han vil gøre krav på jeres slaver og på jeres bedste okser og æsler til eget brug. 17 Han vil forlange at få udleveret en tiendedel af jeres fåreflokke, og I kan ikke sætte jer op imod ham. 18 Når I så engang beder om at bliver fri for den konge, I selv har forlangt at få, da er det for sent. Herren vil ikke høre jeres bøn.”

19 Men folket nægtede at høre på Samuels advarsel. „Det er lige meget,” svarede de. „Vi vil have en konge. 20 Vi vil ikke stå tilbage for vores nabolande. Vores konge skal regere landet og være vores anfører i krig.”

21 Så fortalte Samuel Herren, hvad folket havde sagt, 22 og Herren svarede: „Så gør, som de siger, og giv dem en konge.” Da gik Samuel med til ledernes forslag og sendte dem hjem.