Tredje boken
(73—89)
Psalm 73
Den gudlöses kortvariga framgång och den rättfärdiges eviga lön
1En psalm av Asaf.
Gud är sannerligen god mot Israel,
mot dem som har rena hjärtan.
2Men jag höll på att snava,
mina fötter höll på att tappa fästet.
3Jag var avundsjuk på de högmodiga
då jag såg de gudlösas framgång.
4De slipper svårigheter ända fram till sin död,
de är friska och välmående.
5De råkar inte i människans nöd
och plågas inte som andra.
6Därför är högfärd deras halsband,
och våld deras kläder.
7Ur deras fetma tittar ögonen fram,
deras fantasier har ingen gräns.
8De talar föraktfullt och ondsint.
De är högfärdiga och förtrycker andra.
9De gör anspråk på himlen
och talar som om de ägde jorden.
10Så återvänder hans folk dit
och suger åt sig mängder av vatten.73:10 Grundtextens innebörd är okänd och översättningen bara en ungefärlig ord-för-ord översättning.
11De frågar: ”Hur kan Gud veta?
Skulle den Högste ha den kunskapen?”
12Så är det med de gudlösa,
ostörda ökar de alltid sin rikedom.
13Förgäves har jag hållit mitt hjärta rent
och tvättat mina händer i oskuld.
14Jag har plågats dagen lång,
bestraffats var morgon.
15Om jag hade sagt: ”Så vill jag tala”,
skulle jag ha varit en förrädare mot dina barns generation.
16När jag försökte förstå detta
var det alltför mödosamt för mig,
17tills jag kom in i Guds helgedom
och insåg hur det går med dessa till slut.
18Du låter dem vandra på en hal väg,
störtar dem i fördärvet
19och plötsligt går de under.
De tar en ände med förskräckelse.
20Det blir som när man vaknar ur en dröm:
Du, Herre, reser dig
och föraktar dem som om de vore fantasier.73:20 Grundtextens innebörd är okänd och översättningen bara en ungefärlig ord-för-ord översättning.
21När mitt hjärta var bittert
och det sved inom mig,
22då var jag oförnuftig och ovetande,
som ett djur inför dig.
23Ändå är jag alltid hos dig,
och du håller min högra hand.
24Du leder mig efter ditt råd,
och sedan för du mig till härligheten73:24 Det framkommer inte om det är evigheten eller någon form av jordisk härlighet/ära som åsyftas här..
25Vem har jag i himlen utom dig?
Och när jag har dig,
önskar jag ingenting på jorden.
26Min kropp och min själ kan tyna bort,
men Gud är min inre klippa och min del för evigt.
27Men de som är långt borta från dig kommer att förgås.
Du förgör dem som inte är trogna mot dig.
28Men det är gott för mig att vara nära Gud.
Jag har gjort Herren Gud till min tillflykt,
och jag vill berätta om alla dina gärningar.
كتاب سوم
(مزامير 73—89)
عدل و انصاف خدا
1براستی، خدا برای اسرائيل نيكوست يعنی برای آنانی كه پاكدل هستند. 2اما من نزديک بود ايمانم را از دست بدهم و از راه راست گمراه شوم. 3زيرا بر كاميابی بدكاران و شروران حسد بردم. 4ديدم كه در زندگی آنها درد و رنجی وجود ندارد، بدنی قوی و سالم دارند، 5مانند سايرين در زحمت نمیافتند و هيچ گرفتاری ندارند؛ 6در نتيجه با تكبر راه میروند و به مردم ظلم میكنند. 7قلبشان مملو از خباثت است و از فكرشان شرارت تراوش میكند. 8مردم را مسخره میكنند و حرفهای كثيف بر زبان میرانند. با غرور سخن میگويند و نقشههای شوم میكشند. 9به خدايی كه در آسمان است كفر میگويند و به انسانی كه بر زمين است فحاشی میكنند.
10-12خداشناسان گول زندگی پرناز و نعمت آنها را میخورند و میگويند: «خدا نمیداند بر اين زمين چه میگذرد. به اين مردم شرور نگاه كنيد! ببينيد چه زندگی راحتی دارند و چگونه به ثروت خود میافزايند.»
13پس آيا من بیجهت خود را پاک نگه داشتهام و نگذاشتهام دستهايم به گناه آلوده شوند؟ 14نتيجهای كه هر روز از اين كار عايدم میشود رنج و زحمت است.
15ولی اگر اين فكرهايم را بر زبان میآوردم، جزو مردم خداشناس محسوب نمیشدم. 16هر چه فكر كردم نتوانستم بفهمم كه چرا بدكاران در زندگی كامياب هستند؛ 17تا اينكه به خانهٔ خدا رفتم و در آنجا به عاقبت كار آنها پی بردم. 18ای خدا، تو بدكاران را بر پرتگاههای لغزنده گذاشتهای تا بيفتند و نابود شوند. 19آری، آنها ناگهان غافلگير شده، از ترس قالب تهی خواهند كرد. 20آنها مانند خوابی هستند كه وقتی انسان بيدار میشود از ذهنش محو شده است؛ همچنين وقتی تو ای خداوند، برخيزی آنها محو و نابود خواهند شد!
21وقتی من به اين حقيقت پی بردم، از خود شرمنده شدم! 22من احمق و نادان بودم و نزد تو ای خدا، مانند حيوان بیشعور رفتار كردم! 23اما تو هنوز هم مرا دوست داری و دست مرا در دست خود گرفتهای! 24به صلاحديد خود مرا در زندگی هدايت خواهی كرد و در آخر مرا به حضور پرجلالت خواهی پذيرفت. 25ای خدا، من تو را در آسمان دارم؛ اين برای من كافی است و هيچ چيز ديگر بر زمين نمیخواهم. 26اگرچه فكر و بدنم ناتوان شوند، اما تو ای خدا، قوت و تكيهگاه هميشگی من هستی!
27خدا كسانی را كه از او دور شوند و به او خيانت كنند، نابود خواهد كرد. 28اما من از اينكه نزديک تو هستم لذت میبرم! ای خداوند، من به تو توكل نمودهام و تمام كارهايت را میستايم!