Markus 11 – NUB & VCB

Swedish Contemporary Bible

Markus 11:1-33

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

(Matt 21:1-9; Luk 19:28-38; Joh 12:12-15)

1När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina lärjungar 2och sa till dem: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. 3Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: ’Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.’ ”

4De gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den, 5sa några som stod där: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?” 6Men de svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå.

7De ledde sedan åsnan till Jesus, lade sina mantlar på den, och Jesus satte sig på den. 8Många bredde ut sina mantlar på vägen, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring.11:8 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och genom att han red på en åsna gick det i uppfyllelse som förutsagts i Sak 9:9. Mantlarna var en kunglig hyllning. 9Och både de som gick framför Jesus och de som gick efter ropade:

”Hosianna!

Välsignad är han som kommer i Herrens namn!11:9 Hosianna är ett hebreiskt hyllningsord som betyder Herre, fräls oss! Se vidare not till Matt 21:9.

10Välsignat är vår fader Davids kommande rike!

Hosianna i höjden!”

11Så red han in i Jerusalem och gick till templet. Där såg han på allt, men eftersom det redan var sent gick han därifrån till Betania med de tolv.

Jesus rensar templet

(Matt 21:18-22)

12Nästa morgon, när de var på väg från Betania, blev Jesus hungrig. 13Då fick han se att det lite längre bort fanns ett fikonträd med gröna blad, och han gick dit för att se om det fanns någon frukt på det. Men när han kom dit fann han bara blad. Fikonens tid var nämligen inte inne.11:13 Jfr Matt 21:19 med not. 14Då sa Jesus till trädet: ”Aldrig mer i evighet ska någon äta frukt från dig!” Och hans lärjungar hörde det.

Templet rensas

(Matt 21:12-16; Luk 19:45-47; Joh 2:13-16)

15När de kom fram till Jerusalem gick han in i templet och drev ut köpmännen och deras kunder. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor, 16och han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen.11:16 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet.

17Sedan undervisade han dem och sa: ”Står det inte skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus för alla folk?’ Men ni har gjort det till ett rövarnäste.”11:17 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.

18När översteprästerna och de skriftlärda fick höra detta, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning.

19På kvällen lämnade sedan Jesus och hans lärjungar staden.

Jesus förklarar att hans lärjungar kan be om stora ting

(Matt 21:20-22; 6:14)

20När de nästa morgon gick förbi fikonträdet igen, såg de att det hade vissnat ända från roten. 21Då kom Petrus ihåg det och sa: ”Rabbi11:21 Se not till 9:5., har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!”

22Då sa Jesus till dem: ”Ni måste tro på Gud. 23Sannerligen säger jag er: om någon säger till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet!’ och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det ska ske som han säger, då kommer det att bli så. 24Jag säger er därför att vad ni än ber om i er bön i tron att ni får det, så ska ni få det. 25Men när ni står och ber till Gud ska ni först förlåta dem ni har något emot. Då ska också er Fader i himlen förlåta er era överträdelser.11:25 En del handskrifter har med en extra vers 26 Men om ni inte förlåter, kommer er Fader i himlen inte att förlåta er era överträdelser. Jfr Matt 6:15.

De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt

(Matt 21:23-27; Luk 20:1-8)

27Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring i templet kom översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare fram till honom. 28De frågade honom: ”Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten att göra det?”

29Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta. 30Var Johannes dop från himlen eller från människorna? Svara mig!”

31De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. 32Men kan vi säga att det var från människor?” Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes faktiskt var en profet. 33Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”

Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Vietnamese Contemporary Bible

Mác 11:1-33

Chúa Giê-xu Được Đón Rước Khải Hoàn

1Khi đến gần Giê-ru-sa-lem, ngang làng Bê-pha-giê và Bê-tha-ni, trên Núi Ô-liu, Chúa Giê-xu sai hai môn đệ đi trước. 2Ngài dặn họ: “Các con cứ đi đến làng trước mặt, vừa vào làng, sẽ thấy một con lừa con chưa ai cưỡi đang cột tại đó. Cứ mở dây dắt lừa về đây cho Ta. 3Nếu ai hỏi, các con trả lời: ‘Chúa cần dùng nó, rồi sẽ trả ngay.’”

4Hai môn đệ vâng lệnh ra đi, quả nhiên thấy lừa con buộc nơi cổng bên đường. Khi họ mở dây, 5có mấy người đứng đó hỏi: “Các ông mở lừa làm gì?” 6Hai môn đệ lặp lại những lời Chúa Giê-xu đã dặn, người ta liền để cho đi. 7Họ đem lừa con về cho Chúa, lấy áo mình lót trên lưng lừa để Ngài lên cưỡi.

8Nhiều người trải áo trên đường, người khác rải lá cây vừa bẻ ngoài đồng. 9Người đi trước, người theo sau đều tung hô:

“Chúc tụng Đức Chúa Trời!11:9 Nt Hosanna, một thán từ dùng ca ngợi Chúa, có nghĩa là “xin hãy cứu”

Phước cho Đấng nhân danh Chúa Hằng Hữu mà đến!

10Phước cho Vương Quốc sắp đến của tổ phụ Đa-vít!

Chúc tụng Đức Chúa Trời trên nơi chí cao!”11:10 Thi 118:25-26

11Chúa Giê-xu đến Giê-ru-sa-lem, vào trong Đền Thờ. Sau khi quan sát mọi vật, Ngài rời khỏi đó vì trời đã tối. Ngài đem mười hai sứ đồ trở lại Bê-tha-ni.

Chúa Giê-xu Quở Cây Vả

12Hôm sau, khi rời Bê-tha-ni, Chúa đói. 13Từ xa, Ngài thấy một cây vả sum suê, liền lại gần hái trái, nhưng chỉ thấy lá, vì chưa tới mùa. 14Chúa quở cây ấy: “Từ nay về sau, không ai ăn trái của cây này nữa!” Các môn đệ đều nghe lời đó.

Chúa Giê-xu Thanh Tẩy Đền Thờ

15Trở lại Giê-ru-sa-lem, Chúa Giê-xu vào Đền Thờ, đuổi hết những người mua bán ra ngoài. Ngài lật đổ bàn của bọn đổi tiền, ghế của bọn bán bồ câu, 16và cấm không cho đem hàng hóa vào Đền Thờ. 17Chúa phán với họ: “Thánh Kinh chép: ‘Đền Thờ Ta là nơi muôn dân cầu nguyện,’ nhưng các người đã biến thành sào huyệt trộm cướp.”

18Các thầy trưởng tế và thầy dạy luật biết được việc đó, liền tìm cách thủ tiêu Ngài, nhưng họ sợ dân nổi loạn, vì dân chúng hết sức hâm mộ lời Ngài giảng dạy.

19Đến tối, Chúa và các môn đệ ra khỏi thành.

20Sáng hôm sau, đi ngang qua cây vả, các môn đệ thấy nó khô từ gốc đến ngọn. 21Nhớ lại lời Chúa Giê-xu đã phán, Phi-e-rơ kêu lên: “Thầy ơi, cây vả Thầy quở hôm qua nay đã chết khô rồi!”

22Chúa Giê-xu đáp: “Các con phải có đức tin nơi Đức Chúa Trời. 23Ta quả quyết, nếu người nào có niềm tin vững chắc không chút nghi ngờ, có thể ra lệnh thì núi này cũng bị bứng lên, quăng xuống biển. 24Vì thế, Ta bảo các con: Khi cầu nguyện, hãy tin đã được, tất các con xin gì được nấy. 25Khi các con cầu nguyện, nếu có điều bất bình với ai, hãy tha thứ để Cha các con trên trời tha lỗi các con.”11:25 Vài bản cổ thêm câu 26: Nhưng nếu các con không tha thứ, Cha các con trên trời cũng không tha tội cho các con.

Uy Quyền của Chúa Giê-xu

27Chúa Giê-xu và các môn đệ trở vào thành Giê-ru-sa-lem. Khi Ngài đang đi trong sân Đền Thờ, các thầy trưởng tế, các thầy dạy luật và các trưởng lão đến hỏi Ngài: 28“Thầy cậy uy quyền gì để làm các việc đó? Ai ủy quyền cho Thầy?”

29Chúa Giê-xu đáp: “Ta cũng hỏi các ông một câu, nếu các ông trả lời được, Ta sẽ giải đáp câu hỏi của các ông. 30Lễ báp-tem của Giăng bắt nguồn từ trời hay từ người?”

31Họ thảo luận với nhau: “Nếu ta nói từ trời, ông ấy sẽ hỏi: Sao các ông không tin Giăng? 32Nếu ta nói từ người, thì sợ dân chúng, vì dân chúng đều công nhận Giăng là nhà tiên tri của Đức Chúa Trời.” 33Vậy nên, họ thưa với Chúa: “Chúng tôi không biết!”

Chúa Giê-xu đáp: “Nếu thế Ta cũng không nói cho các ông biết nguồn gốc uy quyền của Ta.”