Swedish Contemporary Bible

Markus 1:1-45

Johannes döparen banar väg för Jesus

(Matt 3:1-12; Luk 3:2-16; Joh 1:19-28)

1Här börjar evangeliet om Jesus Kristus1:1 Se not till Matt 1:1., Guds Son.

2Det står skrivet genom profeten Jesaja:

”Se! Jag ska sända min budbärare före dig,

och han ska bereda vägen för dig.1:2 Se Mal 3:1.

3En röst ropar i ödemarken:

’Bana väg för Herren!

Jämna en väg för honom!1:3 Se Jes 40:3.’ ”

4Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. 5Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. 6Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. 7Han förkunnade:

”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.1:7 Detta var en slavs uppgift. 8Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”

Jesus blir döpt

(Matt 3:13-17; Luk 3:21-22; Joh 1:32-34)

9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. 10När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han1:10 Det är oklart vem han syftar på, men enligt Joh 1:33-34 såg Johannes döparen hur Guds Ande sänkte sig över Jesus. se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. 11Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”

Jesus prövas av Satan

(Matt 4:1-11; Luk 4:1-13)

12Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, 13och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren1:12,13 Det fanns många rovdjur i det här området på den tiden, bl.a. lejon., och änglarna betjänade honom.

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)

14När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.

15Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”

De första lärjungarna

(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)

16En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.

17Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18De lämnade genast sina nät och följde honom.

19När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.

Jesus undervisar med makt

(Luk 4:31-37)

21De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat1:21 Se not till Matt 12:1. gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.

23I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: 24”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

25Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” 26Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.

27De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”

28Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

(Matt 8:14-16; Luk 4:38-41)

29När de hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes. 30Där låg Simons svärmor sjuk i feber, och det berättade de genast för Jesus. 31Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta. 33Hela staden hade samlats utanför dörren. 34Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.

Jesus talar till folket i Galileen

(Luk 4:42-44)

35Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att be.

36Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom, 37och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”

38Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan förkunna där också. Det var därför jag kom hit.”

39Han vandrade sedan genom hela Galileen och predikade i synagogorna och drev ut onda andar.

Jesus botar en spetälsk man

(Matt 8:2-4; Luk 5:12-16)

40En gång kom en spetälsk1:40 Se not till Matt 8:2. man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.”

41Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” 42Och genast försvann spetälskan, och mannen var ren. 43Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom: 44”Berätta inte detta för någon, utan gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,1:44 Jfr 3 Mos 14:1-4. till ett vittnesbörd för dem.” 45Men mannen gick genast iväg och berättade detta öppet för alla. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.

O Livro

Marcos 1:1-45

João Batista prepara o caminho

(Mt 3.1-12; Lc 3.2-16; Jo 1.19-28)

1Aqui começa a boa nova de Jesus o Cristo, o Filho de Deus.

2No livro escrito pelo profeta Isaías, Deus anunciou a seu respeito:

“Envio o meu mensageiro diante de ti,

para preparar o caminho à tua frente.”1.2 Ml 3.1.

3“Este mensageiro é a voz gritando no deserto:

‘Façam um caminho direito para o Senhor.

Façam-lhe um caminho direito.’ ”1.3 Is 40.3.

4Este mensageiro foi João Batista, que apareceu no deserto a pregar que as pessoas deviam batizar-se, como sinal de se terem arrependido dos seus pecados, a fim de serem perdoadas. 5Gente de Jerusalém e de toda a Judeia ia até aos lugares afastados da Judeia para o ver e ouvir; e, quando confessavam os seus pecados, batizava-os no rio Jordão. 6A roupa dele era feita de pelo de camelo tecido e usava um cinto de cabedal; e alimentava-se de gafanhotos e mel silvestre. 7Este é um exemplo da sua pregação: “Em breve chegará alguém que é muito maior do que eu, tanto assim que nem sou digno de me ajoelhar para lhe descalçar as sandálias. 8Eu batizo-vos com água, mas ele vai batizar-vos com o Espírito Santo.”

O batismo e a tentação de Jesus

(Mt 3.13-17; Lc 3.21-22; Jo 1.32-34)

9Um dia, Jesus veio de Nazaré, na região da Galileia, e foi batizado por João no rio Jordão. 10No momento em que saía da água, viu os céus abertos e o Espírito Santo que descia sobre si, na forma de uma pomba. 11E uma voz do céu disse: “Tu és o meu Filho amado, em ti tenho grande prazer.”

Jesus é tentado

(Mt 4.1-11; Lc 4.1-15)

12Logo o Espírito Santo levou Jesus para o deserto. 13Ali, durante quarenta dias, acompanhado pelos animais do deserto, sofreu tentações de Satanás. E os anjos serviam-no.

A chamada dos primeiros discípulos

(Mt 4.12-22; Lc 4.14-15; 5.2-11)

14Mais tarde, depois de João ter sido preso pelo rei Herodes, Jesus foi para a Galileia, a fim de pregar as boas novas de Deus: 15“Chegou finalmente o tempo!”, anunciou ele. “O reino de Deus está próximo! Deixem os vossos pecados e creiam nesta boa nova!”

16Um dia, ia Jesus caminhando ao longo da costa do mar da Galileia, viu Simão e André, seu irmão, a pescar com uma rede, pois eram pescadores por ofício. 17Jesus chamou-os: “Venham e sigam-me. Farei de vocês pescadores de pessoas!” 18No mesmo instante, deixaram as redes e seguiram-no.

19Avançando um pouco mais, viu na praia os filhos de Zebedeu, Tiago e João, num barco a remendar as redes. 20Chamou-os também e logo o seguiram, deixando o seu pai Zebedeu no barco com os empregados.

Jesus expulsa demónios e cura doentes

(Mt 8.14-16; Lc 4.31-41)

21Jesus e os companheiros chegaram a Cafarnaum no sábado, foram à sinagoga e ali ensinava. 22As pessoas ficaram admiradas com o seu ensino, pois falava com autoridade, ao contrário dos especialistas na Lei.

23Achava-se ali presente um homem dominado por um espírito impuro, 24que começou a gritar: “Porque nos vens inquietar, Jesus de Nazaré? Vieste destruir-nos? Sei quem és: és o santo Filho de Deus!” 25Jesus, porém, impediu-o de falar. “Cala-te!”, disse ao demónio. “Sai dele!” 26O espírito impuro soltou um grito muito forte e, com uma convulsão violenta, deixou o homem.

27As pessoas ficaram todas tão pasmadas que se puseram a discutir o sucedido. “Que novo ensino será este, apresentado com autoridade?”, perguntavam. “Pois até os espíritos impuros lhe obedecem!” 28A notícia do que ele tinha feito depressa se espalhou por toda a região da Galileia.

29Quando saiu da sinagoga com os discípulos, foram a casa de Simão e André, e Tiago e João estavam com eles. 30A sogra de Simão estava deitada com febre e contaram-no a Jesus; 31e foi levantá-la da cama. Ao pegar-lhe na mão, a febre desapareceu e ela foi servi-lo.

32Ao cair da tarde, à hora do pôr-do-sol, trouxeram a Jesus todos os que sofriam e os possuídos de demónios. 33E toda a população da a cidade se juntou do lado de fora da porta a observar. 34E curou muitos que sofriam de várias doenças e expulsou os demónios. Mas não deixava os demónios falar, pois sabiam quem ele era.

Jesus ora e anuncia a boa nova

(Lc 4.42-44)

35Na manhã seguinte, levantou-se de madrugada e foi sozinho até um lugar deserto para orar. 36Mais tarde, Simão e os outros saíram à sua procura 37e disseram-lhe: “Toda a gente pergunta por ti.”

38Mas ele respondeu: “Devemos seguir também para outras localidades e apresentar ali a minha mensagem, pois foi para isso que vim.” 39Percorria, assim, toda a província da Galileia, pregando nas sinagogas e livrando muitos do poder dos demónios.

A cura dum homem leproso

(Mt 8.2-4; Lc 5.12-16)

40Um leproso chegou-se e ajoelhou-se, rogando-lhe: “Se quiseres, podes curar-me!”

41Então Jesus, cheio de compaixão e estendendo a mão, tocou-lhe e disse: “Sim, quero; sê curado!” 42Logo a lepra o deixou e o homem ficou curado.

43Então Jesus, falando com firmeza, despediu-o: 44“Presta atenção: não digas nada a ninguém. Vai apresentar-te ao sacerdote e leva contigo a oferta que Moisés estabeleceu para a cura, para que lhes sirva de testemunho.”

45Mas o homem começou a gritar pelo caminho a boa notícia de que estava curado. E tão grande foi a multidão que rodeou Jesus que em nenhuma região ou cidade podia entrar discretamente, vendo-se obrigado a ficar de fora, nos sítios isolados, onde de toda a parte vinha gente procurá-lo.