Lukas 9 – NUB & MTDS

Swedish Contemporary Bible

Lukas 9:1-62

Jesus sänder ut sina tolv lärjungar

(Matt 10:9-14; Mark 6:7-12)

1Jesus kallade samman de tolv och gav dem makt att driva ut alla slags onda andar och kraft att bota sjukdomar. 2Sedan sände han ut dem för att förkunna Guds rike och för att bota sjuka.

3Han sa till dem: ”Ta inte med er något på vägen, ingen vandringsstav eller väska, inte mat eller pengar, och ingen extra skjorta. 4När ni kommer in i ett hus, stanna då där tills ni vandrar vidare därifrån. 5Men om människorna i en stad inte vill ta emot er, så gå bara därifrån och skaka stadens damm av era fötter. Det ska vittna mot dem.”

6Så började de att vandra från plats till plats och spred evangeliet och botade sjuka.

Ryktet om Jesus gör Herodes orolig

(Matt 14:1-2; Mark 6:14-16)

7När tetrarken Herodes fick höra talas om allt detta som hände, blev han orolig och visste inte vad han skulle tro, för somliga sa att det var Johannes döparen som hade uppstått från de döda. 8Några sa att det var Elia9:8 Jfr 2 Kung 2:1-11. som visade sig, och andra att någon av de gamla profeterna hade uppstått.

9Herodes sa: ”Jag lät halshugga Johannes. Men vem är denne som jag hör sådant här om?” Och han försökte få träffa Jesus.

Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer

(Matt 14:13-21; Mark 6:32-44; Joh 6:1-13)

10Apostlarna kom nu tillbaka och rapporterade till Jesus allt de hade gjort. Jesus drog sig undan med dem till en stad som hette Betsaida, 11men folket fick reda på det och följde efter. Och han tog emot folket och talade till dem om Guds rike och botade alla som behövde hjälp.

12När det började bli kväll kom de tolv till honom och sa: ”Skicka iväg folket, så att de kan gå till byarna och gårdarna här i närheten och köpa mat och ordna någonstans att sova. Här i denna ödemark finns det ju ingenting.”

13Men Jesus svarade: ”Ge dem mat, ni själva!”

De sa: ”Allt vi har är fem bröd och två fiskar, om vi nu inte ska gå och köpa mat så att det räcker till alla de här människorna.” 14Det var omkring 5 000 män9:14 Och ett okänt antal kvinnor och barn, se Matt 14:21. där. ”Be dem bara att slå sig ner i grupper på femtio personer”, sa han till lärjungarna. 15Då gjorde de som han sa och lät alla slå sig ner.

16Sedan tog Jesus de fem bröden och de två fiskarna och såg upp mot himlen och tackade Gud för dem. Efter det bröt han dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle ge åt folket. 17Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det tolv korgar.

Petrus kallar Jesus för Messias

(Matt 16:13-16; Mark 8:27-29)

18En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans lärjungar var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folkmassorna att jag är?”

19”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”och några att du är Elia9:19 Jfr 2 Kung 2:1-11.. Andra säger att någon av de gamla profeterna har uppstått från de döda.”

20Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”

Petrus svarade: ”Guds Messias.”

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Matt 16:20-23; Mark 8:30-33)

21Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon 22och sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje9:22 Se not till Matt 12:40. dagen.”

Lärjungeskapets krav

(Matt 16:24-28; Mark 8:34—9:1)

23Sedan sa han till allt folket: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, varje dag ta sitt kors och följa mig. 24Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. 25Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt går evigt förlorad? 26Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. 27Men jag säger er en sanning: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike.9:27 Detta syftar antagligen på det som Petrus, Jakob och Johannes fick vara med om i de följande verserna.

Jesus förvandlas på berget

(Matt 17:1-13; Mark 9:2-13)

28Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. 29Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. 30Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia,9:30 Se not till Matt 17:3. 31som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem.

32Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. 33När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa.

34Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev förskräckta. 35Sedan hördes en röst från molnet som sa: ”Detta är min Son, min utvalde9:35 Min utvalde, jfr min älskade Son…min glädje, Matt 17:5.. Lyssna på honom!” 36Och när rösten hade tystnat fann de Jesus ensam kvar.

Men hans lärjungar höll tyst om vad de hade sett, och berättade det inte för någon förrän långt senare.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Matt 17:14-19; Mark 9:14-29)

37Nästa dag, när de kom ner från berget, möttes de av mycket folk. 38Och en man i folkhopen ropade till Jesus: ”Mästare, hjälp min son, han är mitt enda barn. 39En ond ande brukar attackera honom, så att han skriker och vrider sig i kramper tills han får fradga runt munnen. När attacken äntligen är över, har anden nästan tagit död på honom. 40Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de kunde inte.”

41”Detta trolösa och förvridna släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Ta hit din son.” 42Och medan pojken var på väg, kastade den onda anden omkull honom och slet och ryckte våldsamt i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden att lämna pojken, och han botade honom och överlämnade honom till hans far.

43Alla blev förundrade över Guds storhet.

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Matt 17:22-23; Mark 9:30-32)

Medan folket fortfarande stod där helt häpna över allt han gjorde, sa Jesus till sina lärjungar:

44”Lyssna noga på vad jag nu säger: Människosonen ska bli förrådd och överlämnad till människorna.” 45Men de förstod inte vad han talade om. Det var fördolt för dem, så att de inte förmådde att fatta det, och de vågade inte fråga vad han menade.

Jesus förklarar vem som är störst

(Matt 18:1-5; Mark 9:33-37)

46Lärjungarna började nu diskutera med varandra om vem av dem som var störst. 47Men Jesus förstod vad som rörde sig i deras hjärtan. Därför tog han ett barn och ställde det bredvid sig 48och sa till dem: ”Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig. Den som är minst bland er, han är störst.”

Lärjungarna förbjuder en man att göra under i Jesus namn

(Mark 9:38-40)

49Johannes sa: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte var en av oss försökte vi stoppa honom.”

50Då sa Jesus till honom: ”Låt honom hålla på, för den som inte är emot er, han är för er.”

Motstånd i Samarien

51Den tid hade nu kommit då Jesus skulle stiga upp till himlen, och han beslöt därför att börja gå mot Jerusalem.

52Han skickade budbärare i förväg, och de gick in i en samarisk9:52 Samarien låg mellan Galileen och Judeen. Invånarna var judar som uppblandats med andra folk. Det rådde fiendskap mellan dem och judarna. by för att förbereda för hans ankomst. 53Men eftersom Jesus var på väg mot Jerusalem ville man inte ha med honom att göra.

54När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sa de: ”Herre, ska vi befalla att eld kommer ner från himlen och bränner upp dem?”9:54 En del handskrifter tillägger: så som Elia gjorde. Jfr 2 Kung 1:10,12. 55Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.9:55 En del handskrifter tillägger: Ni vet inte vilken slags ande ni är inspirerade av. 56 Människosonen har inte kommit för att förstöra människoliv, utan för att rädda dem. 56Sedan gick de vidare till en annan by.

Priset för att följa Jesus

(Matt 8:19-22)

57Medan de vandrade på vägen sa en man till Jesus: ”Jag vill följa dig vart du än går.”

58Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.”

59Till en annan sa han: ”Kom och följ mig!” Men mannen svarade: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.”9:59 Mannens far var antagligen död och begraven, men seden var att efter ungefär ett år begrava benen på ett speciellt ställe i gravväggen. Om det var denna senare begravning han väntade på, bad han om en tid upp till ett år.

60Då sa Jesus: ”Låt de döda begrava sina döda. Gå du och förkunna Guds rike.”

61En annan man sa: ”Jag ska följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av dem därhemma.”

62Då sa Jesus: ”Den som ser sig om efter att ha satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.”

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Lucas 9:1-62

Chunga ishqui yachacujcunatami huillachun cachashca

(Mat 10:5-15; 14:1-12; Mar 6:7-29)

1Jesusca, chunga ishqui yachacujcunata tandachishpami, tucui laya supaicunata llujshichi tucunatapish, ungushcacunata alliyachi tucunatapish curca. 2Chaimantaca Taita Dios mandacuntapish huillagrichun, ungushcacunatapish alliyachichunmi, 3cashna nishpa cacharca: «Taunata, mochilata, cucayuta, cullquitapish ama apanguichijchu. Jahua churanatapish shujllata churashca ringuichij, ama shujtajta apashca ringuichijchu. 4Mai huasiman chayashpapish, chaimanta ringacama chai huasillapi saquiringuichij. 5Maipi cancunata mana chasquishun nijpica, chai pueblomantaca ringuichijlla. Paicuna llaqui tucuna cashcata ricuchingapajca, chaquipi japirishca ñutu allpatapish chaillapitaj chaspishpa ringuichijlla» nircami.

6Chashna nijpica yachacujcunaca, tucui llajtacunata rishpami, alli huillaita huillashpa, ungushcacunatapish alliyachishpa purircacuna.

7Galilea llajtata mandaj Herodespish, Jesús imallata rurashcatami uyarca. Maijancunaca, Jesustaca: “Bautiźaj Juanmari huañushcacunapaj chaupimanta causarishca” nircacunami. Chaita uyashpami, Herodesca manchailla puricurca. 8Maijancunaca: “Eliasmari ricurishca” nircacunami. Maijancunacarin: “Dios ima nishcata ñaupa huillajcunamanta maijanmari causarishca yuyachin” nircacunami. 9Herodesca: «Ñuca quiquinmari Juantaca, cungata pʼitichircani. ‘Cai tucuita ruracun’ nishpa parlanacushca runaca, ¿pi runashi?» nircami. Herodesca, Jesustaca rijsina yuyaillami puricurca.

Pichca huaranga runacunamanmi Jesús carashca

(Mat 14:13-21; Mar 6:30-44; Juan 6:1-14)

10Huillagrichun mingashcacuna tigramushpaca, tucui imalla rurashcatami Jesusman parlarcacuna. Chai qʼuipami Jesusca yachacujcunandijllataj, Betsaida pueblo chaininijlla chulunlla pambaman rirca. 11Paicuna chaiman rishcata gentecuna yachashpaca, chaimanmi catishpa rircacuna. Catishpa chayajcunata chasquishpami, Taita Dios mandacunmanta paicunaman huillarca. Ungushcacuna chayajpipish, alliyachircami.

12Ña chishiyamujpica, chunga ishqui yachacujcuna Paipajman cʼuchuyashpaca:

—Caipica shitashca pambapimari canchij, ima mana tiyanca. Cai tucui gentecunataca, muyundij llajtacunapi, huasicunapi micunata, samarinata mashcagrichun, ‘Cayacama’ nishpa cachai— nircacunami.

13Shina nijpica, Jesusca:

—Cancunallataj caraichigari— nircami.

Chashna nijpimi paicunaca:

—Ñucanchijca pichca tandata, ishqui chalhuallatamari charinchij. Cai tucuiman carangapajca, randimugrinatajchari canchigari— nircacunami.

14Chaipi cajcunaca, pichca huaranga shina runacunami carca. Chashna cajpipish, Jesusca yachacujcunataca:

—Caicunataca pichca chunga, pichca chungata tandachishpa tiyachichij— nirca.

15Chashna nijpica yachacujcunaca tucuicunatami, Pai nishca shinallataj tiyachircacuna. 16Tucuicunata tiyachishca qʼuipami, Jesusca pichca tandata, ishqui chalhua japishpaca, huichilla ricushpa, micunamanta Diosta pagui nirca. Chai qʼuipaca, chaupishpa chaupishpami yachacujcunaman curca, paicunami chai tucuicunaman cararcacuna. 17Tucuicunami mana nijta micurcacuna. Puchushcataca, chunga ishqui canasta jundatami tandarcacuna.

Pedromi Jesustaca ‘Quishpichij Cristomi cangui’ nishca

(Mat 16:13-16, 21-28; Mar 8:27–9:1)

18Chai qʼuipami Jesusca, Pailla Diosta mañacurca. Chai punllami Paipaj yachacujcunapish Paihuan chaipi cajpi, Jesusca:

—Shujtajcunaca Ñucataca, ¿pi cashcatataj yuyancuna?— nishpa tapurca.

19Pai tapujpica:

—Maijancunaca Cantaca, ‘Bautiźaj Juanmi’ nincunami. Cutin maijancunaca, ‘Eliasmi’ nincunami. Maijancunacarin Cantaca, ‘Dios ima nishcata huillajcunamanta maijanmari causarishca yuyachin’ nincunami— nircacunami.

20Chashna nijpi, Jesusca:

—Cutin cancunaca Ñucataca, ¿pi cashcatataj yuyanguichigari?— nijpimi, Pedroca:

—Canca, Taita Dios cachashca Quishpichij Cristomari cangui— nircami.

21Pedro chashna nijpica, Jesusca cashnami mandarca:

—Ñuca pi cashcataca, pajta piman huillanguichijman. 22Runa Aichayuj Ñucaca achca llaquicunata apanatajmi cani. Cunaj yuyajcunapish, pushaj curacunapish, Mandashcata yachachijcunapish pʼiñashpa huañuchingacunami. Huañuchijpipish quimsa punllapica causarishami— nircami.

23Jesusca, tucuicunata cashnapishmi nirca:

—Pipish Ñucata catisha nijca, quiquinpaj causanata cungashpa, cruzta aparishpa Ñucata catichunlla. 24Maijanpish quiquin causaita llaquijca chingaringami. Maijanpish Ñucata catingaraicu quiquin causaita mana llaquijca quishpiringami. 25Pipish cai pachapi tucui imalla tiyajta charijyashpapish, quinllataj chingarishpa, llaqui tucushpaca, ¿ima allitaj cangari? 26Maijanca Ñucamantapish, Ñuca shimicunamantapish pingaringami. Chashna rurajmantaca, Runa Aichayuj Ñucapish Ñuca Yaya shinallataj sumaj achij nicuj, jucha illaj angelcunahuan shamushpaca pingarishami. 27Maijan caipi cajcunaca, Taita Dios mandacujta ricungacama mana huañungacunachu, chaica chashnatajmi— nircami.

Jesusca achij nicujmi ricurishca

(Mat 17:1-8; Mar 9:2-8)

28Chashna nishca qʼuipa pusaj punlla shinapimi, Jesusca Pedrota, Juanta, Jacobotapish pushashpa, Diosta mañangapaj urcuman huichiyarca. 29Diosta mañacushpami, Jesusca ñahuipish shujtajyarishca, churanapish lamyacuj, yurajlla ricurirca. 30Chaita ricucujpica, ñapish ishqui runacunami, Jesus-huan parlanacushpa ricurirca. Paicunaca Moises-huan, Elias-huanmi carca. 31Paicunapish achij nishpa lamyacujmi, Jesusta Jerusalenpi ima shina huañuchinamanta Jesus-huan parlanacucurca. 32Pedropish, caishujcunapish dorminaihuan huañucurcami. Chashna cashpapish ñahui pascashcaraj cajpimi, Jesustapish Paihuan parlanacucuj ishqui runacunatapish achij nishpa lamyacujta ricurcacuna. 33Chai ishqui runacuna Jesuspajmanta ña caruyashpa rijpica, Pedromi Jesustaca:

—¡Yachachij, allitaj caipi canchij! Cambaj shuj, Moisespaj shuj, Eliaspaj shuj, quimsa chugllacunata rurashunllamari— nirca.

Pedroca imata nicushcatapish mana yacharcachu. 34Pedro chashna nicujpiraj pʼuyu shamushpami, pillurca. Chaita ricushpaca mancharircacunami. 35Chai pʼuyumantaca: «Paimi Ñuca cʼuyashca Churi, Paica Ñuca agllashcamari, Paita uyaichij» nishpa rimashcami ñapish uyarirca. 36Pʼuyumanta rimacuj upallajpica, Jesusca ña Paillami ricurirca. Chaita ricujcunaca chai punllacunapica, paicuna ricushcataca piman mana huillarcacunachu.

Jesusca supai japishca shuj huambratami alliyachishca

(Mat 17:14-23; Mar 9:14-32)

37Chai cayandij punlla Jesús chai quimsa yachacujcunandij urcumanta uriyamujpica, achcacunami tupanaman shamurcacuna. 38Ñapish shuj runaca, chai tucui shamujcunapaj chaupimantami, cashna caparirca:

—Yachachij, ñuca huahuata ricushpalla mingai tucupai, cai huahuallatamari charini. 39Shuj supaimari japishpa ñapish achcata caparichishpa, shimiman puscuta shitachin. Cutin cutin chashna llaquinayajta chujchuchishpamari manataj saquin. 40Cambaj yachacujcunamanca, supaita llujshichichun nishpa ñamari ricuchircani. Paicunaca manamari, imata rurai tucurcacunachu— nircami.

41Chashna nijpi, Jesusca:

—¡Mana crij, millai runacuna! ¿Maicamataj cancunahuan puricuchunlla ninguichij? ¿Maicamataj chashnalla catishpa Ñucata llaquichigringuichij? Chai huambrata caiman pushamuichij— nircami.

42Huambrata Jesuspajman cʼuchuyachimujpica, supaica, chai huambrataca chujchuchishpami, pambaman urmachishpa shitarca. Chashna rurajpipish Jesusca, chai mapa supaitaca, sinchita rimashpami llujshichirca. Chashnami chai huambrataca ña allita yayaman curca. 43Taita Dios chashna tucuita rurai tucuj cashcata ricushpaca, tucuicunami mancharircacuna.

Jesusca, Pai tucui imalla rurashcacunata ricushpa tucuicuna mancharicujpimi, Paipaj yachacujcunataca cashna nirca:

44—Ñuca huillashcata alli uyaichij, pajta cungaringuichijman. Runa Aichayuj Ñucataca runacunapaj maquipi churangami— nircami.

45Chashna nijpipish yachacujcunaca, Jesús imata nisha nishpa chashna nicushcataca mana entendircacunachu. Diosllataj manaraj yuyaita pascajpimi, mana entendircacuna. ‘¿Imamantataj cashna ningui?’ nishpa tapunallatapish mancharcacunami.

Ima shina cashpa ashtahuan jatun canatami huillashca

(Mat 18:1-5; Mar 9:33-40)

46Chai qʼuipami yachacujcunaca, Dios mandacunpica maijan ashtahuan jatun caipaj cashcata paicunapuralla rimanacucurcacuna.

47Paicunapaj shungupi imata yuyacushcata yachashpami Jesusca, shuj huahuata japishpa Paipaj ñaupajpi shayachirca. 48Paita ricuchishpami:

—Pipish Ñuca shutipi cai huahuata chasquijca, Ñucatami chasquin. Ñucata chasquijca, Ñucata Cachajtapishmi chasquin. Riquichij, cancunapuramanta tucuicunata yalli uchilla shina cajmi, tucuicunata yalli jatun— nirca.

49Chashna nishca qʼuipami, Paipaj yachacuj Juanca:

—Yachachij, shuj runatamari Cambaj shutipi supaicunata llujshichicujta ricurcanchij. Chashna ruracujpica, mana ñucanchijpura cajpimi, ama ashtahuan chaita rurachun jarcarcanchij— nircami.

50Chashna nijpi Jesusca:

—Chashna rurajtaca ama jarcanguichijchu. Maijanpish mana ñucanchijta pʼiñajca, ñucanchijpurallatajmi— nircami.

Jacobota Juantami Jesús rimashca

51Jesusca, ña jahua pachaman rina punlla chayamucujpimi, shuj yuyai Jerusalenman rina tucurca. 52Chaimantami huillajcunata ñaupachishpa cacharca. Paicunaca, Samaria llajtapimi Jesús samarichun, poźadata mashcangapaj shuj aillu llajtaman yaicurcacuna. 53Ashtahuanpish chai llajtapi causajcunaca, Jerusalenman Jesús risha nicujta yachashpami, mana chasquishun nircacuna. 54Mana chasquishun nijpimi, Jesuspaj yachacuj Juanpish, Jacobopish cashna nircacuna:

—Apunchij Jesús, caicunata chingachichun, ¿jahua pachamanta ninata uriyachishunchu?— nircacuna.

55Chashna nijpica tigralla ricushpami Jesusca, paicunataca cashna rimashpa jarcarca:

—Cancunaca maijan espiritupaj cashcata mana yachanguichijchu. 56Runa Aichayuj Ñucaca, mana pita chingachingapaj shamurcanichu, ashtahuanpish quishpichingapajmi shamurcani— nircami.

Chashna nishcahuan shujtaj llajtaman rircallacunami.

Jesusta catisha nishpaca tucuitami saquina

(Mat 8:19-22)

57Paicuna ñanta ricujpica, shuj runa tupashpami Jesustaca:

—Apu, Quiquintamari maita rijpipish catisha nini— nirca.

58Chashna nijpi, Jesusca:

—Atujcunapish maipi causana jutcuta charinmi, pajarocunapish tʼaźinta charinmi. Ashtahuanpish Runa Aichayuj Ñucaca, maipi samarinallatapish mana charinchu— nircami.

59Cutin shujtaj runataca:

—Ñucata catilla— nircami.

Shina nijpica:

—Apu, shuyapai ñuca yayataraj pambamugrisha— nircami.

60Chashna nijpimi Jesusca, cashna nirca:

—Huañushcaman rijchashpa causacujcunallataj paicunapaj huañushcacunata pambachun saquillari. Ashtahuanpish canca, Taita Dios mandacunta utca huillagri— nircami.

61Chai qʼuipaca, cutin shujtajmi:

—Apu, Quiquinta catinataca catisha ninimi. Chashna cashpapish ñuca huasi ucupuracunataraj, ‘Minchacama’ nimugrisha— nircami.

62Chashna nijpi Jesusca, cashnami nirca:

—Pipish yapunaman shayarijca, mana huashaman tigrashpa ricunchu. Yapucushpa huashaman tigrashpa ricuj shina yuyajca, Taita Dios mandacunpica imata mana rurai tucunchu— nircami.