Lukas 8 – NUB & MTDS

Swedish Contemporary Bible

Lukas 8:1-56

Kvinnorna som följde med Jesus

1Efter detta gav sig Jesus ut på vandring till olika städer och byar i Galileen. Och överallt förkunnade han evangeliet om Guds rike. Med sig hade han sina tolv lärjungar, 2och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria från Magdala, som sju onda andar hade drivits ut ur, 3Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna, och många andra som hjälpte dem med sina tillgångar.

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

(Matt 13:1-10; Mark 4:1-9)

4En dag när mycket folk hade kommit ut till Jesus från de olika städerna, berättade han den här liknelsen för dem:

5”En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av sädeskornen på vägen bredvid, och folk trampade på dem, och fåglarna kom och åt upp dem. 6En del korn föll på stengrunden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte fanns någon fukt. 7Andra föll bland tistlarna, och eftersom tistlarna växte upp samtidigt kvävde de plantorna. 8Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger så mycket säd som den som hade såtts.” Sedan ropade Jesus: ”Lyssna, hör, den som har öron!”

Jesus förklarar liknelsen om sådden

(Matt 13:10-23; Mark 4:10-20)

9Hans lärjungar frågade honom nu vad denna liknelse betydde.

10Han svarade: ”Ni har fått gåvan att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får bara höra de här liknelserna, för att

’de ska se men ändå inte se,

och höra men ändå inte förstå.’8:10 Se Jes 6:9-10.

11Detta är vad liknelsen betyder: Säden är Guds ord. 12De vid vägen är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort sådden ur deras hjärtan och hindrar dem från att tro och bli räddade. 13De på stengrunden är de som tar emot ordet med glädje, men som inte har någon rot. De tror en tid, men så fort de utsätts för frestelser8:13 Kan också betyda prövningar. faller de bort. 14Det som föll bland tistlarna är de som hör men som snart kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen, så att de aldrig ger mogen skörd.

15Men säden i den bördiga jorden är de som hör ordet och gömmer det i ett gott och uppriktigt hjärta och genom uthållighet bär frukt.

Liknelsen om lampan

(Mark 4:21-25)

16Ingen tänder en lampa och gömmer den under ett kärl eller sätter den under en säng, utan tvärtom ställer man den i ett lampställ så att alla som kommer in kan se ljuset. 17Det finns ingenting gömt som inte ska bli synligt och ingenting dolt som inte ska föras fram i ljuset. 18Var därför noga med hur ni lyssnar. För den som har ska nämligen få, men den som inget har ska bli av med även det han tror sig ha.”

Jesus riktiga familj

(Matt 12:46-50; Mark 3:31-35)

19Jesus mor och bröder kom till honom, men de kunde inte komma fram för folkmassans skull. 20Man sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.” 21Men han svarade: ”Min mor och mina syskon, det är alla de som hör Guds ord och lyder det.”

Jesus stillar stormen

(Matt 8:23-27; Mark 4:36-41)

22En dag sa Jesus till sina lärjungar: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” De gav sig iväg, 23och under resan lade sig Jesus och somnade.

Men en våldsam storm svepte ner över sjön, och båten började fyllas så att de var verkligt illa ute. 24Då gick hans lärjungar fram och väckte honom och började ropa: ”Mästare, Mästare, vi förgås!” När Jesus vaknat talade han strängt till vinden och vågorna, och de lade sig genast, och allt blev lugnt.

25Sedan frågade han dem: ”Hur är det med er tro?”

Häpna och förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, som till och med befaller vinden och vågorna och de lyder honom?”

Jesus befriar en man som är besatt av onda andar

(Matt 8:28-34; Mark 5:1-17)

26Så kom de över till området kring Gerasa8:26 Andra handskrifter: Gedara eller Gergesa.Jfr Matt 8:28. Området var icke-judiskt., mitt emot Galileen, och lade till där. 27Och när Jesus steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland gravarna.

28Så snart han fick se Jesus började han skrika och föll ner inför honom och ropade högt: ”Lämna mig ifred, Jesus, du den högste Gudens Son! Jag ber dig, plåga mig inte!” 29För Jesus hade just befallt den orena anden att lämna mannen. Den hade haft mannen i sitt våld under en lång tid. Man hade bundit honom med kedjor, satt fotbojor på honom och försökt att låsa in honom, men han hade slitit sig loss och drivits ut i ödemarken av den onda anden.

30Jesus frågade nu: ”Vad heter du?” Mannen svarade: ”Legion8:30 Legion var en romersk arméavdelning på 6 000 man.”, för många onda andar hade farit in i honom. 31Och andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden8:31 Jfr Upp 20:3..

32Där gick då en stor svinhjord och betade på berget. De onda andarna bad därför Jesus att få fara in i svinen, och Jesus tillät dem att göra det. 33Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela svinhjorden rusade utför bergssluttningen och ner i sjön och drunknade.

34När herdarna som vaktat svinen såg vad som hände, sprang de till staden och ut på landsbygden och berättade alltihop. 35Folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt, och när de kom till Jesus fick de se mannen som hade varit besatt av de onda andarna sitta helt lugn vid Jesus fötter, påklädd och fullständigt normal. De blev förskräckta. 36De som varit ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frisk. 37Men händelsen hade skrämt upp människorna i Gerasa-området så mycket att de bad Jesus lämna dem. Han steg därför i en båt och åkte tillbaka. 38Mannen som de onda andarna hade lämnat bad att få följa med Jesus, men Jesus skickade iväg honom och sa: 39”Gå tillbaka till din familj och berätta vad Gud har gjort med dig.”

Då gick mannen iväg och berättade för alla i hela staden vad Jesus hade gjort med honom.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

(Matt 9:18-26; Mark 5:22-43)

40När Jesus kom tillbaka, tog folket emot honom på stranden, för alla hade väntat på honom.

41Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan. Han kastade sig ner framför Jesus och han bad honom följa med honom hem, 42eftersom hans enda barn, en flicka på tolv år, höll på att dö.

På vägen dit trängde folket på från alla håll. 43Där fanns också en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte kunnat bli botad av någon, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare8:43 Sista delen av versen saknas i en del handskrifter.. 44Kvinnan närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast stannade blödningen.

45”Vem rörde vid mig?” frågade Jesus. Och då alla teg, sa Petrus: ”Mästare, det är ju så många som knuffas och tränger sig på överallt.” 46Men Jesus sa till honom: ”Någon rörde vid mig, för jag kände att det gick ut kraft från mig.”

47När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom.8:47 Se not till Matt 9:22. Sedan berättade hon inför alla varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

48”Min dotter”, sa han till henne, ”din tro har gjort dig frisk8:48 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som används för rädda, frälsa.. Gå i frid.”

49Medan Jesus fortfarande talade, kom det en budbärare från synagogföreståndarens hus och meddelade: ”Din dotter har dött. Det är ingen idé att du stör Mästaren längre.” 50Men då Jesus hörde det, sa han till Jairos: ”Var inte rädd! Tro bara, så ska hon bli räddad!”

51När de sedan kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och flickans far och mor. 52Alla grät och höll dödsklagan över flickan, men Jesus sa: ”Gråt inte! Hon är inte död, hon sover.”

53Då hånskrattade folket åt Jesus, för de visste ju att hon hade dött. 54Men Jesus tog hennes hand och sa högt: ”Flicka, ställ dig upp!” 55Genast återvände hennes ande och hon reste sig upp. Sedan sa Jesus till dem att ge henne något att äta. 56Hennes föräldrar blev alldeles häpna, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hade hänt.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Lucas 8:1-56

Tarpuj runahuan chʼimbapurashpa yuyachishca parlomi

(Mat 13:1-15, 18-23; Mar 4:1-20)

1Chai qʼuipami, Jesusca Paipaj chunga ishqui yachacujcunandij tucui pueblocunatapish, muyundij llajtacunatapish, Dios mandacun alli huillaita huillashpa puricurca. 2Shinallataj millai espiritucunata Jesús llujshichishca huarmicunapish, ungüicunamanta alliyachishca huarmicunapish caicunami Paihuan puricurcacuna: Canchis supaicunata llujshichishca, Magdalamanta María, 3Herodespaj huasipi mandaj Chuzapaj huarmi Juana, Susana, shujtaj achca huarmicunapishmi, imalla charishcacunahuan Jesusta servircacuna.

4Jesusca, tucui pueblocunamanta Paipajman shamushpa tandanacuj achca gentecunamanmi, yuyachij cai parlocunahuan cashna yachachirca: 5«Tarpuj runami muyuta tarpunaman llujshirca. Muyuta pai shitacujpica, huaquin muyuca ñanpimi urmarca. Ñanpi urmashca muyucunaca maijanca sarurircami, maijantaca jahuata purij pajarocunami pallarca. 6Cutin maijan muyuca, rumilla allpapi urmashpami, utca huiñarca. Utca huiñashpapish, nuyushca allpa illajpi chaquirircallami. 7Cutin maijan muyuca, casha chaupipimi urmarca. Chai muyu huiñajpica, cashapish tandalla huiñashpa llapishpa huañuchircallami. 8Cutin maijan muyuca, alli allpapimi urmarca. Chaica alli huiñashpami, cada muyumanta patsajta pʼucurca» nircami.

Chaicunata nishca qʼuipaca, Jesusca caparishpami: «Uyangapaj rinrinta charijca, uyaichigari» nirca.

9Chashna niipica, Jesuspaj yachacujcunami:

—Yuyachij cai parloca, ¿imatataj nisha nin?— nishpa tapurcacuna.

10Chaimantami cashna nirca: «Cancunamanca jahua pacha Diosmi, Pai mandacun ima shina cashcata ricuchishca. Ashtahuanpish caishujcunamanca ricushpapish mana ricushca shinallataj saquirichun, mashnata uyashpapish ama yuyaita japichunmi yuyachij parlocunallahuan huillani.

11Cai yuyachij parloca, caitami nisha nin: Muyuca Diospaj Shimimi. 12Ñanpi urmaj muyuca, uyajcunami. Paicuna uyashca huasha ama quishpirichunmi, diablo shamushpaca, uyashcata ama crichun cungachin. 13Rumilla allpapi urmaj muyuca, Diospaj Shimita cushijlla chasquijcunami. Chashna chasquishpapish uchilla sapiyuj yura shina cashpami, ashacama caticushpapish, llaquicuna shamujpica saquirinllacuna. 14Casha chaupipi urmaj muyuca, alli huillaita uyajcunami. Uyashpa rishca huashaca, imata pajtana yuyaicuna, achcata charijyana munaicunapish, cai causaillapi aichata cushichinapish atijpica, ima granota mana pʼucuj shinallatajmi saquirincuna. 15Ashtahuanpish alli allpapi urmaj muyucunaca, Diospaj Shimita alli shunguhuan, caźusha nishpataj uyashpa huaquichijcunami. Paicunaca ima shamujpipish manataj saquirishpami, alli granota pʼucuncuna.

Lamparahuan chʼimbapurashpa yuyachishca parlomi

(Mar 4:21-25)

16Maijanpish lamparata japichishpaca, mana manga ucupi, mana cashpaca cahuitu ucupi churangapajlla japichinchu. Ashtahuanpish huasiman yaicujcuna achijllapi cachunmi, lámpara tiyanapi churan. 17Chaipica ima mana pacalla saquirinchu, tucui imapish tucuicuna ricunallami tucun. 18Chashna cajpica ima yuyaihuan uyacushcata yuyarichij. Piman cashpapish charijmanmari ashtahuan cunga, maijanpish mana charijtaca pai ‘Charinimi’ yuyashcallatapish quichungamari» nircami.

Mamahuan huauquicunahuanmi Jesusta mashcagrishcacuna

(Mat 12:46-50; Mar 3:31-35)

19Jesús chashna nicujpimi mamapish, huauquicunapish Paipajman chayamurcacuna. Ashtahuanpish chai tucui gentecuna junda cashcamantami, Jesuspajmanca mana yaicui tucurcacuna. 20Chaimantami Jesusmanca:

—Quiquinpaj mama, huauquicunamari Quiquinta ricushuntaj nishpa, canllapi shuyacun— nishpa huillarcacuna.

21Ashtahuanpish Jesusca:

—Diospaj Shimita uyashpa caźujcunami, Ñuca mama, Ñuca huauquicunatajca— nircami.

Jesusca yacuta huaira cuyuchicujpimi jarcashca

(Mat 8:23-27; Mar 4:35-41)

22Shuj punllami Jesusca Paipaj yachacujcunandij barcoman yaicushpaca:

—Cai cucha chʼimbanijman jacuchij— nishpa rircacuna.

23Barcopi ricushpami, Jesusca dormirirca. Pai dormicujpimi, cuchapi acapana huaira jatarishpaca, yacuta caiman chaiman cuyuchijpi, barcopi yacu jundashpa ñalla yacu millpugrirca. 24Chaimantami yachacujcuna Jesuspajman cʼuchuyashpaca:

—¡Yachachij, Yachachij, yacu millpugrinca!— nishpa rijchachircacuna.

Jesús rijcharishpa huairatapish, caiman chaiman shitacuj yacutapish jarcashpa sinchita rimajpica, casijlla tucurcallami. 25Chaimantami Jesusca:

—Ñucata crinamari canguichij. ¿Ima nishpataj mana cringuichij?— nirca.

Paicunaca chujchushpa mancharishpami, caishuj chaishuj: «¿Cai runaca imatajchu, imamí? Yacupish, huairapish Pai mandajpica caźunllamari» nishpa cushicurcacuna.

Jesusca Gadareno runamantami supaicunata llujshichishca

(Mat 8:28-34; Mar 5:1-20)

26Galilea cucha chʼimbanijman chayashpaca, cucha patallapitaj caj gadarenocunapaj llajtamanmi yaicurcacuna. 27Barcomanta allpaman Jesús uriyajpica, chai pueblomanta shuj runami Jesuspajman cʼuchuyamurca. Chai runaca achca huatacunata supaicuna paipi causacushcamantami, lluchulla shamurca. Causanatapish, panteoncunallapimi causaj carca. 28Chai runa Jesusta ricushpaca, jatunta caparirishpami, Paipaj ñaupajpi pambacama cumurirca. Chaimantaca:

—Jahua pacha Diospaj Churi Jesús, ¿ñucataca imatataj ninaman shamungui? Amataj llaquichihuaichu— nishpami sinchita caparirirca.

29Jesús chai espirituta ‘Llujshi’ nicujpimi, chashna caparirirca. Chai mapa espirituca, chai runapica ñami unaita causacushca carca. Paitaca cadenacunahuan huatashpa, fierrocunahuan canichishpami churajcuna carca. Chashna churajpipish, cadenacunata pʼitishpa, chai espiritullataj mai shitashca pambaman apajllami carca. 30Jesús chai runata:

—¿Ima shutitaj cangui?— nishpa tapujpi:

—Ñucaca, huaranga huaranga shutimi cani— nircami.

Achca supaicuna japishca cashpami, chashnaca nirca. 31Chai supaicunaca, paicunata jatun jutcuman ama cachachunmi mañarcacuna. 32Chaininijlla urcupimi, jatun canlla cuchicuna micucurca. Chaimantami chai cuchicunapi yaicungapaj mañajpi, Jesusca chaiman richun saquirca. 33Supaicunaca, chai runamanta llujshishpaca cuchicunapimi yaicurca. Chaimantami chai tucui cuchi canllaca, cʼaca quinrita singushpa, cuchaman huashicushpa huañurca. 34Chaita ricushpami, cuchi michijcunaca mancharishpa pueblocunamanpish, ladolla aillu llajtacunamanpish callparcacuna. Chaicunapimi tucuita huillarcacuna. 35Gentecunaca imalla tucushcata ricunaman llujshishpaca, Jesuspajmanmi shamurcacuna. Paipajman chayamushpaca, supaicunata Pai llujshichishca runataca, Paipaj ñaupajpi alli tiyacujtami ricurcacuna. Ña churanata churarishca, alli yuyaihuan tiyacujta ricushpami, mancharircacuna. 36Supaicunata chai runamanta ima shina llujshichijta quiquin ñahuihuantaj ricujcunami, shamujcunamanca, tucuita parlarcacuna. 37Chaita uyashpaca, tucui muyundij llajtacunapi causaj gadarenocunami achcata mancharcacuna. Chaimantami, Jesustaca ‘Cai llajtamanta ripailla’ nircacuna. Chashna nijpica Jesusca, cutin barcopi yaicushpa rircallami. 38Supaicunata llujshichishca runaca, Jesustaca Paihuan pushachunmi mañarca. Ashtahuanpish Jesusca ‘Minchacama’ nishpami, cashna nishpa saquirca:

39—Taita Dios canpi imalla jatun allicunata rurashcata huillanaman, cambaj huasiman tigrailla— nircami.

Chashna nijpi chai runaca, paipi imalla jatun allicunata Jesús rurashcatami, tucui pueblopi huillaihuan rirca.

Jairopaj ushushitaca causachishca, yahuar cacharirishca huarmitaca alliyachishcami

(Mat 9:18-26; Mar 5:21-43)

40Jesús ña cutin tigramujpica, Paita shuyacushcamantami tucui gentecuna achcata cushicushpa chasquircacuna. 41Pai chaipi cajpimi, tandanacuna huasipi pushaj Jairo shuti runa shamurca. Paica, Jesuspaj ñaupajpi pambacama cumurishpami, ‘Ñuca huasiman jacupai’ nirca. 42Paica, chunga ishqui huatayuj shujlla ushushitami charirca. Chai huambrataj ancha ungushca ña huañunalla cajpimi, chashna mañarca. Paipaj huasiman ricujpica, gentecunaca mana jahuallatami llapirinacui catircacuna.

43Chaicunapurapica, chunga ishqui huatata yahuar cachariricuj ungushca huarmipishmi caticurca. Paica jambijcunaman jambichicushpallami, tucui imalla charishcacunata tucuchishca carca. Shina cajpipish pi mana alliyachi tucushcachu carca. 44Chai huarmi, huashata shamushpa, Jesuspaj churana chupapi tuparijpica, cachariricuj yahuarca chaipi jarcarircallami.

45Chashna tucujpica, Jesusmi:

—¿Pitaj Ñucata tuparinchu, imamí?— nishpa tapurca.

Chashna tapujpimi:

—Pi mana tuparinchijchu— nircacuna.

Chaimantami Pedropish, paihuan cajcunapish:

—¿Yachachij, cai tucui gentecuna llapirashpa catishcata ricushca jahuachu: “¿Pitaj tuparin?” nishpa tapungui, imamí?— nirca.

46Shina nijpipish, Jesusca:

—Alliyachi tucuna Ñucamanta llujshijtamari yachani, pitajshimari Ñucapi tuparirca— nircami.

47Chai huarmica, alliyashpa upalla saquirinallatami yuyarca. Chashna yuyashca cashpapish Jesusllataj huillajpimi, shamushcahuan Jesuspaj ñaupajpi chujchushpa pambacama cumurirca. Chai qʼuipami, imamanta Paipaj churanapi tuparishcatapish, tuparishcahuan alliyashcatapish tucuicunapaj ñaupajpi, callarishpa huillarca. 48Chaita huillajpimi, Jesusca:

—Huahua, canca crishcamantami alliyashcangui, cunanca ama manchashpa rilla— nirca.

49Jesús chashna rimacujpirajmi, tandanacuna huasipi mandaj Jairopaj huasimanta shuj shamushpaca:

—Ñamari cambaj ushushica huañun. Yachachijtaca, ña ama ashtahuan pʼiñachicuichu— nirca.

50Chaita uyashpami, Jesusca:

—Ama manchaichu, crishpa catilla, alliyangallami— nirca.

51Jairopaj huasiman chayashpaca, Jesusca Pedrota, Jacobota, Juanta, huambrapaj yaya mamandijta pushashpami yaicurca. Pi shujtaj mana yaicuchun saquircachu. 52Tucuicuna chai huambramanta anchata llaquirishpa, caparirishpa huacacujpimi Jesusca:

—Ama huacaichijchu. Huambraca mana huañushcachu, dormicunllamari— nirca.

53Chashna nijpica, ña huañushcataj cashcata alli yachashcamantami, Paitaca yanganchishpa asircacuna. 54Ashtahuanpish Jesusca, chai huañushcata maquimanta japishpaca, sinchitami:

—¡Huambra, jatari!— nirca.

55Chashna nijpica chai huañushca huambraca, ñapish paipaj espíritu tigrajpi jatarircallami. Chaimantami Jesusca, ‘Micunata huambraman caraichijlla’ nishpa mandarca. 56Chaita ricushpaca yaya mamaca, upayajtami mancharircacuna. Ashtahuanpish Jesusca, paicunataca:

—Caitaca, ama piman huillanguichijchu— nishpami mandarca.