Job 8 – NUB & ASCB

Swedish Contemporary Bible

Job 8:1-22

Bildad både anklagar och ger hopp

1Då svarade Bildad från Shuach:

2Hur länge tänker du fortsätta tala så?

Dina ord är en vinande vind.

3Skulle Gud kunna förvränga rättvisan?

Skulle den Väldige förvränga rättfärdigheten?

4Dina barn syndade mot honom,

och han lät deras överträdelse drabba dem.

5Men om du vänder dig till Gud

och ber den Väldige om nåd,

6om du är ren och rättsinnig,

så griper han in för dig

och återupprättar dig på din rättfärdiga plats.

7Din början må vara ringa,

men du blir till sist mycket stor.

8Fråga tidigare generationer,

ta vara på vad dina förfäder funnit!

9Vi är bara från gårdagen och vet ingenting,

som en skugga är våra dagar här på jorden.

10Men de ska lära dig,

tala till dig och delge dig sin insikt.

11Växer papyrus hög där marken inte är sank?

Skjuter vassen upp om det inte finns vatten?

12Den vissnar medan den växer,

innan det är dags att klippa den,

snabbare än gräs.8:12 Grundtextens innebörd är osäker.

13Det är allas öde som glömmer Gud,

och den gudlöses hopp försvinner.

14Hans tillförsikt är bräcklig,

hans förtröstan som spindelväv.

15Han lutar sig mot nätet8:15 Egentligen hus, men sammanhanget talar om spindelnät (framkommer tydligt i v. 14).,

men det ger efter,

han hänger sig fast, men det ger vika.

16Han är som en grönskande växt i solskenet,

som sträcker ut sina grenar över trädgården.

17Hans rötter slingrar sig ner i röset,

de söker fäste bland stenarna.

18Men när han rycks bort därifrån,

förnekar hans plats honom:

”Jag har aldrig sett dig.”

19Detta är glädjen på hans väg,

och andra växer upp och tar hans plats.

20Gud förkastar inte den oskyldige,

och inte heller styrker han de onda.

21Han ska än en gång fylla din mun med skratt

och dina läppar med glädjerop.

22De som hatar dig ska få skämmas,

och de ondas boningar ska inte mer finnas till.

Asante Twi Contemporary Bible

Hiob 8:1-22

Bildad Asɛnka A Ɛdi Ɛkan

1Ɛnna Suhini Bildad buaa sɛ:

2“Wobɛkɔ so aka saa nsɛm yi akɔsi da bɛn?

Wo nsɛm yɛ mframa huhuo.

3Onyankopɔn kyea atɛntenenee anaa?

Otumfoɔ kyea deɛ ɛtene anaa?

4Ɛberɛ a wo mma yɛɛ bɔne tiaa noɔ no,

ɔgyaa wɔn maa wɔn bɔne so akatua.

5Nanso sɛ wode wʼani bɛto Onyankopɔn so

na woabɔ Otumfoɔ no mpaeɛ,

6sɛ woyɛ kronn, na wotene a,

wo enti, ɔbɛma ne ho so seesei

na wama wo asi wo dada mu.

7Wo ahyɛaseɛ bɛyɛ nkakra nkakra

na daakye woanya ama abu so.

8“Bisa awoɔ ntoatoasoɔ a atwam no,

na hwehwɛ deɛ wɔn agyanom hunuiɛ.

9Na wɔwoo yɛn nkyɛreeɛ na yɛnnim hwee.

Yɛn nna wɔ asase yi so te sɛ sunsumma.

10Nanso adikanfoɔ no bɛkyerɛkyerɛ wo.

Wɔbɛfiri wɔn nteaseɛ mu akyerɛ wo nyansa.

11Paparɔs bɛtumi anyini akɔ soro wɔ baabi a ɛnyɛ ɔwora?

Demmire bɛtumi afifiri baabi a nsuo nni anaa?

12Ɛberɛ a ɛrenyini a wɔntwaeɛ no,

ɛdwane ntɛm so sene ɛserɛ.

13Saa na wɔn a wɔn werɛ firi Onyankopɔn no awieeɛ teɛ;

saa na wɔn a wɔnni nyamesu no anidasoɔ nkɔsi hwee.

14Biribiara a nʼani da so no nni ahoɔden;

deɛ ɔde ne ho to soɔ yɛ ananse ntontan.

15Ɔtwere ne ntontan, nanso ɛtete;

ɔsɔ mu denden nanso ɛnyɛ yie.

16Ɔte sɛ afifideɛ a wɔgugu so nsuo yie a ɛsi owia mu.

Ɛtrɛtrɛ ne mman mu wɔ turo no so;

17Ne nhini nyini fa abotan ho,

na ɛhwehwɛ ɛkwan kɔ aboɔ mu.

18Nanso sɛ wɔtu firi ne siberɛ a,

saa beaeɛ no nnim no bio na ɛka sɛ, ‘Menhunuu wo da.’

19Ampa ara ne nkwa twam,

na afifideɛ foforɔ nyini asase no so.

20“Ampa ara Onyankopɔn mpo onipa a ne ho nni asɛm

na ɔnhyɛ amumuyɛfoɔ nsa mu dene.

21Ɔbɛma woasere bio,

na wode ahosɛpɛ ateateam.

22Wɔde aniwuo bɛfira wɔn a wɔtan woɔ,

na amumuyɛfoɔ ntomadan bɛsɛe.”