Job 3 – NUB & CCB

Swedish Contemporary Bible

Job 3:1-26

Samtal med tre vänner

(3:1—27:23)

Job förbannar att han blivit född

1Till sist öppnade Job munnen och förbannade den dag då han föddes.

2Han sa:

3Må den dag då jag föddes bli utplånad,

och den natt då det sades: ”Ett gossebarn är fött!”

4Må den dagen vändas i mörker!

Må Gud i höjden inte bry sig om den,

och låt inget ljus lysa över den.

5Låt mörkret och den djupa skuggan göra anspråk på den

och svarta moln skugga den!

6Må den natten fångas av dunklet,

strykas bland årets dagar

och aldrig mer träda in i någon månad.

7Må den natten vara ofruktsam,

och låt inget glädjerop höras i den.

8Må den dagen förbannas av dagens besvärjare,

av dem som kan mana fram Leviatan.

9Må dess morgonstjärnor förmörkas,

låt den vänta på ljuset

och aldrig få se gryningens första strålar,

10för att den inte tillslöt dörrarna till min mors livmoder,

för att den inte lät ofärd3:10 Det hebreiska ordet förekommer ett flertal gånger i Jobs bok och kan översättas på flera sätt, t.ex. plåga, ofärd, möda, elände. Ordet betecknar stora svårigheter och mycket lidande. döljas för min syn.

11Varför fick jag inte dö när jag föddes,

förgås när jag kom ut ur min mors liv?

12Varför fanns det en famn beredd att ta emot mig

och bröst för att amma mig?

13Då skulle jag ha legat tyst nu,

sovit och varit stilla,

14tillsammans med kungar och världens rådsherrar,

som byggde åt sig hus som nu ligger i ruiner,

15med furstar som ägde guld,

och fyllde sina hus med silver.

16Varför grävdes jag inte ner som ett dödfött foster,

som barn som aldrig såg ljuset?

17Där rasar de onda inte mer,

och där får de uttröttade vila.

18Där har fångarna funnit ro,

de hör inte längre slavdrivarens rop.

19Små och stora är lika där,

och slaven blir fri från sin herre.

20Varför ska ljus ges åt dem som är olyckliga

och liv åt dem som är bittra i sitt innersta,

21åt dem som längtar efter den död som aldrig kommer,

eller åt dem som söker efter den som efter en gömd skatt,

22som gläds och jublar och fröjdar sig

när de når graven?

23Varför ges liv åt någon,

vars väg är dold,

instängd av Gud?

24Jag kan inte äta för allt mitt suckande,

min klagan strömmar fram som vatten.

25Det som jag varit rädd för, har hänt mig.

26Jag har ingen frid, ingen stillhet och ingen vila,

bara bekymmer.

Chinese Contemporary Bible (Simplified)

约伯记 3:1-26

约伯咒诅自己

1后来,约伯开口咒诅自己的生日, 2说:

3“愿我出生的那日和怀我的那夜灭没。

4愿那日一片黑暗,

被天上的上帝遗忘,

没有阳光照耀。

5愿那日被黑暗和阴影笼罩,

被密云覆盖,

被阴暗淹没。

6愿那夜被幽暗吞噬,

不列在年日中,

不算在岁月里。

7愿那夜无人生育,

毫无快乐之声。

8愿那些咒诅白日、

能惹动海怪的人,

咒诅那夜。

9愿那夜的晨星昏暗,

等不到晨光的出现,

看不见黎明的眼帘。

10因为那夜没有关闭我母胎的门,

以致让我看见患难。

11“为何我不出生时就夭折,

出母胎时就断气?

12为何要把我抱在膝上,

用乳汁哺育我?

13不然我早已安然躺卧、长眠安息,

14与世上的君王和谋臣作伴——他们建造的宫殿已荒废,

15与房屋堆满金银的王侯同眠。

16为何我没有像未见天日就流产的婴儿一样消逝?

17那里,恶人不再搅扰,

疲惫者得到安息,

18被囚者得到安宁,

听不见监工的斥责。

19尊贵与卑贱的人都在那里,

奴仆不再受主人的辖制。

20“为何赐光给受苦的人,

赐生命给心灵痛苦的人?

21他们等候死亡却等不到,

他们求死胜于求宝藏。

22他们归入坟墓时非常快乐,

欣喜若狂。

23为何赐生命给前路渺茫、

被上帝围困的人?

24我以叹息为食,

呻吟如水涌流。

25我害怕的事发生了,

我恐惧的事来临了。

26我不得安宁,

不得平静,

不得安息,

只有苦难。”