Jesaja 44 – NUB & NIRV

Swedish Contemporary Bible

Jesaja 44:1-28

Den ende Guden

1Lyssna nu, min tjänare Jakob,

Israel, som jag har utvalt:

2Så säger Herren,

som skapade dig

och formade dig i moderlivet,

han som hjälper dig:

Var inte rädd, min tjänare Jakob,

Jeshurun44:2 Namnets betydelse på hebreiska är rättrådig, Lagens väktare., som jag har utvalt.

3Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,

floder över uttorkat land.

Jag ska utgjuta min Ande

över dina barn

och mina välsignelser

över dina ättlingar.

4De ska växa upp bland gräset,

som pilträd på en flodstrand.

5En ska säga: ’Jag tillhör Herren’,

en annan bära Jakobs namn,

en tredje ska skriva

att han är Herrens

och hedras med namnet Israel.”

6Så säger Herren, Israels kung och befriare,

härskarornas Herre:

”Jag är den förste och jag är den siste.

Det finns ingen annan Gud än jag.

7Vem är som jag?

Låt honom tala om det,

förklara, lägga fram för mig

vad som hänt sedan jag formade mitt folk i urtiden,

och vad som ska komma.44:7 I versens mittdel är grundtextens innebörd oviss.

Låt dem berätta vad som ska komma att ske.

8Var inte förskräckta, var inte rädda!

Har jag inte förkunnat

och förutsagt detta för länge sedan?

Ni är mina vittnen.

Finns det någon annan Gud än jag?

Nej, ingen annan klippa finns, jag vet ingen.”

Avgudarnas meningslöshet

9De som bygger avgudar åt sig är ingenting.

Deras älskade beläten har ingen hjälp att ge.

Deras vittnen ser inget och vet inget,

de får stå där med skam.

10Vem gör sig en gud, gjuter en gudabild

som inte är till någon nytta för honom?

11Alla hans anhängare ska stå med skam,

för hantverkarna som gjort dem är själva bara människor.

Låt dem alla samlas och ställa sig där.

Alla ska de stå där med skam och i skräck.

12Smeden bearbetar järn vid sitt städ, i glöden,

och formar det med hammare med all sin kraft.

Han blir hungrig och trött,

dricker inget vatten och blir matt.44:12 Grundtextens innebörd är osäker.

13Snickaren tar mått med band,

sätter ut märken med krita

och hugger ut den med stämjärn.

Han märker ut formen med passare,

formar den som en människa i all hennes glans,

som sedan kan bo i ett tempel.

14Man hugger ner cedrar åt sig,

tar cypress och ek

och låter dem växa bland skogens träd,

eller planterar ett cederträd som regnet får att växa.44:14 Vilka träd det är exakt som avses är osäkert.

15Av trädet får man sedan ved

att värma sig med

och för att tända en eld för att baka bröd.

Men man gör också en gud som man tillber

och faller ner inför.

16Hälften av träet använder man till en brasa

där man lagar mat och steker kött att mätta sig med,

värmer sig och säger:

”Så, nu är jag varm, nu kan jag sitta och se på elden.”

17Av resten gör man en gud, en avgud,

som man faller ner för, dyrkar

och ber till och säger:

”Rädda mig! Du är min gud!”

18Dessa vet ingenting, förstår ingenting,

deras ögon är tillslutna så att de inte kan se,

liksom deras sinnen så att de inte kan fatta.

19Ingen tänker efter,

ingen har vett och förstånd att säga:

”Jag har eldat upp hälften av det

för att baka bröd på kolen, steka kött och äta.

Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?

Skulle jag falla ner för ett stycke trä?”

20Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv.

Han kan inte rädda sig själv

eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”

Guds skaparmakt

21”Tänk på detta, Jakob,

Israel, för du är min tjänare!

Jag har format dig, du är min tjänare, Israel,

och jag ska inte glömma bort dig.

22Jag har utplånat dina synder som ett moln,

dina brott som morgondimman.

Vänd om till mig,

för jag har friköpt dig.”

23Sjung av glädje, ni himlar,

om vad Herren har gjort!

Ropa högt, jordens djup!

Stäm upp en sång, ni berg,

du skog med alla dina träd,

för Herren har friköpt Jakob

och visar sig härlig i Israel!

Jerusalem ska bli bebott

24Så säger Herren, din befriare,

han som formade dig i moderlivet:

”Jag är Herren

som har skapat allt,

som ensam spänt upp himlarna

och ensam brett ut jorden.

25Jag är den som tillintetgör de falska profeterna

och gör spåmännen till dårar,

som förkastar de visas lärdom

och gör den till dårskap.

26Men jag verkställer mina tjänares ord

och fullföljer vad mina sändebud sagt.

Jag säger om Jerusalem:

’Det ska bli bebott,’

och om Juda städer:

’De ska bli uppbyggda.’

Jag ska resa upp deras ruiner igen.

27Jag säger till havsdjupet:

’Torka ut!’

Och jag torkar ut dina floder.

28Jag säger om Kyros: ’Han är min herde,

han ska förverkliga allt jag vill.’

Han ska säga om Jerusalem:

’Det ska bli uppbyggt,’

och om templet:

’Dess grund ska läggas.’

New International Reader’s Version

Isaiah 44:1-28

The Lord Chooses Israel

1“Family of Jacob, listen to me. You are my servant.

People of Israel, I have chosen you.

2I made you. I formed you when you were born as a nation.

I will help you.

So listen to what I am saying.

Family of Jacob, do not be afraid. You are my servant.

People of Israel, I have chosen you.

3I will pour out water on the thirsty land.

I will make streams flow on the dry ground.

I will pour out my Spirit on your children.

I will pour out my blessing on their children after them.

4They will spring up like grass in a meadow.

They will grow like poplar trees near flowing streams.

5Some will say, ‘We belong to the Lord.’

Others will call themselves by Jacob’s name.

Still others will write on their hands,

‘We belong to the Lord.’

And they will be called by the name of Israel.

Worship the Lord, Not False Gods

6“I am Israel’s King. I set them free.

I am the Lord who rules over all.

So listen to what I am saying.

I am the first and the last.

I am the one and only God.

7Who is like me? Let him come forward and speak boldly.

Let him tell me everything that has happened

since I created my people long ago.

And let him tell me what has not happened yet.

Let him announce ahead of time what is going to take place.

8Do not tremble with fear. Do not be afraid.

Didn’t I announce everything that has happened?

Didn’t I tell you about it long ago?

You are my witnesses. Is there any other God but me?

No! There is no other Rock. I do not know even one.”

9Those who make statues of gods don’t amount to anything.

And the statues they think so much of are worthless.

Those who would speak up for them are blind.

They don’t know anything.

So they will be put to shame.

10People make statues of gods.

But those gods can’t do any good.

11People who do that will be put to shame.

Those who make statues of gods are mere human beings.

Let all of them come together and state their case.

They will be terrified and put to shame.

12A blacksmith gets his tool.

He uses it to shape metal over the burning coals.

He uses his hammers to make a statue of a god.

He forms it with his powerful arm.

He gets hungry and loses his strength.

He doesn’t drink any water.

He gets weaker and weaker.

13A carpenter measures a piece of wood with a line.

He draws a pattern on it with a marker.

He cuts out a statue with sharp tools.

He marks it with compasses.

He shapes it into the form of a beautiful human being.

He does this so he can put it in a temple.

14He cuts down a cedar tree.

Or perhaps he takes a cypress or an oak tree.

It might be a tree that grew in the forest.

Or it might be a pine tree he planted.

And the rain made it grow.

15A man gets wood from trees to burn.

He uses some of it to warm himself.

He starts a fire and bakes bread.

But he also uses some of it to make a god and worship it.

He makes a statue of a god and bows down to it.

16He burns half of the wood in the fire.

He prepares a meal over it.

He cooks meat over it.

He eats until he is full.

He also warms himself. He says,

“Good! I’m getting warm.

The fire is nice and hot.”

17From the rest of the wood he makes a statue.

It becomes his god.

He bows down and worships it.

He prays to it. He says,

“Save me! You are my god!”

18People like that don’t even know what they are doing.

Their eyes are shut so that they can’t see the truth.

Their minds are closed so that they can’t understand it.

19No one even stops to think about this.

No one has any sense or understanding.

If anyone did, they would say,

“I used half of the wood for fuel.

I even baked bread over the fire.

I cooked meat. Then I ate it.

Should I now make a statue of a god

out of the wood that’s left over?

Should I bow down to a block of wood?

The Lord would hate that.”

20That’s as foolish as eating ashes!

The mind of someone like that

has led him astray.

He can’t save himself.

He can’t bring himself to say,

“This thing I’m holding in my right hand

isn’t really a god at all.”

21The Lord says, “Family of Jacob, remember these things.

People of Israel, you are my servant.

I have made you. You are my servant.

Israel, I will not forget you.

22I will sweep your sins away as if they were a cloud.

I will blow them away as if they were the morning mist.

Return to me.

Then I will set you free.”

23Sing for joy, you heavens!

The Lord does wonderful things.

Shout out loud, you earth!

Burst into song, you mountains!

Sing, you forests and all your trees!

The Lord sets the family of Jacob free.

He shows his glory in Israel.

People Will Live in Jerusalem Again

24The Lord says,

“People of Israel, I set you free.

I formed you when you were born as a nation.

“I am the Lord. I am the Maker of everything.

I alone stretch out the heavens.

I spread out the earth by myself.

25“Some prophets are not really prophets at all.

I show that their signs are fake.

I make those who practice evil magic look foolish.

I destroy the learning of those who think they are wise.

Their knowledge does not make any sense at all.

26I make the words of my servants the prophets come true.

I carry out what my messengers say will happen.

“I say about Jerusalem,

‘My people will live there again.’

I say about the towns of Judah,

‘They will be rebuilt.’

I say about their broken-down buildings,

‘I will make them like new again.’

27I say to the deep waters,

‘Dry up. Let your streams become dry.’

28I say about Cyrus,

‘He is my shepherd.

He will accomplish everything I want him to.

He will say about Jerusalem,

“Let it be rebuilt.”

And he will say about the temple,

“Let its foundations be laid.” ’