1Så säger Herren:
”Jag ska väcka upp
en våldsam storm mot Babylon
och mot Lev Kamajs invånare.51:1 storm kan också översättas ande. Lev Kamaj är ett kryptogram för Kaldéen (Babylonien).
2Jag ska sända främlingar till Babylonien,
för att tröska det och rensa landet.
De ska komma från alla håll
på olyckans dag.
3Bågskytten ska spänna sin båge
och brösta sig i sitt pansar.51:3 Första hälften av versen är svårtolkad p.g.a. ett litet ord i grundtexten som kan vara en negation: …inte spänna…inte brösta….
Skona inte dess unga män,
vig hela dess här åt förintelse.
4Slagna ska de falla i kaldéernas land,
genomborrade på dess gator.
5Israel och Juda har inte övergetts
av sin Gud, härskarornas Herre,
men deras land är fyllt med skuld
mot Israels Helige.
6Fly från Babylonien!
Spring för livet,
så att straffet för deras synd inte drabbar er också!
För nu är tiden inne för Herrens hämnd,
han ska ge igen för vad de gjort.
7Babylon var en guldbägare i Herrens hand,
den gjorde hela jorden drucken.
Folken drack dess vin
och därför blev de som galna.
8Men plötsligt har Babylon fallit och krossats.
Gråt över det!
Hämta balsam för dess sår,
kanske kan det läkas.
9’Vi har försökt bota Babylon,
men hon kunde inte botas.
Lämna henne! Låt oss ge oss av
var och en till sitt land,
för domen över Babylon når upp till himlen,
den räcker ända upp till skyarna.’
10’Herren har skaffat rättvisa för oss.
Kom, låt oss berätta i Sion
vad Herren, vår Gud, har gjort.’
11Vässa pilarna,
ta upp sköldarna!51:11 Grundtextens innebörd av ta upp sköldarna är osäker. Möjligen fyll kogerna.
Herren har uppviglat de mediska kungarna,
eftersom hans plan är att förgöra Babylon.
Detta är Herrens hämnd, hämnden för hans tempel.
12Höj banéret mot Babylons murar!
Skärp bevakningen!
Sätt ut vakter,
arrangera bakhåll!
För Herren ska genomföra
vad han beslutat
och talat mot Babylons invånare.
13Du som bor vid många vatten
och är rik på många skatter:
nu har slutet kommit för dig,
tiden är inne för dig att bli avklippt.
14Härskarornas Herre har svurit vid sig själv:
Jag ska fylla dig med människor,
som med en svärm av gräshoppor,
och de ska höja ett segerrop mot dig.
15Han gjorde jorden i sin makt
grundade världen i sin vishet,
och med sin kunskap spände han ut himlarna.
16När han låter sin röst höras
dånar himlens vatten,
han får molnen att stiga upp
från jordens ände.
Han sänder blixtar med regnet
och för ut vinden ur dess förråd.
17Varje människa står där som en dåre,
utan förstånd.
Guldsmeden har svikits av sin gudabild,
för hans gjutna avgudar är falska
och inget liv finns i dem.
18De är meningslösa föremål som bara blir till åtlöje.
När de granskas förintas de.
19Men sådan är inte han, Jakobs andel.
Han har format allt,
också sin arvedels stam.
Härskarornas Herre är hans namn.
20Du är min hammare och mitt stridsvapen.
Med dig krossar jag folk,
med dig förintar jag riken,
21med dig krossar jag häst och ryttare,
med dig krossar jag vagn och kusk,
22med dig krossar jag man och kvinna,
med dig krossar jag gammal och ung,
med dig krossar jag yngling och jungfru,
23med dig krossar jag herde och hjord,
med dig krossar jag bonde och oxar,
med dig krossar jag ståthållare och styresmän.
24Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babylon och alla Kaldéens invånare allt ont som de gjort mot Sion, säger Herren.
25För se, jag har vänt mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren,
du hela jordens fördärvare.
Jag ska lyfta min hand mot dig,
dra ner dig från klipporna och göra dig till ett förbränt berg.
26Från dig ska ingen ta
vare sig hörnsten eller grundsten,
för du ska läggas öde för all framtid, säger Herren.
27Höj ett banér på jorden,
stöt i horn bland folken!
Avskilj folken till strid mot Babylon,
sammankalla rikena mot det,
Ararat, Minni och Ashkenas,
och utse en befälhavare mot det!
Skaffa fram hästar
som svärmar av gräshoppor!
28Avskilj folken till strid mot det, Mediens kungar,
deras ståthållare och alla landets styresmän
och alla de områden som de härskar över.
29Jorden darrar och bävar,
för allt som Herren har planerat
mot Babylonien låter han nu ske:
Att ödelägga landet Babylonien
så att ingen kan bo där.
30Dess krigare strider inte längre.
De sitter i sina fästningar,
de har förlorat sin kraft
och blivit som kvinnor.
Man har satt eld på bostäderna
och krossat bommarna.
31Löpare följer efter löpare
budbärare efter budbärare,
från alla håll,
med rapporter till kungen av Babylonien
att hela hans stad är intagen,
32flodövergångarna är erövrade,
sumpmarkerna51:32 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, ev. bålverk. brinner
och armén har gripits av panik.”
33För så säger härskarornas Herre, Israels Gud:
”Dotter Babylon är som en stampad tröskplats,
och snart ska tröskningen börja.”
34”Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
har uppslukat mig
och tömt ut mig,
han har ställt undan mig som ett tomt kärl.
Han har svalt mig som ett havsodjur,
fyllt sin buk med mina läckerheter
och sedan kastat ut mig.
35Må det våld som drabbat mig
komma över Babylon,”
säger Sions invånare,
”må mitt blod komma över Kaldéens invånare,”
säger Jerusalem.
36Därför säger Herren så:
”Jag ska vara din försvarare
och åta mig att utkräva hämnd för din räkning.
Jag ska låta Babylons hav torka ut,
dess källa sina.
37Babylon ska bli en ruinhög,
ett tillhåll för schakaler,
en kuslig ödemark där ingen kan bo.
38De ryter tillsammans som lejon,
morrar som lejonungar.
39Men jag ska ordna en fest för dem
och få dem att dricka sig så fulla
att de blir medvetslösa
och aldrig mer vaknar ur sin sömn, säger Herren.
40Jag ska leda dem till slakt,
som lamm, baggar och bockar.
41Ack! Sheshak51:41 Se not till 25:26. har fallit,
det som var hela världens stolthet har erövrats.
Ack, Babylons öde väcker fasa bland folken!
42Babylon har dränkts av havet,
översvämmats av brusande vågor.
43Dess städer har lagts öde,
och blivit ett torrt ökenland
där ingen kan bo
och som ingen ens passerar.
44Jag straffar Bel i Babylon
och drar upp allt ur hans gap
som han har slukat.
Folken ska inte längre strömma till honom.
Också Babylons murar faller.
45Ge er av därifrån, mitt folk!
Fly för livet,
undan Herrens flammande vrede.
46Men grips inte av panik,
låt er inte skrämmas av rykten som hörs i landet.
För ett rykte kommer det ena året,
ett annat året därpå, rykten om våld i landet
och om härskare som står mot härskare.
47Det ska komma en tid
när jag ska straffa Babylons avgudar.
Hela landet ska få stå med skam
och alla ligga där döda.
48Himmel och jord och allt som finns där
ska jubla över Babylons fall,
när förgörarna anfaller norrifrån, säger Herren.
49Babylon måste falla
för alla deras skull som dödats i Israel,
så som dödade har fallit
över hela jorden för Babylons skull.
50Ni som lyckats undkomma svärdet,
ge er av! Stanna inte kvar!
Kom ihåg Herren i fjärran land,
tänk på Jerusalem!”
51”Vi är vanärade, vi blir hånade,
skam täcker våra ansikten,
för främlingar har trängt in
i de heliga platserna i Herrens hus.”
52”Den tiden ska komma, säger Herren,
då jag ska straffa Babylons avgudar,
och över hela landet ska de sårade klaga.
53Även om Babylon nådde upp till himlen
och gjorde sig en hög och ointaglig befästning,
så skulle förgörarna från mig ändå nå dit, säger Herren.
54Klagorop hörs från Babylon,
förödelsen i kaldéernas land är stor.
55Herren förstör Babylon,
han tystar ner dess väldiga larm.
Vågorna brusar som stora vatten,
de låter sitt dån höras.
56Förgöraren kommer mot Babylon.
Hjältarna tas till fånga,
och deras bågar krossas.
För Herren är en hämndens Gud,
han vedergäller fullt ut.
57Jag ska låta dess furstar, visa män,
ståthållare, styresmän och soldater dricka sig så druckna
att de faller i en evig sömn för att aldrig vakna upp igen,
säger Konungen, vars namn är härskarornas Herre.”
58Så säger härskarornas Herre:
”Babylons breda mur
ska jämnas med marken
och dess höga portar ska brännas upp.
Folken har slitit ut sig för ingenting,
deras mödor har bara blivit bränsle åt lågorna.”
59Detta bud gav profeten Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Machseja, när Seraja gick med Sidkia, kungen i Juda, till Babylonien i dennes fjärde regeringsår. Seraja var kvartersmästare. 60Jeremia skrev ner i en bokrulle allt det onda som skulle komma över Babylon, allt det som står skrivet om Babylon. 61Jeremia sa till Seraja: ”När du kommer till Babylon, ska du läsa upp allt detta. 62Du ska säga: ’Herre, du har själv sagt att du ska förgöra denna plats, så att ingen ska bo där mer, varken människa eller djur, utan den ska läggas öde för alltid.’ 63När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat 64och säga: ’Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, på grund av det onda jag ska låta komma över det.’ ”
Här slutar Jeremias budskap.
1Ohùn ti Olúwa wí nìyìí:
“Wò ó èmi yóò ru afẹ́fẹ́ apanirun sókè
sí Babeli àti àwọn ènìyàn Lebikamai
2Èmi yóò rán àwọn àjèjì ènìyàn sí Babeli
láti fẹ́ ẹ, tí yóò sì sọ ilẹ̀ rẹ̀ di òfo;
wọn yóò takò ó ní gbogbo ọ̀nà
ní ọjọ́ ìparun rẹ̀.
3Má ṣe jẹ́ kí tafàtafà yọ ọfà rẹ̀
jáde tàbí kí ó di ìhámọ́ra rẹ̀;
má ṣe dá àwọn ọ̀dọ́mọkùnrin
sí, pátápátá ni kí o pa àwọn ọmọ-ogun rẹ̀.
4Gbogbo wọn ni yóò ṣubú
ní Babeli tí wọn yóò sì
fi ara pa yánnayànna ní òpópónà.
5Nítorí pé Juda àti Israẹli ni
Ọlọ́run wọn tí í ṣe Olúwa àwọn ọmọ-ogun,
kò gbàgbọ́ bí o tilẹ̀ jẹ́ pé ilé wọn
kún fún kìkì ẹ̀bi níwájú ẹni mímọ́ Israẹli.
651.6,9,45: Jr 50.8; 2Kọ 6.17; If 18.4.“Sá kúrò ní Babeli! Sá àsálà
fún ẹ̀mí rẹ! Má ṣe ṣègbé torí ẹ̀ṣẹ̀ rẹ.
Àsìkò àti gbẹ̀san Ọlọ́run ni èyí,
yóò sán fún òun gẹ́gẹ́ bí ó ti tọ́.
751.7-8: Jr 25.15; If 14.8,10; 16.19; 17.4; 18.3.Ife wúrà ni Babeli ní ọwọ́ Olúwa;
ó sọ gbogbo ayé di ọ̀mùtí.
Gbogbo orílẹ̀-èdè mu ọtí rẹ̀,
wọ́n sì ti ya òmùgọ̀ kalẹ̀.
8Babeli yóò ṣubú lójijì, yóò sì fọ́;
Ẹ hu fun un!
Ẹ mú ìkunra fún ìrora rẹ,
bóyá yóò le wo ọ́ sàn.
9“ ‘À bá ti wo Babeli sàn,
ṣùgbọ́n kò lè sàn, ẹ jẹ́ kí a fi sílẹ̀,
kí oníkálùkù lọ sí ilẹ̀ rẹ̀ torí ìdájọ́ rẹ̀ tó gòkè,
ó ga àní títí dé òfúrufú.’
10“ ‘Olúwa ti dá wa láre,
wá jẹ́ kí a sọ ọ́ ní Sioni ohun tí Olúwa
Ọlọ́run wa ti ṣe.’
11“Ṣe ọfà rẹ ní mímú,
mú apata!
Olúwa ti ru ọba Media sókè,
nítorí pé ète rẹ̀ ni láti pa Babeli run.
Olúwa yóò gbẹ̀san, àní ẹ̀san fún tẹmpili rẹ̀.
12Gbé àsíá sókè sí odi Babeli!
Ẹ ṣe àwọn ọmọ-ogun gírí,
ẹ pín àwọn olùṣọ́ káàkiri,
ẹ ṣètò àwọn tí yóò sápamọ́
Olúwa! Yóò gbé ète rẹ̀ jáde,
òfin rẹ̀ sí àwọn ará Babeli.
1351.13: If 17.1.Ìwọ tí o gbé lẹ́bàá odò púpọ̀,
tí o sì ni ọ̀rọ̀ púpọ̀; ìgbẹ̀yìn rẹ ti dé,
àní àsìkò láti ké ọ kúrò!
14Olúwa àwọn ọmọ-ogun ti búra fún ara rẹ̀,
Èmi yóò fún ọ ní ènìyàn gẹ́gẹ́ bí ọ̀pọ̀ eṣú,
wọn yóò yọ ayọ̀, ìṣẹ́gun lórí rẹ.
15“Ó dá ilẹ̀ nípa agbára rẹ̀,
o dá ilẹ̀ ayé pẹ̀lú ọgbọ́n rẹ̀,
o sì tẹ́ ọ̀run pẹ̀lú ìmọ̀ rẹ̀.
16Nígbà tí ará omi ọ̀run hó
ó mú kí òfúrufú ru sókè láti ìpẹ̀kun ayé.
Ó rán mọ̀nàmọ́ná pẹ̀lú òjò,
ó sì mú afẹ́fẹ́ jáde láti ilé ìṣúra rẹ̀.
17“Olúkúlùkù ènìyàn ni kò lọ́pọlọ
tí kò sì ní ìmọ̀, olúkúlùkù
alágbẹ̀dẹ ni a kó ìtìjú bá nípa òrìṣà rẹ̀.
Àwọn ère rẹ jẹ́ ẹ̀tàn wọn kò ní èémí nínú.
18Asán ni wọ́n, àti iṣẹ́ ìsìnà,
nígbà ìbẹ̀wò wọn, wọn ó ṣègbé.
19Ẹni tí ó jẹ́ ìpín Jakọbu kó rí bí ìwọ̀nyí;
nítorí òun ni ó dá ohun gbogbo,
àti gbogbo àwọn ẹ̀yà ajogún,
Olúwa àwọn ọmọ-ogun ni orúkọ rẹ̀.
20“Ìwọ ni kùmọ̀ ogun ohun èlò ogun mi,
ohun èlò ìjà mi, pẹ̀lú rẹ èmi ó fọ́ orílẹ̀-èdè túútúú,
èmi ó bà àwọn ilé ọba jẹ́.
21Pẹ̀lú rẹ, èmi ó pa ẹṣin àti ẹni tí ó gùn ún pẹ̀lú rẹ̀;
èmi ó ba kẹ̀kẹ́ ogun jẹ́ pẹ̀lú
èmi ó pa awakọ̀
22Pẹ̀lú rẹ, mo pa ọkùnrin àti obìnrin,
pẹ̀lú rẹ, mo pa
àgbàlagbà àti ọmọdé,
Pẹ̀lú rẹ, mo pa ọ̀dọ́mọkùnrin àti ọ̀dọ́mọbìnrin.
23Èmi yóò sì fi ọ́ fọ́ olùṣọ́-àgùntàn,
àti agbo àgùntàn rẹ̀ túútúú,
èmi yóò sì fi ọ́ fọ́ àgbẹ̀ àti àjàgà màlúù túútúú,
èmi yóò sì fi ọ́ fọ́ baálẹ̀ àti àwọn ìjòyè rẹ̀ túútúú.
24“Ní ojú rẹ, èmi yóò san án fún Babeli àti gbogbo àwọn olùgbé inú rẹ̀ fún gbogbo ibi tí wọ́n ti ṣe ní Sioni,”
ni Olúwa wí.
25“Mo lòdì sí ọ, ìwọ òkè apanirun
ìwọ ti ba gbogbo ayé jẹ́,”
ni Olúwa wí.
“Èmi ó na ọwọ́ mi sí ọ,
èmi yóò yí ọ kúrò lórí àpáta,
Èmi yóò sọ ọ́ dàbí òkè tí a ti jó.
26A kò ní mú òkúta kankan láti
ọ̀dọ̀ rẹ̀ lò gẹ́gẹ́ bí igun ilé tàbí
fún ìpínlẹ̀ nítorí pé ìwọ yóò di
ahoro títí ayé,”
ní Olúwa wí.
27“Gbé àsíá sókè ní ilẹ̀ náà!
Fọn ìpè láàrín àwọn orílẹ̀-èdè!
Sọ àwọn orílẹ̀-èdè di mímọ́ sórí rẹ̀,
pe àwọn ìjọba yìí láti dojúkọ ọ́:
Ararati, Minini àti Aṣkenasi.
Yan olùdarí ogun láti kọlù ú,
rán àwọn ẹṣin sí i bí ọ̀pọ̀ eṣú.
28Sọ àwọn orílẹ̀-èdè pẹ̀lú àwọn ọba Media di mímọ́ sórí rẹ̀,
àwọn baálẹ̀ rẹ̀, àti gbogbo àwọn ìjòyè rẹ̀,
àti gbogbo orílẹ̀-èdè tí wọ́n jẹ ọba lé lórí.
29Ilẹ̀ wárìrì síhìn-ín sọ́hùn-ún, nítorí pé
ète Olúwa, sí Babeli dúró
láti ba ilẹ̀ Babeli jẹ́ lọ́nà
tí ẹnikẹ́ni kò ní lè gbé inú rẹ̀ mọ́.
30Gbogbo àwọn jagunjagun
Babeli tó dáwọ́ ìjà dúró sínú àgọ́ wọn.
Agbára wọn ti tán, wọ́n ti dàbí obìnrin.
Ibùgbé rẹ̀ ni a ti dáná sun,
gbogbo irin ẹnu-ọ̀nà wọn ti di fífọ́.
31Ìránṣẹ́ kan ń tẹ̀lé òmíràn
láti sọ fún ọba Babeli pé
gbogbo ìlú rẹ̀ ni a ti kó ní ìgbèkùn.
32Odò tí ó sàn kọjá kò sàn mọ́
ilẹ̀ àbàtà gbiná, àwọn jagunjagun sì wárìrì.”
33Ohun tí Olúwa àwọn ọmọ-ogun Ọlọ́run àwọn ọmọ Israẹli sọ nìyìí:
“Ọmọbìnrin Babeli dàbí ìpakà àsìkò láti kórè rẹ̀ kò ní pẹ́ dé mọ́.”
34“Nebukadnessari ọba Babeli tó jẹ wá run,
ó ti mú kí ìdààmú bá wa,
ó ti sọ wá di àgbá òfìfo.
Gẹ́gẹ́ bí ejò, ó ti gbé wa mì.
Ó fi oúnjẹ àdídùn wa kún inú rẹ̀,
lẹ́yìn náà ni ó pọ̀ wá jáde.
35Kí gbogbo ìparun tí ó ṣe sí ẹran-ara wa wà lórí Babeli,”
èyí tí àwọn ibùgbé Sioni wí.
“Kí ẹ̀jẹ̀ wa wà lórí gbogbo àwọn tí ń gbé Babeli,”
ni Jerusalẹmu wí.
36Nítorí náà, báyìí ni Olúwa wí:
“Wò ó, èmi yóò tì ọ́ lẹ́yìn lórí
ohun tí o fẹ́ ṣe. Èmi ó sì gbẹ̀san,
èmi yóò mú kí omi Òkun rẹ̀ àti orísun omi rẹ̀ gbẹ.
37Babeli yóò parun pátápátá,
yóò sì di ihò àwọn akátá,
ohun ẹ̀rù àti àbùkù, ibi tí ènìyàn kò gbé.
38Àwọn ènìyàn inú rẹ̀ bú ramúramù
bí ọmọ kìnnìún.
39Ṣùgbọ́n nígbà tí ọkàn wọn bá ru sókè,
èmi yóò ṣe àsè fún wọn,
èmi yóò jẹ́ kí wọn mutí yó
tí wọn yóò máa kọ fun ẹ̀rín,
lẹ́yìn náà, wọn yóò sun oorun, wọn kì yóò jí,”
ni Olúwa wí.
40“Èmi yóò fà wọ́n lọ gẹ́gẹ́ bí ọ̀dọ́-àgùntàn
tí a fẹ́ pa, gẹ́gẹ́ bí àgbò àti ewúrẹ́.
41“Báwo ni Ṣeṣaki yóò ṣe dí mímú, ìfọ́nnu gbogbo àgbáyé.
Irú ìpayà wo ni yóò bá
Babeli láàrín àwọn orílẹ̀-èdè!
42Òkun yóò ru borí Babeli,
gbogbo rírú rẹ̀ yóò borí Babeli.
43Àwọn ìlú rẹ̀ yóò di ahoro,
ilẹ̀ tí ó gbẹ, ilẹ̀ tí ènìyàn
kò gbé tí ènìyàn kò sì rin ìrìnàjò.
44Èmi yóò fi ìyà jẹ Beli ti Babeli
àti pé èmi yóò jẹ́ kí ó pọ gbogbo àwọn ohun tí ó gbé mì.
Àwọn orílẹ̀-èdè kì yóò jùmọ̀ sàn lọ pọ̀ sí ọ̀dọ̀ rẹ̀ mọ́.
Ní òótọ́ odi Babeli yóò sì wó.
45“Ẹ jáde kúrò nínú rẹ̀
ẹ̀yin ènìyàn mi!
Sá àsálà fún ẹ̀mí rẹ!
Sá fún ìbínú ńlá Ọlọ́run.
46Má ṣe jẹ́ kí ọkàn rẹ dàrú
tàbí kí o bẹ̀rù nígbà tí
a bá gbọ́ àhesọ ọ̀rọ̀ ní ilẹ̀ wa;
àhesọ ọ̀rọ̀ kan wá ní ọdún yìí,
òmíràn ní ọdún mìíràn àhesọ ọ̀rọ̀ ni ti ìwà ipá
ní ilẹ̀ náà àti tí aláṣẹ kan sí aláṣẹ kejì.
47Nítorí ìgbà náà yóò wá
dandan nígbà tí èmi
yóò fi ìyà jẹ àwọn
òrìṣà Babeli, gbogbo ilẹ̀ rẹ̀ ni a ó dójútì
gbogbo àwọn tí a pa yóò sì ṣubú ní àárín rẹ̀.
48Ọ̀run àti ayé àti gbogbo ohun tí ó wà nínú wọn,
yóò sì kọrin lórí Babeli:
nítorí àwọn afiniṣèjẹ yóò wá sórí rẹ̀ láti àríwá,”
ni Olúwa wí.
49“Babiloni gbọdọ̀ ṣubú nítorí ìtàjẹ̀ sílẹ̀ ni Israẹli,
gẹ́gẹ́ bí àwọn ti a pa ní gbogbo ayé nítorí Babeli.
50Ẹ̀yin tí ó ti bọ́ lọ́wọ́ idà, ẹ lọ, ẹ má dúró:
Ẹ rántí Olúwa ní òkèrè,
ẹ sì jẹ́ kí Jerusalẹmu wá sí ọkàn yín.”
51“Ojú tì wá, nítorí pé àwa ti gbọ́ ẹ̀gàn:
ìtìjú ti bò wá lójú
nítorí àwọn àjèjì wá sórí ohun mímọ́ ilé Olúwa.”
52“Nítorí náà, wò ó, ọjọ́ ń bọ̀,” ni Olúwa wí,
“tí èmi yóò ṣe ìbẹ̀wò lórí àwọn ère fínfín rẹ̀:
àti àwọn tí ó gbọgbẹ́ yóò sì máa kérora já gbogbo ilẹ̀ rẹ̀
53Bí Babeli tilẹ̀ gòkè lọ sí ọ̀run,
bí ó sì ṣe ìlú olódi ní òkè agbára rẹ,
síbẹ̀ àwọn afiniṣèjẹ yóò ti ọ̀dọ̀ mi tọ̀ ọ́ wá,”
ní Olúwa wí.
54“Ìró igbe láti Babeli,
àti ìparun láti ilẹ̀ àwọn ará Kaldea!
55Nítorí pé Olúwa ti ṣe Babeli ní ìjẹ,
ó sì ti pa ohun ńlá run kúrò nínú rẹ̀;
àwọn ọ̀tá wọn sì ń hó bi omi púpọ̀, a gbọ́ ariwo ohùn wọn.
56Nítorí pé afiniṣèjẹ dé sórí rẹ̀,
àní sórí Babeli;
a mú àwọn akọni rẹ̀, a ṣẹ́ gbogbo ọrun wọn:
nítorí Ọlọ́run ẹ̀san ni Olúwa,
yóò san án nítòótọ́.
57Èmi ó sì mú kí àwọn ìjòyè rẹ̀ yó bí ọ̀mùtí,
àti àwọn ọlọ́gbọ́n rẹ̀
àti àwọn baálẹ̀ rẹ̀, àti àwọn akọni rẹ̀,
wọn ó sì sun oorun láéláé, wọn kì ó sì jí mọ́,”
ní ọba wí, ẹni tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ Olúwa àwọn ọmọ-ogun.
58Báyìí ní Olúwa àwọn ọmọ-ogun wí:
“Odi Babeli gbígbòòrò ní a ó wó lulẹ̀ pátápátá,
ẹnu-bodè gíga rẹ̀ ní a ó sì fi iná sun:
tó bẹ́ẹ̀ tí àwọn ènìyàn ti ṣiṣẹ́ lásán,
àti àwọn orílẹ̀-èdè ti ṣiṣẹ́ fún iná,
tí àárẹ̀ sì mú wọn.”
59Ọ̀rọ̀ tí Jeremiah wòlíì pàṣẹ fún Seraiah, ọmọ Neriah, ọmọ Maseiah, nígbà tí o ń lọ ni ti Sedekiah, ọba Juda, sí Babeli ní ọdún kẹrin ìjọba rẹ̀. Seraiah yìí sì ní ìjòyè ibùdó. 60Jeremiah sì kọ gbogbo ọ̀rọ̀ ibi tí yóò wá sórí Babeli sínú ìwé kan, àní gbogbo ọ̀rọ̀ wọ̀nyí tí a kọ sí Babeli. 61Jeremiah sì sọ fún Seraiah pé, “nígbà tí ìwọ bá dé Babeli, kí ìwọ kí ó sì wò, kí ìwọ kí ó sì ka gbogbo ọ̀rọ̀ wọ̀nyí. 62Kí ìwọ kí ó sì wí pé, ‘Olúwa ìwọ ti sọ̀rọ̀ sí ibí yí, láti ké e kúrò, kí ẹnikẹ́ni má ṣe gbé inú rẹ̀, àti ènìyàn àti ẹran, nítorí pé yóò di ahoro láéláé.’ 6351.63-64: If 18.21.Yóò sì ṣe, nígbà tí ìwọ bá parí kíka ìwé yìí tán kí ìwọ kí ó di òkúta mọ́ ọn, kí ó sì sọ ọ́ sí àárín odò Eufurate. 64Kí ìwọ sì wí pé, ‘Báyìí ní Babeli yóò rì, kí yóò sì tún dìde kúrò nínú ibi tí èmi ó mú wá sórí rẹ̀: àárẹ̀ yóò sì mú wọn.’ ”
Títí dé ìhín ni ọ̀rọ̀ Jeremiah.
