Hosea 8 – NUB & NVI-PT

Swedish Contemporary Bible

Hosea 8:1-14

Israel döms för sin avgudadyrkan

1Sätt hornet till din mun!

Som en örn slår fienden ner

Herrens hus,

därför att de har brutit mitt förbund

och trotsat min lag.

2De ropar till mig:

’Min Gud! Vi i Israel känner dig.’

3Israel har förkastat det goda,

och nu förföljer fienden det.

4De har valt kungar utan mitt samtycke

och furstar utan min vetskap.

Av sitt silver och guld

har de tillverkat åt sig avgudar,

till sitt eget fördärv.

5Förkastlig är din tjurkalv, Samarien!

Min vrede brinner mot dem.

Hur länge ska de vara oförmögna till någon renhet?

6Och kalven har kommit från Israel!

En hantverkare har gjort den,

någon gud är den inte.

Den ska krossas i bitar,

denna Samariens kalv.

7De sår vind

och skördar storm.

Deras säd är tomma strån utan ax.

De kan inte ge mjöl,

och om de skulle ge något,

slukas det av främlingar.

8Israel är uppslukat,

och bland nationerna ska det betraktas

som ett värdelöst kärl.

9De gick till Assyrien,

likt en ensam vildåsna på vandring.

Efraim har köpta älskare.

10Men även om de köpslår bland folken

ska jag samla ihop dem.

De ska börja tyna bort

under storkungens börda.8:10 I versens senare del är grundtextens innebörd osäker.

11”Eftersom Efraim har byggt många altaren för att synda,

har dessa också blivit honom till synd.

12Jag har skrivit mycket i mina lagar för honom,

men det har man betraktat som något främmande.

13De offrar kött till mig

och äter av köttet,8:13 Satsens början är svårförståelig i grundtexten och översättningen därför osäker.

men Herren är inte nöjd med dem.

Han minns nu deras skuld

och straffar deras synder.

De måste återvända till Egypten.

14Israel har glömt bort sin skapare

och byggt palats.

Juda har byggt många befästa städer.

Men jag ska sända en eld mot dess städer

och bränna upp dess fästningar.”

Nova Versão Internacional

Oseias 8:1-14

O Castigo de Israel

1“Coloquem a trombeta em seus lábios!

Ele vem ameaçador como uma águia

sobre o templo do Senhor,

porquanto quebraram a minha aliança

e se rebelaram contra a minha Lei.

2Israel clama a mim:

‘Ó nosso Deus, nós te reconhecemos!’

3Mas Israel rejeitou o que é bom;

um inimigo o perseguirá.

4Eles instituíram reis sem o meu consentimento;

escolheram líderes sem a minha aprovação.

Com prata e ouro fizeram ídolos para si,

para a sua própria destruição.

5Lance fora o seu ídolo em forma de bezerro, ó Samaria!

A minha ira se acende contra eles.

Até quando serão incapazes de pureza?

6Este bezerro procede de Israel! Um escultor o fez.

Ele não é Deus.

Será partido em pedaços

o bezerro de Samaria.

7“Eles semeiam vento

e colhem tempestade.

Talo sem espiga;

que não produz farinha.

Ainda que produzisse trigo,

estrangeiros o devorariam.

8Israel é devorado;

agora está entre as nações

como algo sem valor;

9foi para a Assíria.

O jumento selvagem mantém-se livre,

mas Efraim vendeu-se para os seus amantes.

10Embora tenham se vendido às nações,

agora os ajuntarei,

e logo começarão a definhar

sob a opressão do poderoso rei.

11“Embora Efraim tenha construído

muitos altares para ofertas pelo pecado,

eles se tornaram altares para o pecado.

12Eu lhes escrevi todos os ensinos da minha Lei,

mas eles os consideraram algo estranho.

13Eles oferecem sacrifícios e comem a carne,

mas o Senhor não se agrada deles.

Doravante, ele se lembrará da impiedade deles

e castigará os seus pecados:

eles voltarão para o Egito.

14Israel esqueceu o seu Criador

e construiu palácios;

Judá fortificou muitas cidades.

Mas sobre as suas cidades enviarei fogo

que consumirá suas fortalezas.”