Apostlagärningarna 27 – NUB & MTDS

Swedish Contemporary Bible

Apostlagärningarna 27:1-44

Resan till Rom

1När det blev dags för oss27:1 Lukas, författaren till boken följde med på resan till Rom och skrev därför resten av boken i vi-form. att resa till Italien, överlämnades Paulus och några andra fångar till en officer vid Kejsarbataljonen som hette Julius. 2Vi gick ombord på ett fartyg i Adramyttion som skulle lägga till i några hamnar längs provinsen Asiens kust och så seglade vi iväg. Med på resan hade vi också Aristarchos från Thessalonike i Makedonien.

3Följande dag lade vi till i Sidon och Julius var mycket vänlig mot Paulus och lät honom gå iland för att besöka vänner och njuta av deras gästfrihet. 4När vi sedan lade ut därifrån, fick vi motvind och seglade därför i lä av Cypern. 5Efter det var vi ute på öppna havet och passerade Kilikien och Pamfylien innan vi lade till i Myra i Lykien. 6Där hittade officeren ett fartyg från Alexandria som skulle till Italien och han tog oss ombord på det.

7Under flera dagar gick nu seglingen långsamt och när vi till slut närmade oss Knidos, tillät vinden oss inte att hålla kursen. Då seglade vi i lä av Kreta vid Salmone. 8Där lyckades vi kämpa oss fram längs kusten och kom efter ett tag till en plats som kallas Goda hamnarna nära staden Lasaia. 9Vi hade vid det laget förlorat mycket tid och det höll på att bli farligt för seglingar eftersom fastedagen redan var förbi.27:9 Fastedagen firades i slutet av september eller i början av oktober. Under denna tid på året kunde sjöfarten vara extremt farlig. Paulus varnade dem 10och sa: ”Mina vänner, jag ser att det kommer att bli stora problem om vi fortsätter resan. Både fartyget och lasten kommer att gå förlorade och vi kommer att riskera våra egna liv.” 11Men officeren lyssnade mer på kaptenen och fartygets ägare än på Paulus. 12Och eftersom det här inte var någon bra vinterhamn, tyckte de flesta att man skulle segla vidare och försöka ta sig till Foinix och stanna där över vintern. Det var en hamn på Kreta som bara var öppen mot sydväst och nordväst.

Storm utanför Kreta

13Just då började en lätt vind blåsa från söder och de trodde att de skulle kunna göra som de tänkt. Alltså lättade de ankar och började segla tätt intill Kretas kust.

14Men det dröjde inte länge förrän en våldsam storm, den så kallade Nordostorkanen, svepte ner från ön 15och ryckte med sig fartyget som inte kunde stå emot vinden. Vi fick ge upp och låta fartyget driva för vinden.

16Till slut kom vi i lä bakom en liten ö som hette Kauda och kunde då med stort besvär få ombord skeppsbåten. 17Och sedan vi hade dragit upp den, surrade vi fartyget med rep för att stärka skrovet. Sjömännen var nu rädda för att fartyget skulle driva mot sandbankarna vid Syrten27:17 Sandbankar utanför Libyens kust. och de firade därför ner storseglet och lät fartyget driva.

18När stormen nästa dag fortsatte att rasa, började besättningen slänga lasten överbord. 19Den tredje dagen kastade de med egna händer ut fartygets utrustning och allt annat löst. 20Under flera dygn syntes varken sol eller stjärnor och stormen fortsatte med oförminskad styrka. Vi trodde därför till slut att allt hopp om räddning var ute.

21Ingen hade nu ätit på länge och till sist gick Paulus till besättningen och soldaterna och sa: ”Ni skulle ha lyssnat på mig redan från början och inte lämnat Kreta. Då hade ni sluppit alla dessa problem och förluster. 22Men jag uppmanar er ändå att vara vid gott mod! Ingen kommer att gå förlorad, bara fartyget ska gå under. 23I natt kom nämligen en ängel till mig från den Gud som jag tillhör och som jag tjänar 24och han sa: ’Var inte rädd, Paulus. Du ska stå inför rätta hos kejsaren och dessutom har Gud skänkt åt dig alla dem som seglar tillsammans med dig.’ 25Var därför vid gott mod, mina vänner! Jag litar på Gud, allt ska bli precis som han har sagt. 26Men vi måste driva iland på en ö.”

Skeppsbrottet

27När vi den fjortonde stormnatten drev omkring på Adriatiska havet, upptäckte sjömännen vid midnatt att vi närmade oss land. 28De lodade därför och upptäckte att djupet var mindre än fyrtio meter. Efter en liten stund mätte de upp knappt trettio meter. 29De blev då rädda för att vi skulle driva mot några klippor och slängde därför ut fyra ankare från aktern. Sedan väntade de bara på att det skulle bli morgon.

30Sjömännen försökte nu rymma från fartyget. De firade ner skeppsbåten och sa att de tänkte lägga ut ankare också från fören. 31Men Paulus varnade officeren och soldaterna och sa: ”Om de inte stannar ombord, kan ni inte räddas.” 32Då kapade soldaterna repen och lät skeppsbåten driva iväg.

33Strax innan det började ljusna, uppmanade sedan Paulus alla att äta. ”Ni har nu bara väntat och inte rört någon mat på två veckor”, sa han. 34”Se nu till att äta ordentligt, så att ni klarar er! Var inte rädda, inte ett hårstrå på ert huvud ska gå förlorat!”

35Sedan tog han ett bröd och tackade Gud inför dem alla och bröt en bit och åt. 36Genast kände sig alla bättre till mods och började äta. 37Det var 276 personer ombord 38och då alla hade ätit sig mätta, vräkte besättningen vetelasten överbord för att göra fartyget ännu lättare.

39När det ljusnade kände de inte igen kusten, men de såg en bukt med en sandstrand och beslöt sig för att försöka få fartyget att driva iland där. 40De kapade därför ankartrossarna och lämnade ankarna i havet, sänkte ner rodret, hissade förseglet och satte kurs mot stranden. 41Men fartyget stötte emot ett rev och gick på grund. Fören satt ohjälpligt fast medan aktern började brytas sönder av bränningarna.

42Soldaterna beslöt då att döda alla fångarna, så att ingen skulle kunna simma iland och fly. 43Men officeren ville rädda Paulus och hindrade dem från att utföra sin plan. Sedan befallde han att alla simkunniga skulle hoppa överbord och ta sig iland. 44Resten skulle försöka flyta iland med hjälp av plankor och vrakdelar27:44 Ordagrant: något/någon från skeppet, och kan därmed också tolkas som att en del fick hjälp av någon från skeppet eller dess besättning från det sönderbrutna fartyget. På det sättet lyckades alla rädda sig upp på stranden.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Hechos 27:1-44

Romamanmi Pablota cachashca

1Ña ñucanchijta Italiaman cachana tucushpaca, Pablotapish shujtaj preźucunatapishmi, Augusto nishca soldadocunamanta patsaj soldadocunata mandaj Juliopaj maquipi churarca. 2Paihuanmi, Adramitio pueblomanta caj shuj barcopi huichiyarcanchij. Chai barcomi, Asia llajta yacu uri pueblocunaman yaicuchij shayanacunapi shayarina carca. Macedonia llajtapi caj Tesalónica pueblomanta Aristarcomi, ñucanchijhuan chai barcopi ricurca.

3Chai cayandij punllaca, Sidonmanmi chayarcanchij. Chaipimi Julioca, Pablotaca paipaj alli rijsishcacuna imallatapish cuchun nishpa, rijsishcacunapajman richun saquirca. Pablota achcata llaquishpami chashna rurarca. 4Ña Sidonmanta rishpaca, huaira jarcacujpimi Chipre llajta alli ladota rircanchij. 5Cilicia, Panfilia llajtacuna chʼimbapura cuchata rishpaca, Licia llajtapi caj Mira pueblomanmi chayarcanchij. 6Chaipimi, patsaj soldadocunata mandajca, Alejandriamanta Italiaman ricuj barcota japishpa, ñucanchijtaca chaipi huichiyachirca. 7Huaira jarcajpi achcata shaicushpa, allimantalla rishpami, tauca punllacunapi Gnido pueblo chʼimbapurallaman chayarcanchij. Ñucanchij rina yacucunapica, sinchi huairami jarcacurca. Chaimantami Salmón chʼimbapurata rishpa, Creta llajta huashanijta muyurcanchij. 8Achcata shaicushpami allimantalla rircanchij. Chashnami Lasea pueblo uranijllapi caj “Alli Shayarina” shuti shayanaman chayarcanchij.

9Chashnami yallitaj uniyashpa, tauca punllacuna tucurca. Ayunana punllacunapish ñami tucurirca. Yacuta ashtahuan ringapajpish, yallitaj sinchimi tucurca. Chaimantami Pabloca, paicunata yuyachisha nishpa, 10cashna nirca: «Mandajcuna, cashnalla punllacunapi rishpaca, jatun llaquimari tucushun. Cai tucui imalla apacushcacunapish, yacupi chingaringamari. Ñucanchijllatajpish huañunchijman» nircami. 11Pablo chashna nijpipish patsaj soldadocunata mandajca mana uyasha nircachu. Paita uyanapaj randica, barcoyujhuan, barcota purichijhuan ima nishcatami caźurca. 12Tamya punllacuna usyaringacama chaipi canaca mana alli carcachu. Chaimantami usyaringacama tucuicuna Fenice puebloman rinata yuyarircanchij. Cretapica Chai pueblopimi barcocuna shayarij carca. Usyaringacamami chaipi cashun yuyarcanchij. Fenicemantaca inti llujshin ura ladomanpish, inti llujshin janaj ladomanpish barcocuna rinallami carca.

Mama cuchapi jatun huaira jatarishpami achcata llaquichishca

13Ashalla huichi huaira tiyajpimi, ‘Ña cunantajca rinallami’ yuyarcanchij. Chashna yuyashpami, barcota charij fierrota huichi tandashpaca, Creta llajta cʼuchuta rircacuna. 14Manaraj achcata rijpimi, ñapish janaj inti llujshin ladomanta jatun huaira shamushpaca, barcota apai callarirca. 15Barcota huaira apajpi ña mana imata rurai tucushpaca, huaira tʼangashcata richun saquircanchijllami. 16Ña mana achca huaira tiyajpimi yacu chaupipi caj Cauda shuti uchilla llajta huashanijta rircanchij. Barco aisashpa ricushca uchilla canoatapish achcata shaicushpami huichiyachircanchij. 17Chaicunata huichiyachishpaca, barco ama pʼaquirichunmi, huascacunahuan huatarcacuna. Chashna cajpipish yacu chaupipi tandanacushca, Sirte nishca tʼiyupi pambarinatami mancharcacuna. Chaimantami barcota purichij linsocunata huichi huatashpaca, huaira tʼangashcata richun saquircacuna. 18Cayandij punllapish manchanayaj huairallataj catijpimi, barcopi imallata apacushcacunataca yacupi shitai callarircacuna. 19Ña quimsa punllata chashnalla cajpimi, barcota purichingapaj imalla charishcacunatapish ñucanchij maquihuan yacupi shitarcanchij. 20Ña achca punllacunatami intipish, luźerocunapish mana ricurirca. Jatun tamya, huairallami catirca. Chaimantami, ‘Ña mana causashunchu’ yuyarcanchij.

21Ña tauca punllacunatami, mana micurcanchij. Chaimantami Pabloca, tucui chaipi cajcunapaj chaupipi shayarishpa, cashna nirca: «Uyaichij, ñuca nishcata caźushpa, Cretamantaca manamari llujshinachu carcanguichij. Chaimanta mana shamushca cashpaca, mana cashna llaquita tucunchijmanchu carca. Imatapish mana shitanchijmanchu carca. 22Cunanllapish ñuca nishcata uyaichigari. Cʼari cʼari caichijlla, shujllapish mana huañunguichijchu. Cai barcollami huashicunga. 23Ñucaca Diospajmi cani, Paitami servicuni. Chaimantami cunan tuta Taita Diospaj ángel ñucapajman shamurca. 24Paimi ñucataca: “Pablo, ama manchaichu. Canca, Cesarpajman chayanatajmi cangui. Canmantami Taita Diosca, tucui canhuan rijcunata, huañuimanta quishpichinga” nirca. 25Chaimanta, tucuicuna ama manchaichijchu. Taita Diosca, Paipaj angelta huillanaman cachashcata pajtachina cashcata crinimi. 26Shina cajpipish yacu chaupipi caj mai llajtamanpish chayanatajmi canchij» nircami.

Adria shuti cuchapimi tʼiyupi barco pambarishca

27Ña chunga chuscu tutatami, Adria shuti mama cuchapica, huaira apashcata huambucurcanchijlla. Ñapish chai chaupi tutataca barcota purichijcunaca, ña allpaman chayacushcata yuyarcacuna. 28Chaimantami barcomanta yacu ucu allpaman medishpaca, quimsa chunga sujta rigra jundalla illashcata ricurcacuna. Cutin ashtahuan chaininijman medijpica, ishqui chunga canchis rigra jundallami illashca carca. 29Chaimantaca, rumicunapi barco ama huajtarichunmi, barcota charij chuscu fierrocunahuan huashaman cacharishpa, ña utca achijyachun shuyarcacuna. 30Barcota purichijcunaca, chai barcota shitashpa rinatami yuyarcacuna. Chashna yuyaihuanmi, barcota charij ñaupaj fierrocunata uriyachicuj shinalla, uchilla canoataraj yacuman uriyachi callarircacuna. 31Chaimantami Pabloca patsaj soldadocunata mandajtapish, caishuj soldadocunatapish: «Cai barcota purichijcuna shitashpa rijpica, cancunaca huañunguichijmi» nirca. 32Chashna nijpi soldadocunaca, huatashca huascacunata pʼitishpami, chai uchilla canoataca, yacupi richun saquircacuna.

33Ña achijyamujpimi Pabloca, tucuicunata cashna nirca: «Imallatapish micupaichij. Ña ishqui semanatamari imata mana micushca, mana dormishcapish canguichij. 34Chaimanta cunanca, ama ima tucungapaj imallatapish micupaichigari. Cancunaca, shuj ajchallapish mana chingaringuichijchu» nircami. 35Chashna nishpa Pabloca, tandata japishpami, tucuicunapaj ñaupajpi Taita Diosta pagui nirca. Chai qʼuipaca chaupishpami micui callarirca. 36Pai micujta ricushpaca, paicunapish micunachishpami, tucuicuna micurcacuna. 37Chai barcopica, 276mi carcanchij. 38Ña mana nijta micushpaca, barco pʼanguillayachun nishpami, trigotaca yacuman shitarcacuna.

39Ña achijyajpica barcota purichijcunaca, mai llajtapi cashcatapish mana yacharcacunachu. Shina cashpapish, chaipi barco shayarinalla yuyachijpimi, chaiman cʼuchuyachishun yuyarcacuna. 40Yacuman cacharishca fierrocunata charicuj huascacunata pʼitishpa, chai fierrocunataca yacullapitajmi saquircacuna. Barcota pushaj caspitapish cacharishpa, barcota purichij ñaupaj lado linsotapish chutajpimi, huairaca barcota allpaman cʼuchuyachi callarirca. 41Allpaman ñalla cʼuchuyacushpaca, ishqui ladomanta yacu tupanacushpa tandachishca tʼiyupimi, ñaupaj ladoca pambarirca. Chaimanta mana llujshi tucujpimi, barco huasha ladotaca yacu jatarishpa, huajtashpa pʼaquirca.

42Chashna tucucujpimi, soldadocunaca preźu apacushcacunataca, ama huambushpa miticugrichun, huañuchishun nircacuna. 43Patsaj soldadocunata mandajca, Pablota paicuna ama huañuchichunmi, huambunata yachajcunaraj, huambushpa allpaman llujshichun nirca. 44Caishujcunatapish, tablacunapi, barco pʼaquirishca caspicunapi huambushpa llujshichunlla nircami.

Chashnami shujllapish mana huañushpa, tucuicuna allpaman llujshircacuna.