Apostlagärningarna 2 – NUB & NIV

Swedish Contemporary Bible

Apostlagärningarna 2:1-47

1När pingstdagen2:1 Pingsten firades sju veckor efter påsk och var från början en skördefest. kom, var de troende alla samlade. 2Då hördes plötsligt ett dån från himlen som en väldig storm och det fyllde hela huset där de satt. 3Sedan såg de något som såg ut som eldslågor och de delade på sig och stannade över var och en av dem. 4Och alla blev fyllda av den heliga Anden och började tala andra språk som Anden gav dem.

5Många hängivna judar från olika länder var i Jerusalem 6och när de hörde dånet, samlades en stor mängd människor. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas. 7De var helt förbluffade och sa: ”Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen 8och ändå hör vi dem tala på våra egna språk. 9Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien, 10Frygien, Pamfylien,2:10 Kappadokien, Pontos, provinsen Asien, Frygien och Pamfylien var alla romerska provinser i nuvarande Turkiet. Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, 11både judar och proselyter, vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga gärningar på våra egna språk!” 12De var förvirrade och visste inte vad de skulle tro och de frågade varandra: ”Vad kan det här betyda?” 13Men andra sa hånfullt: ”De är väl bara fulla av sött vin!”

Petrus tal på pingstdagen

14Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra och började tala högt och tydligt till folket: ”Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem! Detta ska ni veta! 15De här männen är inte fulla som ni menar. Klockan är ju bara nio på morgonen. 16Nej, detta är vad som sagts genom profeten Joel:

17’Det ska ske i den sista tiden, säger Gud,

att jag ska utgjuta min Ande över alla människor.

Era söner och döttrar ska profetera,

era unga män ska se syner,

och era gamla män ska ha drömmar.

18Också över mina tjänare och tjänarinnor

ska jag på den tiden utgjuta min Ande,

och de ska profetera.

19Jag ska låta tecken visa sig uppe på himlen

och nere på jorden: blod och eld och rökmoln.

20Solen ska vändas i mörker

och månen i blod innan Herrens stora och underbara dag kommer.

21Men var och en som åkallar Herrens namn

ska bli räddad.’2:21 Se Joel 2:28-32. I citatet här finns små skillnader med texten i Joel.

22Lyssna på vad jag säger ni israeliter! Gud bekräftade Jesus från Nasarets uppdrag genom kraftgärningar, under och tecken. Det vet ni själva. 23Han utlämnades efter den plan som Gud hade bestämt och gjort upp och ni lät laglösa2:23 Att vara laglös är detsamma som att vara icke-jude. Här syftar det på de romerska myndigheterna. människor spika fast honom och döda honom. 24Men Gud befriade honom från dödens fasor och lät honom uppstå, eftersom det var omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.

25David sa ju om honom:

’Jag har alltid Herren inför mig,

eftersom han står vid min sida vacklar jag inte.

26Därför är mitt hjärta fyllt av glädje och jag ropar ut mitt jubel,

också min kropp vilar i det hoppet,

27att du inte ska lämna mig kvar i dödsriket,

eller låta din Helige förmultna.

28Du visar mig vägen till livet,

du fyller mig med glädje inför dig.’2:28 Se Ps 16:8-11.

29Mina syskon! Jag kan tryggt säga till er att vår stamfar David dog och blev begravd och att hans grav fortfarande finns här ibland oss. 30Men han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat att en av hans ättlingar skulle få sitta på hans tron. 31Han förutsade därför Messias uppståndelse: ’Han ska inte lämnas kvar i dödsriket och hans kropp ska inte förmultna.’ 32Gud har låtit Jesus uppstå och vi alla kan vittna om det.

33Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida.2:33 Att sitta på Guds högra sida innebär att dela hans makt och regera tillsammans med honom. Han har av Fadern fått ta emot den utlovade heliga Anden, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag. 34David steg ju heller aldrig upp till himlen. Men han säger:

’Herren sa till min Herre:

”Sätt dig på min högra sida,

35tills jag har lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.” ’2:35 Se Ps 110:1.

36Hela Israels folk måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och Messias, denna Jesus som ni korsfäste.”

37När folket hörde det här gick det rakt in i deras hjärtan och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad ska vi göra?”

38Petrus svarade: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesus Kristus namn, så ska ni få förlåtelse för era synder. Ni ska då också få den heliga Anden som gåva. 39För detta löfte gäller er och era barn och alla dem långt borta som Herren vår Gud kallar.”

40Sedan fortsatte Petrus att vittna och vädja till dem med många andra ord och han uppmanade dem: ”Se till att ni blir räddade undan detta vilsegångna släkte!” 41De som trodde på vad Petrus sa lät sedan döpa sig. Och den dagen ökade antalet troende med omkring 3 000 personer.

De troende samlas

42De troende höll sig till apostlarnas undervisning och de hade gemenskap med varandra och bröt bröd2:42 De firade minnet av Jesus död, nattvard; se Luk 22:19. tillsammans och bad. 43Människorna hade en djup respekt för dem och apostlarna utförde många under och tecken. 44Alla de troende var ständigt tillsammans och hade allting gemensamt. 45De sålde allt vad de ägde och delade med sig till varandra, allt efter vars och ens behov. 46Varje dag möttes de i templet, och i hemmen samlades de för att bryta bröd och äta tillsammans i glädje och uppriktig hjärtlighet, 47de prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Varje dag lät Herren deras grupp växa, genom att fler och fler blev räddade.

New International Version

Acts 2:1-47

The Holy Spirit Comes at Pentecost

1When the day of Pentecost came, they were all together in one place. 2Suddenly a sound like the blowing of a violent wind came from heaven and filled the whole house where they were sitting. 3They saw what seemed to be tongues of fire that separated and came to rest on each of them. 4All of them were filled with the Holy Spirit and began to speak in other tongues2:4 Or languages; also in verse 11 as the Spirit enabled them.

5Now there were staying in Jerusalem God-fearing Jews from every nation under heaven. 6When they heard this sound, a crowd came together in bewilderment, because each one heard their own language being spoken. 7Utterly amazed, they asked: “Aren’t all these who are speaking Galileans? 8Then how is it that each of us hears them in our native language? 9Parthians, Medes and Elamites; residents of Mesopotamia, Judea and Cappadocia, Pontus and Asia,2:9 That is, the Roman province by that name 10Phrygia and Pamphylia, Egypt and the parts of Libya near Cyrene; visitors from Rome 11(both Jews and converts to Judaism); Cretans and Arabs—we hear them declaring the wonders of God in our own tongues!” 12Amazed and perplexed, they asked one another, “What does this mean?”

13Some, however, made fun of them and said, “They have had too much wine.”

Peter Addresses the Crowd

14Then Peter stood up with the Eleven, raised his voice and addressed the crowd: “Fellow Jews and all of you who live in Jerusalem, let me explain this to you; listen carefully to what I say. 15These people are not drunk, as you suppose. It’s only nine in the morning! 16No, this is what was spoken by the prophet Joel:

17“ ‘In the last days, God says,

I will pour out my Spirit on all people.

Your sons and daughters will prophesy,

your young men will see visions,

your old men will dream dreams.

18Even on my servants, both men and women,

I will pour out my Spirit in those days,

and they will prophesy.

19I will show wonders in the heavens above

and signs on the earth below,

blood and fire and billows of smoke.

20The sun will be turned to darkness

and the moon to blood

before the coming of the great and glorious day of the Lord.

21And everyone who calls

on the name of the Lord will be saved.’2:21 Joel 2:28-32

22“Fellow Israelites, listen to this: Jesus of Nazareth was a man accredited by God to you by miracles, wonders and signs, which God did among you through him, as you yourselves know. 23This man was handed over to you by God’s deliberate plan and foreknowledge; and you, with the help of wicked men,2:23 Or of those not having the law (that is, Gentiles) put him to death by nailing him to the cross. 24But God raised him from the dead, freeing him from the agony of death, because it was impossible for death to keep its hold on him. 25David said about him:

“ ‘I saw the Lord always before me.

Because he is at my right hand,

I will not be shaken.

26Therefore my heart is glad and my tongue rejoices;

my body also will rest in hope,

27because you will not abandon me to the realm of the dead,

you will not let your holy one see decay.

28You have made known to me the paths of life;

you will fill me with joy in your presence.’2:28 Psalm 16:8-11 (see Septuagint)

29“Fellow Israelites, I can tell you confidently that the patriarch David died and was buried, and his tomb is here to this day. 30But he was a prophet and knew that God had promised him on oath that he would place one of his descendants on his throne. 31Seeing what was to come, he spoke of the resurrection of the Messiah, that he was not abandoned to the realm of the dead, nor did his body see decay. 32God has raised this Jesus to life, and we are all witnesses of it. 33Exalted to the right hand of God, he has received from the Father the promised Holy Spirit and has poured out what you now see and hear. 34For David did not ascend to heaven, and yet he said,

“ ‘The Lord said to my Lord:

“Sit at my right hand

35until I make your enemies

a footstool for your feet.” ’2:35 Psalm 110:1

36“Therefore let all Israel be assured of this: God has made this Jesus, whom you crucified, both Lord and Messiah.”

37When the people heard this, they were cut to the heart and said to Peter and the other apostles, “Brothers, what shall we do?”

38Peter replied, “Repent and be baptized, every one of you, in the name of Jesus Christ for the forgiveness of your sins. And you will receive the gift of the Holy Spirit. 39The promise is for you and your children and for all who are far off—for all whom the Lord our God will call.”

40With many other words he warned them; and he pleaded with them, “Save yourselves from this corrupt generation.” 41Those who accepted his message were baptized, and about three thousand were added to their number that day.

The Fellowship of the Believers

42They devoted themselves to the apostles’ teaching and to fellowship, to the breaking of bread and to prayer. 43Everyone was filled with awe at the many wonders and signs performed by the apostles. 44All the believers were together and had everything in common. 45They sold property and possessions to give to anyone who had need. 46Every day they continued to meet together in the temple courts. They broke bread in their homes and ate together with glad and sincere hearts, 47praising God and enjoying the favor of all the people. And the Lord added to their number daily those who were being saved.