5 Moseboken 6 – NUB & HOF

Swedish Contemporary Bible

5 Moseboken 6:1-25

Förklaring av de tio budorden6:0 Följande sektion (6:1—27:8) är en utveckling av budorden i kapitel 5. Användandet av budorden i det dagliga livet, antingen det gäller en individ, religionen eller samhället i stort, når mycket längre än den bokstavliga ordalydelsen i varje budord.

(6:1—27:8)

Första budet: Du ska inte ha några andra gudar

1Detta är de bud, lagar och föreskrifter som Herren, er Gud, befallde mig att undervisa er om och som ni sedan ska följa i det land ni ska inta på andra sidan floden. 2Om du och dina barn och barnbarn fruktar och lyder Herren, din Gud, och under hela ditt liv följer alla de bud och föreskrifter jag har gett dig, kommer du att leva länge. 3Lyssna därför, Israel, och var noga med att följa dem så att allt går bra för dig och du blir ett stort folk i landet som flyter av mjölk och honung, så som Herren, dina förfäders Gud, har lovat.

Lär era barn att lyda Herren

4Lyssna, Israel: Herren är vår Gud. Herren är en6:4 Kan också översättas Herren är den ende.. 5Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela din kraft! 6Du ska ständigt tänka på6:6 Mer ordagrant lägga på hjärtat; hjärtat betraktades som säte för människans intellektuella, medvetna liv. de bud som jag ger dig idag. 7Du ska inpränta dem hos dina barn. Tala om dem både när du är hemma och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. 8Bind dem som ett tecken på din hand och bär dem på din panna.6:8 Se not till 2 Mos 13:9. 9Skriv dem på dörrkarmarna till ditt hus och på dina stadsportar.6:9 Symboliskt eller bokstavligt, för att visa vilken Gud man tillber i huset eller i staden.

10När Herren, din Gud, har lett dig in i det land han med ed lovade dina förfäder Abraham, Isak och Jakob, när han har gett dig stora, vackra städer som du inte har byggt, 11välfyllda hus som du inte har fyllt, brunnar som du inte har grävt och vingårdar och olivträd som du inte har planterat, när du har ätit dig mätt, 12se då till att du inte glömmer Herren, som ledde dig ut ur slaveriet i Egypten.

13Det är Herren, din Gud, du ska frukta och tjäna och det är vid hans namn du ska avlägga ed. 14Ni ska inte följa någon annan gud, ingen av grannfolkens gudar, 15för Herren, din Gud, som bor ibland er är en svartsjuk Gud. Hans vrede kan väckas mot dig och utplåna dig från jordens yta. 16Sätt inte Herren, er Gud, på prov så som ni gjorde i Massa.6:16 Se 2 Mos 17:1-7. 17Lyd noga alla de bud, befallningar och föreskrifter som Herren, er Gud, har gett dig. 18Gör det som är rätt och gott i Herrens ögon, så kommer allt att gå väl för dig och du kan tåga in och ta det goda land i besittning som Herren med ed lovade dina förfäder. 19Han ska då driva ut alla dina fiender, så som han har sagt.

20När ditt barn i framtiden frågar dig: ”Vad är meningen med alla de befallningar, föreskrifter och stadgar som Herren, vår Gud, har gett er?” 21ska du berätta för honom: ”Vi var faraos slavar i Egypten och Herren ledde oss ut ur Egypten med väldig makt 22och genom att inför våra ögon göra stora och fruktansvärda tecken och under mot Egypten och farao och allt hans folk. 23Han förde oss ut ur Egypten och ledde oss hit för att ge oss det land som han med ed hade lovat våra förfäder. 24Herren har befallt oss att följa alla dessa lagar och frukta honom, för att det ska gå oss väl och han ska kunna bevara oss vid liv, precis som han hittills har gjort. 25Om vi följer hela denna lag som Herren, vår Gud, har befallt oss att hålla, kommer vi att vara rättfärdiga6:25 Relationen till Gud forsätter att vara god. Man har inte dragit på sig någon oförsonlig skuld. inför honom.”

Hoffnung für Alle

5. Mose 6:1-25

Ihr sollt Gott von Herzen lieben!

1Dies sind die Gebote, Ordnungen und Weisungen, die ich euch im Auftrag des Herrn, eures Gottes, lehren soll. Ihr sollt euch daran halten, wenn ihr das Land besitzt, in das ihr nun hinüberzieht. 2Euer ganzes Leben lang sollt ihr und eure Nachkommen Ehrfurcht vor dem Herrn, eurem Gott, haben. Befolgt seine Ordnungen und Gebote, die ihr von mir bekommt! Dann werdet ihr lange leben. 3Hört also gut zu, ihr Israeliten, und richtet euch danach! Dann wird es euch gut gehen: Ihr werdet in einem Land wohnen, in dem es selbst Milch und Honig im Überfluss gibt, und dort zu einem großen Volk heranwachsen. Das hat euch der Herr, der Gott eurer Vorfahren, versprochen.

4Hört, ihr Israeliten! Der Herr ist unser Gott, der Herr allein. 5Ihr sollt ihn von ganzem Herzen lieben, mit ganzer Hingabe und mit all eurer Kraft. 6Bewahrt die Worte im Herzen, die ich euch heute sage! 7Prägt sie euren Kindern ein! Redet immer und überall davon, ob ihr zu Hause oder unterwegs seid, ob ihr euch schlafen legt oder aufsteht. 8Schreibt euch diese Worte zur Erinnerung auf ein Band und bindet es um die Hand und die Stirn! 9Ritzt sie ein in die Pfosten eurer Haustüren und Stadttore!

10Der Herr, euer Gott, wird euch nun in das Land bringen, das er euren Vorfahren Abraham, Isaak und Jakob mit einem Eid versprochen hat. Er wird euch dort große und schöne Städte geben, die ihr nicht erbaut habt, 11Häuser voller Güter, für die ihr nicht arbeiten musstet, Zisternen, die ihr nicht ausgehoben habt, und Weinberge und Olivenhaine, die ihr nicht angelegt habt. Ihr werdet essen können, so viel ihr wollt.

12Aber achtet darauf, dass ihr den Herrn nicht vergesst, euren Gott, der euch aus der Sklaverei in Ägypten befreit hat. 13Nur vor ihm sollt ihr Ehrfurcht haben, nur ihm dienen und nur bei seinem Namen schwören! 14Verehrt nicht die Götter eurer Nachbarvölker! 15Sonst wird der Herr, euer Gott, zornig und vernichtet euch. Denn er wohnt mitten unter euch, und er duldet keinen anderen Gott neben sich. 16Fordert den Herrn, euren Gott, nicht heraus, wie ihr es in Massa getan habt!6,16 Vgl. 2. Mose 17,1‒7. 17Beachtet genau seine Gebote, Weisungen und Ordnungen! 18Tut, was in seinen Augen gut und gerecht ist! Dann wird es euch gut gehen, und ihr werdet das gute Land in Besitz nehmen, das der Herr euren Vorfahren versprochen hat. 19Alle eure Feinde werdet ihr vertreiben, so wie er es euch zugesagt hat.

20Später werden euch eure Kinder fragen: »Warum hat der Herr, unser Gott, euch all diese Gesetze, Weisungen und Ordnungen gegeben?« 21Dann sollt ihr ihnen antworten: »Früher mussten wir als Sklaven für den Pharao in Ägypten arbeiten. Aber der Herr hat uns mit starker Hand befreit. 22Vor unseren Augen hat er große Wunder getan und schreckliches Unglück über Ägypten, den Pharao und seine Familie gebracht. 23Er hat uns dort herausgeholt, um uns in das Land zu bringen, das er unseren Vorfahren mit einem Eid versprochen hatte. 24Dann gab er uns alle diese Ordnungen, damit wir uns daran halten und Ehrfurcht vor ihm haben. So wird er dafür sorgen, dass es uns gut geht und wir lange leben. 25Wenn wir alle diese Gebote befolgen, die uns der Herr, unser Gott, gegeben hat, können wir vor ihm bestehen6,25 Wörtlich: wird das unsere Gerechtigkeit sein.